<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten, samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga. allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för flera skolor.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som är vanligt förekommande i flera länder. Seden innebär att delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas. Det beräknas att två miljoner flickor utsätts årligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige är okänt, men det förekommer. I Sverige är alla former av ingreppet förbjudet. Skolsköterskan har möjlighet att möta och hjälpa flickor som riskerar eller har utsatts för kvinnlig könsstympning. Syftet: Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser kring kvinnlig könsstympning bland flickor i skolan. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra skolsköterskor i en kommun i Mellansverige samt frågeformulär från sju skolsköterskor i olika delar av Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Skolsköterskorna upplevde känslor av Kluvenhet, Osäkerhet och Medkänsla. Samt att kvinnlig könsstympning var Känsligt men angeläget att samtala om. Diskussion: Resultatet i denna studie fokuserar på skolsköterskors upplevelser, vilket skiljer sig ifrån tidigare studier i ämnet. I denna studie framkommer det en osäkerhet och rädsla inför att samtala, samt en vilja att hjälpa utan att döma. Detta tyder på att skolsköterskor upplever en utmaning. De behöver stöd och utbildning för att våga möta flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning. / Background: Female genital mutilation is an old ritual common in several different countries. In female genital mutilation parts of the female genital organ are removed. About two millions girls are exposed every year. Female genital mutilation occurs in Sweden, but to what extent is unknown. All types of genital mutilation are forbidden in Sweden. School nurses have an opportunity to meet and aid girls who are at risk or have been subject to genital mutilation. Aim: The aim of this study is to highlight school nurses´ experience of female genital mutilation among girls in school. Method: A qualitative interview study with four school nurses in a municipality in the central of Sweden as well as qualitative questionnaire from seven school nurses in different parts of Sweden. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses experienced feelings of Ambivalence, Uncertainty and Compassion. As well as the subject being Sensitive but Vital to talk about. Discussion: The results of this study focus on school nurses experience, which differs from previous studies on the subject. The study shows an uncertainty and fear of talking, and a willingness to help without judging. This indicates that school nurses experience challenges and are in need of support and training in order to meet girls who have been or may be subject to female genital mutilation.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15–24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv. Det förebyggande arbetet med att identifiera riskgrupper och förstå hur elevens situation ser ut, se dennes livsvärld, är något som skolsköterskor gör via de hälsobesök som erbjuds alla elever.   Syfte med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever att de identifierar och bemöter skolelever med självmordstankar.   Metod: Material samlades via elva asynkrona mailintervjuer och analyserats enligt fenomenologisk metod.   Resultat: Skolsköterskorna i studien upplevde att de behövde bygga upp förtroende och tillit för att eleven skall öppna sig för samtal. Symtomen ansågs vara nedstämdhet, ilska, störande beteende, sömnstörningar med mera. Informanterna förmedlade ett mod att med direkta frågor våga fråga elever vid misstanke om självmordstankar, mod att stanna kvar i elevens lidande och mod att våga lita på sin intuition i bemötandet av elevens självmordstankar. / Background: In Sweden the mount of suicides are decreasing year on year however amongst 15-24 year old's there is an increase. The underlying cause for suicides is commonly depression but also social exclusion, feelings of hopelessness and other emotional suffering. Statistically speaking suicide attempts, the sole biggest risk for completed suicide, has increased mainly in girls. It is important to have knowledge about high risk groups and symptoms to be able to identify suicidal thoughts as early as possible in order to save lives. The preventative work done by identifying high risk groups and understanding the pupil's individual situation, see their lifeworld is something school nurses do through the health check-ups that are offered to all pupils.   Purpose was to find out school nurse´ experience in identifying and meet students with suicidal behaviour.   Method Materials have been collected through eleven asynchronous mail interviews and analysed according to phenomenological method.   Results: Most importantly was to build trust and confidence so that the pupil could open up and confide. Typical symptoms that was considered by the informants was dejection, anger, disorderly behaviour, sleep issues. School nurse has the courage in order to venture upon asking pupil's openly when there are suspicions regarding their suicidal thoughts but also courage to stay in the pupil's suffering and courage to trust their own intuition in the way the pupil's suicidal thoughts are received.

SAMMANFATTNING Titel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag. Författare: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Institution: Institutionen för Hälsa och Lärande, Högskolan Skövde Program/kurs: Magisterexamen i omvårdnad, OM854A, 15p Handledare: Brovall, Maria Examinator: Hammarlund, Kina Sidor: 21 Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsköterskor, känslor, upplevelser Bakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillgång till internet och många föredrar att interagera över internet. Detta har medfört att mobbning över internet har ökat bland ungdomar. Internetmobbning leder till ökad risk för ohälsa och sämre studieresultat. För att skolsköterskor ska kunna ge stöd åt de elever som är drabbade av internetmobbning är det viktigt att beskriva de känslor som dessa ungdomar upplever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de känslor som ungdomar, utsatta för internetmobbning, upplever. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes med narrativ insamlingsmetod ifrån bloggar. Datainsamling gjordes genom att samla text ifrån bloggar av åtta bloggskribenter. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar att ungdomar som är utsatta för internetmobbning upplever känslor av ensamhet och utsatthet. De känner sig kränkta och upplever inre stress och bristande självkänsla. De upplever också en bristande tillit till sina medmänniskor och ett socialt utanförskap som ofta fortsätter under lång tid. Slutsats: Ungdomar utsatta för internetmobbning upplever att de saknar stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skolsköterskor har kunskap om de känslor som ungdomarna utsatta för internetmobbning upplever. Detta för att de i sina möten med dessa ungdomar ska kunna identifiera, bekräfta, stötta och hjälpa. Kunskapen är också viktig i skolans förebyggande arbete med exempelvis upprättande av handlingsplaner mot kränkande behandling / ABSTRACT  Title: Cyberbullying, a part of adolescents everyday life. Authors: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15ECTS Supervisor: Brovall, Maria Examiner: Hammarlund, Kina Pages: 21 Keywords: cyberbullying, adolescents, school nurses, feelings, experiences Background: Today, most adolescents in Sweden have access to Internet and it is the way many adolescents prefer to interact. With this development, cyberbullying have increased among adolescents. Cyberbullying can cause health problems and poor results in school. It is important to describe the feelings of victims of cyberbullying so that scool nurses can support these pupils. Aim: The purpose of the study was to describe the feelings adolescents experience when being victims of cyberbullying. Method: A qualitative inductive approach was made by a narrative collecting method from blogs. Datacollection was made by collecting texts from blogs by eight blogauthors. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of this study shows that adolescents who are victims of cyberbullying experience feelings of loneliness and vulnerability. They feel offended and experience an inner stress and a lack of self- esteem. They also esperience a lack of trust towards their social context and a social exclusion that often continues for a long time. Conclusion: Adolescents who are victims of cyberbullying experience a lack of support from their environment. Therefore, it is important that scool nurses has knowledge about the feelings that these adolescents experience when being victims of cyberbullying. It is important so that the scool nurses can identify, confirm, support and help the adolescents. This knowledge is also important in the preventive work at schools when, for example establishing action plans against offensive treatment.

No description available.

SAMMANFATTNING   Titel: Stressprevention hos skolbarn – Skolsköterskors förebyggande insatser Författare: Bjurkvist Sara; Tydén Teija Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hp Handledare: Larsson Margaretha Examinator: Thorstensson Stina Sidor: 21 Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvårdnad, barn   -----------------------------------------------------------------------------------------------------   Bakgrund: Stress är ett vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Barn är lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmåga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn. Metod: För studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frågor. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara tillgänglig, Skapa hanterbarhet, Hjälp till återhämtning och Samverkan. Konklusion: Resultatet i denna studie visar att skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn men upplever tidsbrist som ett hinder för att kunna utföra detta omvårdnadsarbete fullt ut. Därmed finns en risk att värdefullt stöd för barn inte utnyttjas. Skolsköterskor behöver tydliggöra sitt arbete och sin profession för att möjliggöra preventivt arbete mot stress hos barn. / ABSTRACT   Title: Prevention of stress in school children – School nurses preventive interventions Author: Bjurkvist Sara; Tydén Teija Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree project in Nursing, OM854A, 15ECTs Supervisor: Larsson Margaretha Examinator: Thorstensson Stina Pages: 21 Keywords: School nurses, stress, prevention, nursing, children -------------------------------------------------------------------------------------------------------------   Background:  Stress is a common health problem in society. Children are as exposed to stress as adults but have a lack of ability to cope with it, compared to adults. School nurses meet children in their daily life and have opportunity to prevent stress in several interventions. Aim: The aim of this study was to examine how school nurses work stress preventive in children. Method: A qualitative research method was selected for the study. The result emerged through qualitative content analysis. Ten school nurses from various schools in Sweden were interviewed, using e-mail survey. Results: Four major categories and four subcategories emerged during the analysis. Major categories were: to be available, create manageability, to relieve recovery, and cooperation. Conclusion: School nurses work stress preventive in children, but experience lack of time as a blocking element to perform the work fully. Therefore valuable support to children can be lost. School nurses need to clarify their work and profession to enable prevention against stress in children.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer och åtta skolsköterskor anställda inom kommunal grundskola deltog. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade tre kategorier: arbetsmetoder i preventivt arbete mot övervikt och fetma som innefattar det arbete skolsköterskorna gör enskilt och i samarbete med andra yrkeskategorier och föräldrar; strategier i mötet med föräldrar och barn som innefattar skolsköterskornas egna strategier i preventionsarbetet riktat mot föräldrar och barn samt svårigheter och begränsningar i preventivt arbete som innefattar de barriärer som finns i det preventiva arbetet i fråga om tid och resurser, svårigheter med föräldrakontakten samt skolans värderingar.  Skolsköterskornas preventiva arbete är beroende av ett gott samarbete med rektor, lärare och inte minst föräldrar. Preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn är en utmaning som kräver resurser, tid och kunskaper hos skolsköterskan. Ett utökat samarbete med lärarna kan vara en viktig strategi för utvecklingen av preventionsarbetet. / Overweight and obesity is a growing public health problem that increases the risks for development of illnesses like heart disease, diabetes and joint problems. This increase in overweight and obesity is also seen among children and studies have shown that obese children run a higher risk of contracting illnesses later in life. There are gains in prevention of overweight both for the individual and the society. School nurses are crucial in overweight and obesity prevention. The aim of this study was to describe school nurses´ preventive work against overweight and obesity among children in lower and upper primary school as well as perceptions and reflections on this work. Data was collected through semi-structured interviews wherein eight school nurses, municipally employed, participated.  The interviews were analyzed through qualitative content analyze The result revealed three categories: working methods in overweight and obesity prevention which comprises the work that school nurses perform alone and in cooperation with other professionals and parents; strategies in meetings with parents and children which comprises school nurses own strategies for prevention aimed towards parents and children and difficulties and limitations in preventive work that comprises barriers with in regards to time and resources, difficulties with parent communication and school values. School nurses preventive work is dependent on a good cooperation with school principals, teachers and least of all parents. Preventive work against overweight and obesity in children is a challenge that requires a school nurse's resources, time and knowledge. An extended cooperation with teachers might be an important strategy for the development of preventive activities.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever. / Background: Overweight increases among Swedish children and school nurses have an important part to reduce overweight among children. Aim: Describe school nurses experiences of their health promotion for overweight in students. Method: Nine school nurses were interviewed individually by semi-structured interviews. The interviews were analyzed based on a content analysis, categories and subcategories were designed to provide an overview of the school nurses experiences. Results: School nurses usually meet students during a health conversation, this meeting is usually the foundation of their health work. The school nurses strive to individualize the support they give the students and they often use the method of motivational interviewing to motivate students to make a change. They can also assist with various diet and exercise advice. The school nurses explain that there is often a need for collaboration in order to get students to become active and lose weight. Both within their own profession but especially inter professional collaboration in the school environment. The parents get involved in this work by some of the school nurses while others believe that the student needs to feel independent. Conclusion: This study thus suggests both differences and similarities in health promotion for overweight among student. To develop a united strategy and guidelines for their work can therefore be a part of the improvement of their health promotion against overweight among students.

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.