Syftet med den här studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om vetenskapligt skrivande samt att se om det finns några skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3. Informanterna är gymnasieelever som går studieförberedande program. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med elever på två olika skolor i södra Sverige. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att det vetenskapliga skrivandet är nödvändigt, men att det uppfattas som komplicerat. Ett annat resultat visar att eleverna ser olika funktioner med vetenskapligt skrivande, exempelvis inför vidare studier och i arbetslivet. Skillnaderna mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna är inte så tydliga, dock skiljer det sig i hur de uttrycker sina uppfattningar. Eleverna i årskurs 3 ger mer utvecklade resonemang om begreppet vetenskapligt skrivande än eleverna i årskurs 1. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna vad gäller förförståelsen av begreppet vetenskapligt skrivande.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

Vi behöver inte leta länge för att finna elever som är omotiverade inför uppgiften att skriva en text; orsakerna kan vara många, individuella och generella. Ett av svensklärares uppdrag är att stimulera elevers intresse till att skriva, men frågan är: hur kan det gå till? Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 resonerar kring betydelsen av motivation till skrivande, samt arbetar för att motivera dem till skrivande i svenskämnet. Vilka tankar och strategier har lärare kring att stimulera elevers intresse till att uttrycka sina tankar och åsikter genom skrivande och bearbetning av olika slags texter? I detta examensarbete har en kvalitativ studie genomförts, där datainsamlingen skett genom intervjuer med verksamma svensklärare. Sammanlagt genomfördes fem enskilda intervjuer med svensklärare i årskurs 4- 6, från delar av södra Sverige. Intervjuerna med lärarna visar på olika faktorer som lärarna menar har betydelse för elevers motivation för skrivande. Dels vikten av att utforma skrivundervisningen utifrån elevernas intressen och behov, så att en inre motivation kan stimuleras. Men också värdet av bekräftelse i form av externa faktorer, för att öka den yttre motivationen. Dessutom visar resultatet av detta arbete på vikten av att skapa relation till eleverna, för att utifrån den kunna motivera eleverna till skrivarlust.

I en närstående framtid/alternativ verklighet: Tvillingarna Agda och Narravi växer upp på ett skolhem där arbetsdagarna är långa och bestraffningarna hårda. Tillvaron är hopplös och slitsam tills Jodi dyker upp och förändrar allt. Hon bjuder på lekfulla dagar och ingjuter hopp i barnen som älskar henne från första stund. Men Jodi bär på en mörk hemlighet, en hemlighet som så småningom kommer att få ödesdigra konsekvenser. Många år senare har Agda blivit en skicklig tjuv och diamantförfalskare. Tillsammans med sin bästa vän Bro smider hon planer för att kunna hämnas det hemska som hände i hennes barndom. Men innanför Agdas hårda fasad lurar ett tvivel ...

Tänk dig en spårbesvärjelse där du kan hitta någon som är försvunnen, enda kostnaden är ett minne av den personen. Men hur många minnen Margot än offrar leder det inte till hennes mystiskt försvunna bror, hon förlorar istället sig själv och hamnar i en nedåtgående spiral av förfall tills hon inte vet vad som är verkligt och vad som är minnesfragment av en svunnen tid. Sanna har aldrig passat in. Hon hör inte hemma bland människorna, men så fort hon får åka till Duvallées och lära känna sin essens kommer allt att bli bra. Hon har intalat sig själv det så länge att när hon väl kommer dit ignorerar hon allt som talar för att det är något som är fel med henne och gör allt för att hitta sin plats i den världen. Margot utnyttjar det och Sannas förmåga att spåra, en vänskap byggs på falska grunder men kanske kan den ändå bestå. I Paris katakomber far halvsjälen Tressa mellan skuggorna och lever ett lågmält liv som städare av mörka besvärjelser, alla skyr henne men hon är lika rädd över vad hon kan råka göra. Så länge hon har skyddsamuletten borde hon vara säker mot den som kan kontrollera halvsjälarna. Minnen från när de blev övertagna och under tvång anföll Duvallées är ständigt närvarande. De kom knappt innanför grindarna, men ändå har hon en känsla av att allt gick som planerat. En av De sällsammas son försvann samma natt. När Tressas enda vän hoppar från en hög byggnad under tvång inser Tressa att hon inte längre kan gömma sig, utan behöver ta reda på vad som verkligen hände och vem som låg bakom det. Det är enda sättet för henne att bli fri. Sanna märker att hon har mer gemensamt med Tressa och hennes sprakande ögon än med vitaerna.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas.</p> / <p>The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident.

In this creative writing text I wanted to examine what happened with a man who regularly walked through the door of his apartment building and turned left. The man turned out to be Henrik, a divorced man in his mid 50:s. On one of his dog walks he meets Emma, a younger woman. The text examines Henrik´s and Emma´s background and present situation. Both of them are in a life crisis.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas. / The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.