Sammanfattning Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser. De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete. / SUMMARY The experience of writing in art education A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education. This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing. Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences. Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet. Flickor har i materialet ett högt kulturellt kapital jämfört med pojkar, något som stämmer med tidigare forskning. Det visar sig att flickor läser och skriver mer än pojkar samt att de mer utförligt tar sig an den skrivuppgift som ligger till grund för denna studie. Elever med lågt kulturellt kapital anger i högre utsträckning att de inte läser och skriver på fritiden samt väljer i högre grad att inte delta i skrivuppgiften alternativt skriva kort. Ett samband går att urskilja mellan kulturellt kapital och högstadieelevers inställning till den enskilda skrivuppgiften i undersökningen.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Abstract The aim of this essay is to analyse what roll repression has had in the making of my unpublished collection of poems entitled Hopp som i hare. I examine how the autobiographical subject abortion has influenced the writing process and the outcome of the poems. By presenting literature that’s been important in the making of the collection I show some thoughts and ideas about Post Abortion Stress Disorder, a diagnosis without scientific grounds. In a discussion I go through the whole writing process from subject and genre choice through the revisions till the final version that were sent to be commented by the class in creative writing at Växjö University 2008. Finally I analyse my own reading before and after the workshop where the class commented the collection. It shows how repression influenced my reading before the workshop and how the class comments changed the way I red it afterwards. By hearing the class comment on my collection I also came to the conclusion that the poems was under repression and that constituted the ground of this essay.

This essay discusses my proposed collection of short stories. The aim has been to examine the texts in terms of form and thematics, and position of the texts in a social context. First I present the collection, and then look at the texts from stylistic angle. I have chosen to use the concept of descriptive style. I have picked out certain parts of my texts in order to see which effect they have on the reader (in this case I). I go on to describe the work process. Finally, I analyse why I have written the way I have, if I am satisfied with the result, and how the texts can be linked to a contemporary context. I am both satisfied and unsatisfied with the result. Certain things are good; others can still be improved. I have become more aware of thematics and my style while working on the essay. I need to delete certain over-explanations and comments from the narrator. I need to sharpen the approaches, streamline certain endings. In many parts, the short stories can still made more concise. The language can also become less paratactic. I should like to insert further short stories in the collection in order to create a counterpoint, preferably with female protagonists. I will also decide the order of the short stories to achieve the best-combined effect. Furthermore, I must reflect on about the title for each short story, and decide what name to give the collection. My texts relate to contemporary society and context largely by describing the disorientation of men in a time of new alignment, where old gender roles exist in parallel with entirely new ones. / Denna självreflekterande uppsats handlar om min blivande novellsamling. Syftet har varit att undersöka texterna avseende form och innehåll och texternas placering i en samhällelig kontext. Först presenterar jag samlingen översiktligt. Sedan tar jag upp texterna ur stilistisk vinkel. Jag har valt att använda ett deskriptivt stilbegrepp. Jag har plockat ut vissa delar av mina texter för att se vilken effekten är på läsaren (i detta fall jag själv). Sedan beskriver jag arbetsprocessen. Slutligen analyserar jag varför jag skrivit som jag gjort, vad som varit svårt och om jag är nöjd med resultatet och hur texterna kan kopplas till samtiden. Jag är både nöjd och missnöjd med resultatet. Vissa saker är bra, andra kan fortfarande bli mycket bättre. Jag har blivit mer medveten om min tematik och min stil under arbetet med uppsatsen. Jag kommit fram till att jag behöver ta bort vissa överförklaringar, berättarkommentarer. Jag behöver vässa anslagen, renodla vissa slut. På många ställen kan texterna ännu bli mer koncisa. Språket kan också bli mindre parataktiskt. Jag har tänkt stoppa in några fler noveller i samlingen för att skapa en kontrapunkt, gärna med kvinnor i huvudrollen. Jag ska också bestämma ordningen på novellerna så att de samspelar på bästa sätt. Vidare måste jag fundera på om titlarna för varje novell är de bästa, samt bestämma vad samlingen ska ha för namn. Mina texter förhåller sig till samtiden främst genom att de skildrar mäns vilsenhet i en tid av nyorientering där gamla könsroller lever parallellt med helt nya.

No description available.

<p>Abstract</p><p>The aim of this essay is to analyse what roll repression has had in the making of my unpublished collection of poems entitled Hopp som i hare. I examine how the autobiographical subject abortion has influenced the writing process and the outcome of the poems. By presenting literature that’s been important in the making of the collection I show some thoughts and ideas about Post Abortion Stress Disorder, a diagnosis without scientific grounds. In a discussion I go through the whole writing process from subject and genre choice through the revisions till the final version that were sent to be commented by the class in creative writing at Växjö University 2008. Finally I analyse my own reading before and after the workshop where the class commented the collection. It shows how repression influenced my reading before the workshop and how the class comments changed the way I red it afterwards. By hearing the class comment on my collection I also came to the conclusion that the poems was under repression and that constituted the ground of this essay.</p>

<p>This essay discusses my proposed collection of short stories. The aim has been to examine the texts in terms of form and thematics, and position of the texts in a social context. First I present the collection, and then look at the texts from stylistic angle. I have chosen to use the concept of descriptive style. I have picked out certain parts of my texts in order to see which effect they have on the reader (in this case I). I go on to describe the work process. Finally, I analyse why I have written the way I have, if I am satisfied with the result, and how the texts can be linked to a contemporary context.</p><p>I am both satisfied and unsatisfied with the result. Certain things are good; others can still be improved. I have become more aware of thematics and my style while working on the essay.</p><p>I need to delete certain over-explanations and comments from the narrator. I need to sharpen the approaches, streamline certain endings. In many parts, the short stories can still made more concise. The language can also become less paratactic. I should like to insert further short stories in the collection in order to create a counterpoint, preferably with female protagonists. I will also decide the order of the short stories to achieve the best-combined effect. Furthermore, I must reflect on about the title for each short story, and decide what name to give the collection.</p><p>My texts relate to contemporary society and context largely by describing the disorientation of men in a time of new alignment, where old gender roles exist in parallel with entirely new ones.</p> / <p>Denna självreflekterande uppsats handlar om min blivande novellsamling.</p><p>Syftet har varit att undersöka texterna avseende form och innehåll och texternas placering i en samhällelig kontext. Först presenterar jag samlingen översiktligt. Sedan tar jag upp texterna ur stilistisk vinkel. Jag har valt att använda ett deskriptivt stilbegrepp. Jag har plockat ut vissa delar av mina texter för att se vilken effekten är på läsaren (i detta fall jag själv). Sedan beskriver jag arbetsprocessen. Slutligen analyserar jag varför jag skrivit som jag gjort, vad som varit svårt och om jag är nöjd med resultatet och hur texterna kan kopplas till samtiden.</p><p>Jag är både nöjd och missnöjd med resultatet. Vissa saker är bra, andra kan fortfarande bli mycket bättre. Jag har blivit mer medveten om min tematik och min stil under arbetet med uppsatsen.</p><p>Jag kommit fram till att jag behöver ta bort vissa överförklaringar, berättarkommentarer. Jag behöver vässa anslagen, renodla vissa slut. På många ställen kan texterna ännu bli mer koncisa. Språket kan också bli mindre parataktiskt. Jag har tänkt stoppa in några fler noveller i samlingen för att skapa en kontrapunkt, gärna med kvinnor i huvudrollen. Jag ska också bestämma ordningen på novellerna så att de samspelar på bästa sätt. Vidare måste jag fundera på om titlarna för varje novell är de bästa, samt bestämma vad samlingen ska ha för namn.</p><p>Mina texter förhåller sig till samtiden främst genom att de skildrar mäns vilsenhet i en tid av nyorientering där gamla könsroller lever parallellt med helt nya.</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes.