Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet. I deras redogörelser finns mer eller mindre lyckade exempel på hur elever fått arbeta med samspelet mellan läsning och skrivande. I diskussionen analyseras relevanta delar från litteraturen med riktning mot det som pekar på samspelet mellan skönlitteraturläsning och skrivande. Uppsatsens slutsats är att det finns ett samband mellan elevers skönlitteraturläsning och deras skrivande. Men för att detta samband ska framträda är det av stor relevans att en matchning får ske mellan eleven och skönlitteraturen samt att läraren själv vågar visa sig som läsare och skribent i klassrummet för att på detta sätt skapa ett större intresse för skrivande och skönlitteraturläsning, och sambandet mellan dem, bland eleverna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.

The aim of this Master thesis is to analyse the interaction in between reading and writing based on young writers experience. My approach was to investigate how writersread literature and how they look upon their reading in relation to their own writing.Seven young people has been interviewed in this qualitative study, based a theory about their reading and reading habits. They were asked questions about reading habits and theirview upon the connection between reading and their own writing.Previous studies of Swedes´ reading habits prove that relaxation and pleasure are the most common reasons for literary reading. This differs from the present study, where my findings shows that writing people, more than other, read literature, in the way people in general read non-fiction. That is with a purpose beyond the actual ”situation of reading”. These persons often describe even their fiction reading in terms of knowledge, orientationand information, which usually are purposes connected to reading non-fiction. / Program: Bibliotekarie

Skrivutveckling är en stor del av läroplanen och framförallt en central förmåga i kursplanen för ämnet svenska. De nationella proven i svenska, 2021/2022, visar på en nedåtgående spiral där resultaten i skrivande blir allt sämre. För att undersöka vad som får positiva effekter för elevers skrivande har resultatet av tio forskningsartiklar sammanställts, både nationella och internationella. Syftet med kunskapsöversikten är således att belysa didaktiska faktorer som främjar elevers tidiga skrivutveckling. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder därför: Vilka faktorer främjar elevers tidiga skrivutveckling i svenskämnet?  Det empiriska materialet har samlats in genom ett systematiskt sökande i databaserna SwePub, ERIC, ERC och slutligen Libsearch. Studierna har granskats kritiskt för att säkerställa deras kvalitet och relevans. Sedan gjordes en tematisk sammanställning av studiernas resultat. De teman och faktorer som identifierades var: Skrivflyt, Multimodalt skrivande, Meningsfullt skrivande och Motivation. Av detta drar vi slutsatsen att det finns flera olika skrivutvecklande faktorer som man som lärare behöver vara medveten om för att kunna variera och anpassa sina didaktiska val.

Studiens syfte var att undersöka lärares åsikter kring digitalt och analogt skrivande, vilka utmaningar lärare möter i sin skrivundervisning. För att svara på detta använde vi oss av en kvalitativ metod genom intervjuer med sju olika svensklärare som arbetar i årskurserna 4-6. En av intervjuerna utfördes på plats på en skola, medan resterande intervjuer genomfördes via Zoom. Vi utgick från en tematisk analysmetod för att analysera vår data och använde ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärare upplever utmaningar med elevers koncentration, motivation, problem med tekniken och tidsbrist att hinna med allt i läroplanen. Vi upptäckte att de ramfaktorer som påverkar lärares val av skrivsätt samspelar med de utmaningar som lärare bemöter i skrivundervisningen. De faktorer som påverkar undervisningen är digitala resurser, undervisningstid, lärares tolkningar av läroplanen, klasstorlek, elevernas förutsättningar samt kollegialt samarbete.   Slutsatserna vi kom fram till var att lärarens egen syn och värdering av vilket skrivsätt som väger tyngst kommer att påverka valet av skrivsätt i undervisningen. Även skolans tillgång till digitala verktyg kommer att ha en påverkan på uppdelningen av analogt respektive digitalt skrivande.

<p>Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:</p><p><p><em>Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation?</em> samt <em>Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?</em></p></p><p>Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.</p><p>Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.</p>

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ”mellanstadiet” kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades. Vi intervjuade även två elever enskilt, en från varje klass. Vi utförde även två observationer. Resultatet visade att dessa elever inte efterfrågar ökat elevinflytande samt att lärarna känner sig osäkra kring hur mycket de kan tillåta elevinflytande i klassrummet. Vi drog slutsatsen att dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre för att ett ökat elevinflytande ska bli möjligt.

Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning. Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande. De tycker att det är roligt att skriva och att få använda sin fantasi. De drivs till stor del av yttre drivkrafter när det gäller att prestera i skrivandet, såsom betyg och framtida utbildningar eller arbeten. Faktorer som eleverna beskriver ökar deras motivation är fria skrivuppgifter, intresse och inspiration till skrivuppgiften och att få arbeta med kamratrespons. Faktorer som eleverna beskriver minskar deras motivation till skrivande är bristen på ork att anstränga sig, tidspress eller för lång tidstillgång, negativa lärarkommentarer och brist på inspiration till skrivandet.  Slutsatser ur studien är att lärare aktivt bör arbeta för att öka elevers inre motivation till skrivande genom att koppla skrivandet till elevers erfarenheter och intressen. Vidare att en processinriktad undervisning ger elever ökade möjligheter till eftertanke och bearbetning av texter. Slutligen bör lärare tänka på att lyfta fram texters styrkor framför dess brister för att öka eller förstärka elevers självförtroende till skrivande.

No description available.