Datum:  31 maj 2024 Nivå:   Examensarbete på civilingenjörsprogrammet inom industriell ekonomi Författare:   San Michael Faisal Shanshal Titel:    Strategier för skrotminimering: En fallstudie på Alfa Handledare:   Sofia Wagrell Nyckelord:   Skrot, skrotminimering, Total Quality Management, TQM, kvalitet,  Pareto-analys, hållbarhet Frågeställningar:  1. Vilka är de betydande orsakerna till skrot inom Alfa?    2. Vilka specifika åtgärder och strategier kan Alfa implementera inom      sina produktionsprocesser för att effektivt minimera skrot? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka orsakerna till skrotbildning för att sedan utveckla förslag på strategier för att minimera skrot. Arbetet siktar på att skapa en hållbar verksamhet som även är resurseffektiv genom att identifiera och analysera orsakerna till skrot samt föreslå de mest lämpliga åtgärder. Denna mer hållbara verksamhet bidrar i sin tur till minskad miljöpåverkan och ekonomiskt ansvarsfull produktion. Med ett fokus på minimering av skrot hoppas arbetet kunna främja kostnadsbesparingar och skapa långsiktig hållbarhet i företagets verksamhet. Metod:  För att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte tillämpas en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Den kvantitativa datan samlades in genom en Microsoft Power BI rapport där mönster, samband och trender kunde identifieras. Den kvalitativa datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer för att ta del av uppfattningar, erfarenheter och åsikter.  Slutsats:  De främsta orsakerna till skrot inom Alfa identifierades som bristande kommunikation inom verksamheten och med leverantörer, dålig kvalitet på material från leverantörer samt ineffektiva inspektions- och dokumenteringsprocesser. Dessa faktorer leder till ökad skrotning, förseningar i produktionen och risk för att defekta produkter når kunderna. Först och främst är förbättring av intern kommunikation avgörande. Ett steg mot förbättring är att införa stoppmöten där företaget snabbt kan identifiera och åtgärda orsaker till produktionsstopp och skrotning, vilket samtidigt förbättrar samarbetet mellan olika avdelningar. Vidare är det viktigt att förstärka kommunikationen med leverantörer genom att skapa tydliga kommunikationskanaler och kvalitetskrav, vilket säkerställer att material av hög kvalitet används i produktionen. Kontinuerlig förbättring och teknologisk uppdatering är också centrala förbättringar. Implementeringen av ny teknologi och upprätthållningen av strikta inspektionsprocesser kan leda till att Alfa säkerställer att endast felfria komponenter används i produktionen. Effektiv dokumentation är nödvändig för att analysera orsaker till skrot och fatta faktabaserade beslut, vilket hjälper företag att systematiskt minska skrot. Slutligen kan främjandet av återanvändning, genom att etablera utbildningsprogram och reparationscenter, bidra till att defekta komponenter återanvänds istället för att skrotas, vilket minskar avfall och kostnader. Med hjälp av dessa specifika åtgärder och strategier kan Alfa inte bara minska sina produktionskostnader utan förhoppningsvis också bidra till en mer hållbar och ekonomiskt ansvarsfull verksamhet, vilket ligger i linje med studiens syfte att skapa en resurseffektiv och miljövänlig produktion.

Aluminium has great properties that are utilised the world over, but the production of primary aluminium is very energy intensive. In order to reduce the energy-cost, the aluminium can be recycled by re-melting aluminium scrap. This results in a circularity of the aluminium, as it is produced from ore to a metal and then the metal scrap can be re-melted again for other use.  The study also focuses on secondary production in Sweden. Through interviewing diverse actors in Sweden and analysing literature, an understanding of how the circulatory systems work was developed and the problems that can occur within it.  The major problems found is that through re-melting, the previous alloying elements can become impurities in the new scrap-based material. These impurities can change the properties in the aluminium. Separating these impurities from the aluminium is not an easy process, but a growing research question. Easiest is to minimise these contaminations, companies do this by sourcing where scrap is coming from and its compositional information, so to better organize or use the scrap for a similar purpose aluminium alloy.  This study looked at how the circulation of aluminium scrap works and how used scrap is once again returned to new reusable aluminium. With an understanding of how the processes it is easier to locate problems to improve the processes. / Aluminium har mycket goda mekaniska egenskaper som används i hela världen, men att producera primär aluminium är extremt energikrävande. För att minska energikostnaden kan man återvinna aluminiumet, det görs genom att återanvända gammalt aluminiumskrot. När man gör detta så leder det till ett cirkulärt kretslopp, där det börjar från malm som produceras till metall, när metallen blir till skrot så kan det återanvändas för att producera nytt aluminium.  Genom att intervjua folk inom branschen och att analysera litteratur inom ämnet, så skapades en förståelse hur det cirkulär kretsloppet fungerar och problem som kan uppstå inom systemet.  Det största problemet som hittades var att genom att återvinna aluminium skrot, så kan det tidigare legeringselement bli föroreningar i den nya skrot baserade materialet. Dessa föroreningarna kan ändra egenskaperna hos aluminiumet. För att får bort dessa föroreningar kan vara en svår process eller fortfarande utvecklande processen. Det är mycket lättare att försöka undvika dessa föroreningarnas från börja. Företagen gör detta genom att veta var skrotet kommer ifrån och skrotets legeringsämnen innan de återanvänder det. Då kan de organisera skrotet bättre och använda det till liknande skrot material i framtiden.  Denna studien fokuserar på hur skrotbaserat aluminium fungerar i ett kretslopp och hur gammalt skrot kan återanvändas till ny användbar aluminium. Med en förståelse på hur processen fungerar, så är det mycket lättare att hitta problem som kan leda till möjligheter att förbättra processen.

To combat anthropogenic climate change and comply with the Paris Agreement, the EU has previously introduced its Emissions Trading System (ETS) and has now also proposed a Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). While these tools may reduce emissions within the EU, and in some cases, even in other countries, they can also affect European industries in unpredictable and sometimes negative ways. One industry that is currently included in the ETS is the steel industry. While the steel industry has not been signifi cantly affected yet, as the prices for ETS allowances remain relatively low, this is likely to change as the price for allowances rises. By identifying the factors which lead to cost differences between steel manufacturers in European countries through interviews and literature and comparing the costs of two manufacturers with similar production methods, this study aimed to quantify the cost diff erences that arose due to the ETS by constructing a model capable of estimating the cost differences. Furthermore, plausible changes to the ETS were identified and developed into scenarios where the cost differences that occurred between the two companies due to the new circumstances were analyzed. Energy was found to be the biggest cause of differences in cost, followed by transport costs if one company had a location advantage due to being closer to the customer. Historically, the cost of purchasing ETS allowances was nearly negligible. However, when the price of allowances was predicted to increase, the cost difference caused by the ETS grew significantly and became almost as important for competitiveness as energy costs by the 2030s. The scenarios further affected the total cost difference, making it both decrease and increase depending on how the ETS was altered. Depending on how the EU alters the ETS in the future, the steel sectors in some countries might become more competitive, while others might lose financial viability. Great care must therefore be taken when developing the system so that European emissions can continue to decrease without putting companies in certain countries at a severe disadvantage. Furthermore, the CBAM, or other measures, must be put in place if carbon leakage is to be avoided when the prices for ETS allowances rise. / För att motverka klimatförändringar och följa Parisavtalet, har EU introducerat ett system för utsläppshandel (ETS) och föreslagit en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Även om dessa verktyg kan minska utsläppen inom EU, och i vissa fall även andra länder, så kan de påverka europeisk industri på ett oförutsägbart sätt. En industri som redan är inkluderad i ETS är stålindustrin. Hittills så har den inte blivit signifikant påverkad, eftersom priserna för utsläppsrätter har varit låga, men detta kan förändras när priserna stiger. Genom intervjuer och en litteraturstudie har faktorerna som leder till kostnadsskillnader mellan ståltillverkare i europeiska länder identifi erats och används till att skapa en modell för kostnadsskillnader. Två tillverkare med liknande produktionsmetoder har sedan jämförts för att kvantifiera kostnadsskillnaderna som beror på ETS. Möjliga förändringar till ETS har även identifierats och utvecklats till scenarier där kostnadsskillnaderna mellan de två tillverkarna som uppstått på grund av de nya förhållandena analyserats. Inköp av energi var orsaken till den absolut största kostnadsskillnaden, följt av transportkostnader då den ena tillverkaren hade en geografisk fördel i närhet till kunden. Historiskt så har kostnaden av att köp autsläppsrätter varit i princip försumbar, däremot så växer kostnadsskillnaden avsevärt när priset för utsläppsrätter ökar, och i början av 30-talet kan de vara nästan lika viktiga som inköp av energi. De identifi erade scenarierna påverkade den totala kostnadsskillnaden ytterligare. När EU vidareutvecklar ETS i framtiden kan konkurrenskraften hos nationell stålindustri både öka och minska. Utvecklingen av systemet bör därför hanteras med stor försiktighet, så att europeiska utsläpp kan fortsätta att minska utan att industrin i vissa länder får en konkurrensnackdel. För att minimera risken för koldioxidläckage när priset på utsläppsrätter stiger, är det är även viktigt att CBAM, eller liknande åtgärder, träder i kraft.

Sammanfattning Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Författare: Erika Fristedt och Malin Gustavsson Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Titel: En kostnad kommer sällan ensam - En tolkande utvärderingsstudie   Nyckelord: skrot, skrotkostnad, bilindustrin, kartläggning, processer, utvärdering, utvärderingsstudie, kvalitetsbristkostnader, jurans trilogi, strategiska avväganden, kaizen, lean production, projekt, leveransprecision, styrning, kommunikation, ansvar, företagskultur   Bakgrund: Bilindustrin har under en längre tid genomsyrats av en kostnadspress som uppkommit med anledning av förändrade krav från kund. Detta tvingar aktörerna på marknaden att skapa en produktion som är flexibel och anpassad efter snabba förändringar. Företags överlevnad grundas i hur väl de lyckas upprätthålla relationen till kund. Fallföretag X har under senare år upplevt en radikal ökning av skrotkostnader. Att detaljer skrotas som följd av kvalitetsproblem kan anses riskabelt i den bransch som företaget verkar i. Om produkter inte kan levereras till kund i tid eller i efterfrågad kvalitet kan det anses att existensen är hotad. Hur kommer det sig att trots denna ökade kostnad, att företaget överlever på marknaden.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processerna på Företag X, identifiera var i processerna skrot uppkommer samt varför. För att på detta sätt synliggöra åtgärder som kan vidtas på fallföretaget i syfte att minska skrotkostnaden. Vidare skapas förståelse kring huruvida ett företag med höga kostnader för skrot kan existera i en värld som kräver kostnadskontroll.   Metod: Studien är baserad på en kvalitativ utvärderingsstudie av Företag X. En abduktiv forskningsansats nyttjades för att pendla mellan teori och empiri och därigenom skapa ny teori samt förståelse för det skrotproblem som fallföretaget har.   Resultat: Skrot uppstår inom flera processer på Företag X och slutsatsen är att företaget har en bristande kommunikation, informationsspridning, ansvarsfördelning, planering samt styrning. Det kommer att krävas ett stort engagemang från samtliga inom företaget för att komma tillrätta med skrotproblemet och åtgärder som Lean, Kaizen och just-in-time förespråkas.