Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.

Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

No description available.

Det finansiella systemet är nära sammanlänkat med bolånemarknaden, tillgången till finansiering har blivit större och allt fler hushåll väljer att belåna sig. Det medför fördelar med även nackdelar då det finansiella systemet är ytterst känsligt för störningar på bolånemarknaden. Det är även svårt att konstatera vad som menas med en övervärderad bostadsmarknad då olika definitioner ges av olika aktörer. Prisutvecklingen ligger idag över sin långsiktiga trend vilket har gett upphov till spekulation om en eventuell bostadsbubbla. Enligt aktuella utredningar ser dock bostadspriserna ut att ha anpassat sig till nya tillväxtvillkor i form av sjunkande räntenivåer, lägre bostadsbyggande samt ökade hushållsinkomster och anses därmed i stor utsträckning kunna förklaras av fundamentala faktorer. I syfte att förhindra en osund utveckling på kreditmarknaden infördes ett bolånetak och sedan införandet har belåningsgraden för nya lån sjunkit, utöver det har även andelen bolån med belåningsgrad över 85 procent minskat. Det talas dock om huruvida belåningsgraden är hållbar och om säkerhetsmarginalerna är tillräckliga. Sammanfattningsvis redovisar studien att alltfler unga hushåll får hjälp av familj för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Dessa unga hushåll har ofta irrationella förväntningar gällande bostadspriserna då de extrapolerar bakåt vid slutsatser om framtiden, samtidigt som merparten anser att priserna är övervärderade. Men till skillnad från den allmänna debatten där bolånetagare ofta framställs som oansvariga, visar studien på det motsatta. Huvudparten amorterar enligt bankens rekommendationer och är medvetna om eventuella ränteförändringar vilket tyder på en sund belåning. Den hårt reglerade hyresmarknaden begränsar dock alternativen för de som egentligen inte vill ta sig in på ägarmarknaden och kan därmed innebära riskfyllda bostadsköp. Således visar studien på en splittrad inställning avseende bostadsköpet då många hellre hade valt att hyra om det fanns ett större utbud av hyresrätter till skäliga priser. / The financial system is closely linked to the mortgage market, the availability of financing has become greater and increasingly more households choose to own and borrow. It brings advantages and disadvantages when the financial system is extremely sensitive to disturbances in the mortgage market. It is difficult to determine the meaning of an overvalued housing market due to the different definitions given by different actors. The price trend is currently above its long-term trend that has given rise to speculation about a possible housing bubble. However according to recent investigations housing prices appear to have adapted to the new growth conditions in the form of falling interest rates, lower housing and increased household incomes and is thus largely explained by fundamental factors. In order to prevent an unhealthy trend in the credit market, a mortgage limit has been introduced and since its introduction the value ratio for new loans has dropped, beyond that, the proportion of mortgages with LTV above 85 percent has also declined. There is a discussion, however, about whether the leverage is sustainable and whether the safety margins are adequate. In conclusion, the study shows that more and more young households receive help from family in order to establish themselves in the housing market. These young households tend to have illogical expectations about prices on the housing market because they extrapolate backward regarding conclusions about the future, while the majority believes that prices are overvalued. But unlike the general debate where mortgage holders are often portrayed as irresponsible, the study shows the opposite. The majority amortizes according to the bank's recommendations and are aware of any changes in interest rates, indicating a healthy leverage. The highly regulated rental market, however, limits the options for those who don’t really want to enter the ownership market and can thus involve risky home purchases. Thus, the study shows a fragmented approach regarding home purchases when many would rather have chosen to rent if there was a greater range of rental units at reasonable prices.

No description available.

Hushållens skulder har under det senaste decenniet ökat fortare än vad hushållens inkomster gjort vilket inneburit en stigande skuldkvot. En alltför hög skuldkvot innebär en stor risk för enskilda hushåll och banker men också för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten. Därför införde Finansinspektionen 1 mars 2018 ett skärpt amorteringskrav som innebär ett ökat krav på amortering vid nya bolån för hushåll med höga skuldkvoter.Syftet med detta arbete är att analysera det skärpta amorteringskravet och hur det kommer att påverka bostadsmarknaden i Stockholm. Detta har genomförts med intervjuer av representanter från olika sektorer på marknaden.De viktigaste frågorna som undersökts var vilka effekter av det skärpta amorteringskravet som kommer att vara tydligast, vilken demografi det kommer påverka och huruvida regleringen är en bra åtgärd. Det visar sig att amorteringskravet sannolikt kommer sänka skuldsättningen i landet, vilket är en önskad effekt från Finansinspektionens sida. Kritiker mot kravet menar att alternativa åtgärder är bättre med motiveringen att det går att nå samma effekt utan de negativa konsekvenser det skärpta amorteringskravet för med sig. De alternativa åtgärderna handlar om mer övergripande förändringar på bostadsmarknaden istället för en enskild reglering på bolånen. Det skärpta amorteringskravet verkar vara det bästa alternativet Finansinspektionen till förfogande för att stabilisera svensk ekonomi, men det finns andra åtgärder som hade varit ett bättre alternativ för att uppnå samma effekt. / In the last few decades there has been a faster increase in household debts than household income, which meant a rising debt ratio. An excessive debt ratio represents a high risk not only for individual households and banks, but also for macroeconomic developments and financial stability. Because of this Sweden implemented a tightened amortization requirement on housing loans for households with high debt ratios. The legislation was created by Finansinspektionen and implemented on March 1, 2018.The purpose of this work is to analyze the tightening of the amortization requirement and how it will affect the housing market in Stockholm. This has been done with interviews of representatives from different sectors on the market.The most important issues examined were which effects will be most prominent from the requirement, which demographics it will affect and whether the regulation is a good measure. It turns out that the amortization requirement is likely to lower debt in the country, which is the desired effect from Finansinspektionen. Critics against the legislation claims that alternative measures are better with the argument that the same effect can be achieved without the negative consequences of the increased amortization requirement. Alternative measures are more general changes in the housing market instead of a single legislation on mortgage loans. The new amortization requirement appears to be Finansinspektionens’ best available option to stabilize the Swedish debts. However, there are other measures that would have been better alternatives for achieving the same effect.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

Europeiska fastighetsbolag är högt belånade vilket medför att branschen är känslig motmakroekonomiska förändringar. I och med de skenande räntorna har det blivit dyrare förföretagen att låna kapital, vilket försvårar för fastighetsbolagen att finansiera sig. Fleraeuropeiska fastighetsföretag har fått sina kreditbetyg nedgraderade, vilket ytterligare påverkatderas möjlighet att få fördelaktiga lånevillkor. Tidigare forskning har visat att kreditbetyg spelaren viktig roll i företags beslut gällande kapitalstruktur, särskilt i tider av potentiellomklassificering av betygen. Med hjälp av Credit Rating–Capital Structure hypotesen ämnaruppsatsen utreda om det existerar ett samband mellan europeiska fastighetsbolags kreditbetygoch dess kapitalstruktur. CR–CS hypotesen föreslår att företag nära ett förändrat kreditbetygkommer att förändra sin kapitalstruktur för att undvika en nedgradering, alternativt erhålla enuppgradering. Därmed är utgångspunkten för denna studie att fastighetsföretag nära ett förändratkreditbetyg väljer att sänka sin skuldsättning relativt eget kapital i större utsträckning änresterande fastighetsbolag med kreditbetyg. Studien finner bevis för att europeiskafastighetsbolag tar hänsyn till sitt kreditbetyg vid kapitalstruktursförändring, i synnerhet deföretag nära ett nedgraderat kreditbetyg.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet. En kris i en bank kan skapa stora ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Bankerna arbetar för att motverka de risker med deras verksamhet genom att kvalitetssäkra krediterna. Vad som utgör risk och osäkerhet är en uppskattning som görs av varje individ då det kan ses som något unikt. Det gör att man ofta agerar på ofullständig information och trots bristen på fullständig information ska parterna ingå ett avtal där framtiden kan vara osäker.Genom att fördjupa oss i kredithanteringsprocessen vill vi undersöka hur bankerna arbetar med risk och osäkerhet genom rådgivning till deras bostadslånskunder. Vi har även haft till syfte att undersöka privatrådgivarens uppfattning och förhållningssätt till kredittagarens skuldsättning. Vi har undersökt hur banken ser på kredithantering genom att granska deras årsredovisningar och fördjupat oss i denna arbetsprocess genom att intervjua en privatrådgivare från respektive utvald bank. Dialogen mellan kreditgivare och kredittagare ger en inblick hur aktörerna arbetar för att vara proaktiva i kredithanteringen inför den osäkerhet som är förknippad med ett bostadslån.Vi kan konstatera från vår empiri och teori att det är svårt att kalkylera och bedöma den risk som är förknippad med ett bostadslån. Den totala risken med skuldsättningen beror på marknadsmekanismer som kan vara svåra att förutse. De inblandade aktörerna gör enbart prognoser vilket betonar att det inte finns någon definitiv säkerhet i parternas relation. Riskhanteringen vid krediter handlar om att försöka skapa en förståelse för potentiella händelser. Rådgivarens förmåga att skapa en förståelse hos kunderna om innebörden med ett bostadslån är av stor vikt.Vi kan konstatera att rådgivarna möter risker och osäkerheter genom att försöka vara proaktiva. Rågivarna agerar proaktivt genom att kalkylera faktiska förhållanden och samtidigt föra ett resonemang för att vara trygga i att kunden uppfattar att omständigheter kan förändras. Rådgivarna vill således möta kunderna genom att försäkra att det finns en förståelse i deras beslut. Proaktiviteten i bemötandet yttrar sig i faktorer så som försäkringar, men också amortering och framför allt buffertsparande. Vi kan konstatera att amortering är en god ekonomisk syn och sunt ur ett risk- eller osäkerhetsperspektiv. Sparande kan användas för att hantera oförutsedda utgifter. Buffertsparandet ger kunden möjligheten att vara flexibel för att inte vara beroende av sin inkomst på kort sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller människors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 – Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet – vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning. Den här uppsatsen undersöker om Minskys hypotes kan appliceras på de svenska hushållen och förklara förändringen i skuldsättning sedan 1980-talet, genom en linjär regressionsmodell på aggregerad data för tidsperioden 1980 till 2012. Resultaten tyder på att den ökade skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras utifrån Minsky hypotes, där en avreglerad kreditmarknad och fallande räntenivåer verkar ha lett till en ökad spekulation i reala tillgångar, ökat risktagande hos både långivare och låntagare och därmed en ökad skuldsättning. / The debt level of Swedish households has increased noticeably since the 1980’s and is today at a record high level. This has given rise to questions regarding the sustainability of the debt level, its macroeconomic implications and driving factors. Previous studies on the subject show deficiencies in the standard theory for analyzing household debt, the life-cycle hypothesis, due to lack of consideration in the theory of credit restrictions and humans’ inability to act completely rationally. An alternative framework for analysis received renewed attention in connection with the financial crisis in the U.S. in 2008 – Hyman Minsky’s financial instability hypothesis – incorporating speculation in credit and asset markets as explanations for indebtness. This thesis investigates whether Minky’s hypothesis can be applied on Swedish households and explain the change in debt levels since the 1980’s, through a linear regression model, using aggregate data for the period 1980 to 2012. The results of the thesis indicate that the increased debt level to a large extent can be explained by Minsky’s hypothesis, where a de-regulated credit market and falling interest rates seem to have caused increased speculation in real assets, increased risk-taking by both debtors and creditors and thus an increased level of household debt.