Studien syftar till att undersöka risk- och skyddsfaktorer för ungdomar som riskerar att drasin i gängkriminalitet. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ litteraturstudie, där vi gjorde ett urval av artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De huvudsakliga riskfaktorerna som framkom i studien var familj, skola, umgänge, individuella faktorer samt problembeteenden och neuropsykiatriska diagnoser. Studien visade att huvudsakliga skyddsfaktorer var, familj, skola och individuella faktorer. En slutsats i studien är att mycket resurser, insatser och personal bör läggas på förebyggande arbete i skolan. Därefter är samverkan mellan olika samhällsaktörer centralt för att kunna arbeta med de olika riskfaktorer som finns i huvudområdena. En annan slutsats är att det är många olika faktorer som påverkar risken för individen att rekryteras in i gängkriminalitet. Det handlar om samhälleliga faktorer såsom skolsituation, men även faktorer närmare individen såsom familj och vänner. Till sist även de faktorer som ligger närmast individen, det vill säga diagnoser och personlighetsdrag hos individen. Mer forskning behövs på detta område så att tydliga mönster kan identifieras gällande risk- och skyddsfaktorer. Det ger oss en tydlig bild över hur det förebyggande arbetet i sin tur bör gå tillväga för att stoppa det dödliga våldet från gängkriminaliteten och säkra samhället.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.

Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.

Sammanfattning Studien består av en integrativ forskningsöversikt om risk- och skyddsfaktorer, där vetenskapliga artiklar analyseras tematiskt i kombination med socialekologisk systemteori, copingstrategier och anknytningsteori. Forskningsöversikten ämnar till att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer som ökar risken respektive verkar förebyggande för utvecklandet av depression. Den tematiska analysen genomfördes genom att göra ett diagram över de vetenskapliga artiklarna och sedan strukturera risk- och skyddsfaktorerna under teman från de teoretiska utgångspunkterna. I forskningsöversiktens resultat framkommer riskfaktorer som bristande copingstrategier i form av stress över skolbetyg. Låg självkänsla, lågt självförtroende och dålig självbild framkommer också som bidragande riskfaktorer till att utveckla depression. Andra riskfaktorer är bristande hemförhållanden, vilket kan bottna i bristande engagemang från föräldrar, vilket påverkar ungdomar och barn negativt. Skyddsfaktorerna visade sig vara god sömn och kost, men även motsatsen till riskfaktorerna i form av god självkänsla, gott självförtroende, goda hemförhållanden. Goda hemförhållanden som skyddsfaktorer är trygg anknytning, goda relationer till föräldrar och stöd från närstående. Andra skyddsfaktorer som anges i resultatet tillhör skolvärlden och utgörs av utbildning samt goda relationer till klasskamrater.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.</p>

<p>I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård.</p><p>Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.

No description available.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård. Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer