Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan. Hon trodde att det kunde finnas en rädsla över att bevismaterialet man har inte är bevis nog vid en anmälan samt att det kanske inte heller fanns tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa barnet. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att pedagogerna överlag ansåg att detta är ett väldigt viktigt ämne att samtala om, det fanns även vissa aspekter och faktorer som bidrog till att det i sin helhet är ett väldigt svårt och tabubelagt ämne att samtala om i dagens samhälle.

Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien.  Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten.

Personer med ADHD är en överrepresenterad klientgrupp inom Kriminalvården. De klienter som släpps från anstalt och har blivit dömda till exempelvis skyddstillsyn blir tilldelade en frivårdsinspektör som de ska träffa kontinuerligt under ett övervakningsår. Frivårdsinspektörerna arbetar med att försöka motivera och stötta klienter för att minska risken för återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda inom frivården arbetar för att förebygga återfall i kriminalitet hos klienter som har ADHD. Syftet är också att undersöka vilka omständigheter som kan försvåra frivårdsinspektörernas arbete med den här klientgruppen. Vidare vill vi undersöka på vilka sätt frivårdsinspektörens roll kan påverka förändringsarbetet med klienten. Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer med sex frivårdsinspektörer på frivården i Malmö. Analysen av materialet bygger på Carl Rogers teori om klientcentrerad terapi, Goffmans teori om stigma samt det salutogena perspektivet med fokus på begreppet KASAM. Resultatet av vår studie visar på att de personer som vi har intervjuat har en god kunskap om ADHD och den problematik som kan finnas kopplad till den här diagnosen. Fokus ligger dock mer på att arbeta med klienten som individ snarare än att fokusera på diagnosen och man anpassar sina arbetsmetoder efter klientens förutsättningar och behov. Frivårdsinspektörerna är också medvetna om hur olika risk- och skyddsfaktorer påverkar klientens förändringsarbete. En avgörande riskfaktor kan enligt informanterna vara att klienten har en missbruksproblematik. Detta innebär en stor utmaning för både frivården och klienterna, då klienten inte har möjlighet till varken ADHD-utredning eller medicinering så länge det finns ett aktivt missbruk. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi har fått baserade på intervjuerna med våra informanter, men merparten av våra informanter hade önskat en bättre samverkan med andra verksamheter. Detta hade kunnat vara gynnsamt i arbetet med att minska återfallsrisken i kriminalitet för klienter med ADHD. / People with ADHD are an overrepresented client group in the correctional system. Clients who are released from correctional institutions but have been sentenced for probation are assigned a supervising probation officer who they will meet continuously for monitoring over a one year period. The role of the supervising probation officers is to motivate and support clients in order to reduce the risk of relapse in crime. The purpose of this essay is to investigate how employees of the Probation Service work to prevent relapse in crime among clients with ADHD. The purpose is also to investigate what aggravating circumstances may occur while working with this group of clients. Furthermore, we want to investigate in what ways the role of the probation officer can affect the work process with the client.The empirical material of the essay is based on qualitative interviews with six supervising probation officers at the Probation Service in Malmö. The analysis of the material is based on Carl Roger's theory of client-centered therapy, Goffman's theory of stigma and the salutogenic perspective with a focus on the concept of KASAM. Our study shows that the people we have interviewed have a good knowledge of ADHD and the issues that may be associated with this diagnosis. However, their focus is more on working with the client as an individual rather than focusing on the diagnosis and adapting his/her working methods to the client's conditions and needs. The supervising probation officers are also aware of how different risk and protective factors affect the client's path of change. According to the informants, a critical risk factor may be if the client has a substance abuse problem. This poses a major challenge for both the Probation Service and clients, as the client has no access to ADHD assessment or medication as long as there is ongoing substance abuse. It is difficult to draw any general conclusions based on the results obtained through the key informant interviews, but most of our informants would have called for a better collaboration with other related entities and institutions as this would be beneficial in the work to reduce the risk of recurrent criminal behaviour among clients with ADHD.

“... jag blir väl halshuggen ibland när man säger, det här är bara ett jobb, det måste inte vara ett kall”. Socialt arbete har genom historien förknippats med uppoffringar och att åsidosätta sig själv. Tidigare forskning på området visar att det är ett utsatt yrke där de professionella själva riskerar att hamna i ohälsa, mestadels på grund av de organisatoriska belastningarna. Det lämnar den professionelle till att själv många gånger hantera de krav och påfrestningar som yrket innebär. Det blir då viktigt för professionella att ha ett sätt att hantera sin tillvaro för att nå en hållbar fysisk och psykisk hälsa. Som socionomstudenter ser vi genom utbildningen en avsaknad gällande tydliga och fungerande verktyg för de professionella i mötet med klienter. Vår upplevelse är att det inte förs tillräckliga resonemang kring vikten av den professionellas hälsa genom yrkeslivet. Syftet med studien är därmed att undersöka hur professionella i klientnära socialt arbete beskriver att de använder sig av hanteringsstrategier i sin yrkesroll för att vara hållbar genom ett helt arbetsliv. De frågor studien syftar att besvara är vad professionella har för synsätt om sin egen hälsa ur ett hållbarhetsperspektiv, hur de använder sig av hanteringsstrategier för ett varaktigt yrkesliv samt hur de professionella reflekterar över sin yrkesroll. Studien bygger på kvalitativ metod där fem professionella inom klientnära socialt arbete intervjuats. Genom konventionell innehållsanalys bearbetades materialet där det i empirin kan utläsas följande kategorier: hållbar hälsa, kognitiva hanteringsstrategier, praktiska hanteringsstrategier, professionsrollen, energiförtjänster och energiförluster. Föregående kategorier analyseras i studien både som risk- och skyddsfaktorer för ett hållbart yrkesliv, vilket är det genomgående temat i resultatet.

Substansanvändning hos ungdomar är ett socialt samhällsproblem som har funnits sedan länge. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på en gymnasieskola uppfattar olika preventiva insatser mot användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Samt vidare undersöka om/hur svaren skiljer sig mellan pojkar och flickor samt val av gymnasieinriktning. Följande frågeställningar formulerades: 1. Hur uppfattar ungdomar olika former av preventiva insatser? 2. Uppfattas insatserna olika i relation till kön eller gymnasieinriktning? För att kunna studera detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats och med hjälp av enkäter samlat in empirin. De metodologiska utgångspunkterna är Urie Bronfenbrenner - Socialekologi, kulturpsykologi samt socialpedagogisk teori. Studien tar avstamp i den nationella ANDT strategin som också användes för att utforma enkäterna som gymnasieeleverna fick besvara. Det var totalt 89 respondenter som deltog varav 27 pojkar och 62 flickor. Resultatet redovisar att eleverna ansåg att hög närvaro i skolan var det mest verkningsfulla för att förebygga användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Resultatet visade också att det föreligger signifikanta skillnader mellan de olika gymnasieinriktningarna i hur eleverna uppfattar olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan. I motsats till detta visade resultatet att det inte föreligger några signifikanta skillnader mellan kön gällande hur olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan uppfattas.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

Kriminalitet sjunker allt lägre ner i åldrarna och idag är det ett aktuellt samhällsproblem med det eskalerande skjutvapenvåldet i Sverige. Skolans brottsförebyggande effekt är sedan tidigare etablerad, men studie- och yrkesvägledningens roll är relativt outforskad. Syftet med studien är att få kunskap om studie- och yrkesvägledningens möjligheter att bidra till skolans brottsförebyggande arbete hos unga med ett särskilt fokus på studie- och yrkesvägledares erfarenheter av arbetet med grundskoleelever i ett antal utsatta områden i Sverige.Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som klassificerats av polisen som särskilt präglat av kriminalitet. Studien består av sju kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på F – 9 skolor inom Polisens kartgränser för utsatta områden. Empirin granskades genom en tematisk analys som stöds av risk- och skyddsfaktorer samt ett teoretiskt ramverk bestående av Careership och Social Cognitive Career Theory. De centrala fynd som framkommit är att studie- och yrkesvägledningsrelaterade insatser behövs i lägre åldrar för att ha en brottsförebyggande effekt. Dessutom framkom särskilda utmaningar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i utsatta områden, där unga har andra förutsättningar vilket påverkar deras framtidstro, självtillit och handlingshorisont. Ytterligare en utmaning i det är relationsskapande, främst på grund av tidsbrist men också i kombination med det habitus som gör att de unga inte anförtror sig vuxna. Slutligen har det framkommit att studie- och yrkesvägledning har en roll i det brottsförebyggande arbetet men att denna roll inte alltid kan nyttjas fullt ut. Inför framtida forskning skulle området kunna breddas genom perspektiv på kön, geografi/demografi eller (mer djupgående) ålder.

No description available.

Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på gymnasiet - Varför skolkar elever? / Students'unlawful absence from vocational programme in upper secondary School - Why do students skip school?