This research explores one avenue for achieving sustainability within the fashion industry; which as it exists today is unsustainable. The Slow Fashion movement has an existing foundation in the larger fashion industry and is already making strides towards sustainability. The authors used this opportunity to examine a strategic approach, as its current approach is ad hoc. First, the authors assessed the Slow Fashion movement using the 5 level Framework for Strategic Sustainable Development. To analyze the Slow Fashion movement further, the concept of Leverage Points was used to provide a focused lens to assist the author’s in navigating through the fashion industry’s complex system. Findings were synthesized into thirty strategic recommendations that target various players in the Slow Fashion movement. Three key recommendations will provide the most leverage in strengthening the Slow Fashion movement: 1) Co-create Slow Fashion Principles to represent the values of the movement and a shared definition of sustainability 2) Establish an overarching global network and local chapters for the Slow Fashion movement 3) Harmonize global garment and textile labelling initiatives under a Slow Fashion label.

Purpose: The purpose of this research is to explore how consumers of slow fashion experience value of apparel in relation to price, quality, appearance and style, awareness, and trust.Research questions: How do the extrinsic cues in relation to slow fashion influence the value journey of slow fashion consumers? What is the experienced value journey of slow fashion consumers from pre-purchase to post-purchase of apparel?Methodology: data was collected through semi-structured interviewing with eight participantsFindings: The research identified that slow fashion consumers undergo a value journey based on five components: their knowledge, altruistic concerns, personal investment, expectations, and their emotional connection. Their knowledge is formed by how much the slow fashion consumers know about the production process of the apparel, the material quality of the apparel, and themselves in terms of their personal preferences. Their altruistic concerns involve influences how they consume and use clothes based on their ethics. Their personal investment is determined by how much time, effort, and resources they are willing to spend on pieces of apparel. The slow fashion consumer then set an expectation on how well the piece of apparel satisfies these three components through its usage in a post-purchase context. If the piece of apparel exceeds their expectations, they form an emotional connection. This emotional connection again determines their next line of consumption of apparel in a pre-purchase context. These five components determine therefore the process of slow fashion consumers’ perceived value pre-purchase to the perceived value-in-use post-purchase.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur svenska modeföretag arbetar med transparens av sin värdekedja för att kommunicera de sociala- och miljömässiga avtryck som verksamheten medför. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap om hur trovärdighet och tydlighet kan uppnås/användas för att förbättra kommunikationen från företag till konsument. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har utförts för insamling av empiri. Intervjuguiden har baserats på de definierade centrala begreppen utifrån studiens forskningsfrågor som innehåller begreppen transparens, värdekedja, kommunikation, ansvar och framtid. Resultat: Samtliga företag i studien strävar efter transparens i hela sin värdekedja, vilket omfattar fibertillverkning, tygtillverkning, produktion, färgning och transporter. Genom webbplatser, hållbarhetsrapporter, certifieringar och sociala medier kommunicerar företagen transparens till slutkonsument. Samtliga företag i studien anser att det är nödvändigt att skapa förändring och förbättra delar av sin värdekedja för att bidra till en mer hållbar framtid. Även att kommunicera mer till slutkund angående cirkulariteten hos en modeprodukt och hur företagen i studien kan samarbeta med andra företag för att bygga en bättre och mer hållbar framtid. Relevans: Studien bidrar med relevanta utgångspunkter för hur företag bör arbeta med transparens av sin värdekedja för att bidra till en så hållbar textilbransch som möjligt. Relevansen förstärks då studien ligger rätt i tiden med med konstanta förändringar för hållbarhet inom textilbranschen och där transparens är grundstenen. / Purpose: The aim of the study is to look into how Swedish fashion firms use transparency throughout their value chain to explain and communicate the social and environmental impact of their activities. The result of the study can help to increase knowledge about how to develop trustworthiness and reliability in order to improve business-to-consumer communication. Method: The study has a qualitative method with a deductive approach based on semi-structured interviews that have been conducted for collecting the empirical data. The interview guide is based on the study's research questions' stated keywords, which include topics like transparency, value chain, communication, responsibility, and the future. Findings and conclusion: All five companies strive for transparency across their value chain, which includes fiber production, fabric manufacture, production, dyeing and transportation. Through websites, sustainability reports, certifications and social media, the companies communicate transparency to the end consumer. All businesses believe that changing and improving sections of their value chain is necessary to contribute to a more sustainable future. Also, communicate with their end customers more about the circularity of a fashion product and how to collaborate with other companies to build a better future and be more sustainable. Relevance: The study contributes relevant points on how companies should work with transparency within their value chain in order to contribute towards a more sustainable textile industry. The study's relevance is enhanced by the fact that it is timely, given the ongoing changes in the textile industry and transparency is a central part for that development.

Att arbeta med miljö och hållbarhet blir allt vanligare inom modesektorn. Samtidigt ställs höga krav på hastighet inom textil- och klädindustrin som pressas till att leverera trendiga, prisvärda plagg i stora volymer så snabbt och effektivt som möjligt på marknaden. Det leder ibland till överproduktion och negativ miljöpåverkan. Hur kan då den så kallade fast fashion-industrin och den mer hållbara modeindustrin samverka så att fast fashion-företag ska kunna nå en mer hållbar affärsmodell? Begreppet kollaborativ konsumtion förekommer allt oftare, vilket innebär en delad ekonomi där konsumenter får tillgång till varor utan att själva äga dem. Det leder till att överkonsumtionen av varor i samhället minskar och istället främjas den hållbara utvecklingen. Uthyrning som ett alternativ till försäljning är förekommande inom modesektorn, både som ett alternativ till den traditionella försäljningen, men även som ett substitut. Dock är det idag inte lika förekommande med uthyrning av fast fashion-kläder, detta anses därför vara ett intressant ämne att undersöka. Studiens syfte är att undersöka möjligheterna att införa uthyrning av kläder i kombination med traditionell försäljning i fast fashion-företaget Gina Tricot och därefter föreslå en möjlig affärsmodell. Studien grundas i affärsmodellen Busines model generation baserat på nio byggstenar, insamlat material i form av intervjuer och webbaserat material från tre företag. Gina Tricot representerar ett fast fashion-företag, Houdini ett livsstilsföretag med uthyrning som ett alternativ till försäljning samt Klädoteket som representerar ett hyrbaserat företag. De tre företagens affärsmodeller har jämförts med varandra samt analyserats med tidigare studier för att slutligen i en analys och diskussion besvara studiens syfte. Sammantaget har studien kunnat visa hur fast fashion-företaget Gina Tricot kan införliva det allt mer aktuella fenomenet, kollaborativ konsumtion i en ny affärsmodell. Vid ett eventuellt införande av Gina Tricot´s nya koncept kläduthyrning, kan företaget behöva förändra framförallt sex av de nio byggstenarna ur affärsmodellen Business model generation. Genom nya värdeerbjudanden, fler marknadsföringskanaler och bättre kundrelationer med utbildad butikspersonal inom hållbar konsumtion, har den nya affärsmodellen stor potential att lyckas då Gina Tricot har de ekonomiska och mänskliga förutsättningarna. Frågan ställs där emot om Gina Tricot´s fast fashion-kläder verkligen håller den kvalitet som krävs för uthyrning i det nya och mer hållbara konceptet, Fast Fashion 2.0.

Individual’s existential ambivalence has according to Jacques Derrida, one of the foremost proponents of post-structuralism, led to a continuous demand for structure (Cooper, 1989). Categories, used as structural tools, are however often hierarchically organized, where one category is more preferable than the other, also referred to as binary oppositions. Alternative categories and/ or references will appear when adopting a deconstruction process, which is crucial in order to invoke change and development (Cooper, 1989; Markkula et al., 2011; Marion, 2006). The aim of present research is trying to identify if Derrida’s theory of undecidable transfer of features (Agger, 1991; Cooper, 1989; Livingston, 2010; Bates, 2005) is applicable in fashion, more specifically fast- and slow fashion, and if the two categories are susceptible to a merge. Deconstructionism and Derrida’s theory of undecidable was furthermore applied as the theoretical framework throughout the study. Present research has been executed with an interpretive methodological approach and through a poststructural epistemological outlook (Hudson & Ozanne, 1988; Eriksson & Kovalainen, 2016). Data was derived through two focus group interviews, involving seven informants at a time, with Autodriving as a visual research tool (Heisley & Levy, 1991) and open-ended questions as a complementing instrument (Eriksson & Kovalainen, 2016). A thematic analysis was furthermore applied when revisiting the data and analysing its content. The findings finally suggest that a merge between fast- and slow fashion is executable, which furthermore also legitimises Derrida’s theory of undecidability. This study has however only begun the deconstruction process and does therefore encourage future researchers to continue investigating the theory of undecidability (Agger, 1991; Cooper, 1989; Livingston, 2010; Bates, 2005) not only in fashion, but also within other institutions.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder. Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna ett företag som tillverkar så kallat långsamt mode besitter, gällande att marknadsföra sig på ett specifikt sätt i butik och i skyltfönster. Vi har valt att undersöka hur butikens atmosfär och utformning av detaljer kan hjälpa till att förmedla företagets produkt och varumärkets identitet. Företagets kärnvärden är; tillverkning i Sverige, klassisk design och full kontroll på produktionen. Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med privatpersoner för att undersöka deras intryck av skyltfönster, med andra svenska textilproducerande företag för att undersöka om det finns gemensamma nämnare för denna typ av företag och dess marknadsföring, samt intervjuer med marknadsförare för att undersöka deras åsikter huruvida svensktillverkade kläder kan kommuniceras. Litteraturstudier har gjorts för att undersöka vad befintliga teorier säger om butikskommunikation. De slutsatser som dragits utifrån intervjuer och analyser av teorier gällande butikskommunikation och hållbar marknadsföring, är bland annat att konsumenter ofta är misstänksamma mot företag och dess påstådda miljöengagemang. Detta innebär att företagen måste kommunicera ärligt, vara konsekventa i sina handlingar och beteende samt ha en tydlig röd tråd. Allt kommunicerar, varför alla detaljer är viktiga. Företaget använder sig med fördel av att visa de certifieringar och standarder som de använder sig av på etiketter och hangtags, eftersom konsumenter har en större tilltro till en tredje part. Företag kan skapa mervärde till sin produkt genom att använda sig av storytelling; berätta sin unika historia. Detta kan också med fördel sammanfogas med att man skapar en öppenhet gentemot kund, då man berättar om hur företaget tillverkar sina produkter, vart det sker och vilka material som används. När det handlar om att kommunicera enligt en röd tråd är det viktigt att se till hela butiken och dess atmosfär. Företaget kan tilltala kunden via alla sinnen och förstärka budskapet och intrycket via syn, hörsel, känsel och doft. Marknadsföring av hållbara produkter görs med fördel på ett sätt som är både underhållande och utbildande. Det gäller då att utforma lättsamt, tilltalande och informationsrikt material som berättar något för kunden som den kanske inte visste förut. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Background: The fashion industry today is one of constant and unceasing change. It is a segment of materialism, characterised by fast-paced and outsourced production, cost pressed profit structures, and never ending designs and trends. This framework together with modern day marketing communications that unremittingly stimulate new consumer wants have created a landscape of overconsumption. As a reaction to this hysteria of consumerism is the emergence of a relatively new notion, slow fashion. This ideology places emphasis on decelerating both production and consumption cycles through more conscious purchasing patterns. Previous studies confirm that although consumers are accepting of the slow fashion mind-set, their interest does not necessarily equate to engagement in terms of conscious consumption. Consequently, companies today are seeking alternative modes of communication such as storytelling. Purpose: The objective of this paper is; thus, to investigate how slow fashion is being communicated through storytelling, in better understanding how to engage consumers in more conscious and responsible fashion consumption. Method: The study uses a qualitative method of research with a deductive approach. The research design entails multiple case studies of semi-structured interviews conducted among four slow fashion companies in Sweden. Theoretical data has been collected primarily through peer reviewed literature and other written works in electronic form. The theoretical starting point of the paper begins with concepts such as slow fashion as an ideology and its values, goals and objectives. Thereafter, storytelling, engagement and meaning are each theoretically explained and empirically investigated. Conclusion: The study reveals that slow fashion retailers are using storytelling but to varying degrees in communicating the slow fashion ideology. There is a focus on engaging consumers through education, interaction and activating several human senses. It can be seen that consumers are engaged and interested in the slow fashion mind-set; however, it cannot be confirmed that they are actually behaving or acting as slow fashionists. / Program: Master programme in Fashion Management

Den senaste tiden har miljödebatten vuxit sig stor och den kopplas allt mer samman till det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag. Modeindustrin utgör en stor del i den ohållbara utvecklingen av samhället och genom ett hållbarhetsengagemang börjar många modeföretag försöka få bukt på miljöproblemet och flera andra sammanhängande globala problem. I samband med detta har det gröna marknadsföringskonceptet fått ett uppsving bland modeföretagen och företagen har börjat anamma slow fashion konceptet. Denna miljödebatt i relation till klädkonsumtion är ett väldigt viktigt ämne som behöver tas på största allvar. Med grund i denna problemdiskussion är syftet med studien att analysera grön marknadsföringsstrategi inom modebranschen och därmed bidra med kunskap och djupare förståelse för ämnet. För att utföra undersökningen har studien antagit ett företagsperspektiv och analyserat kring Åhléns och Filippa Ks hållbarhetsarbete och deras gröna marknadsföringsstrategier. Studiens frågeställningar är ”Hur arbetar Åhléns och Filippa K med hållbarhet inom deras verksamhet?” och ”Vilka likheter och skillnader går det att urskilja i företagens gröna marknadsföringsstrategi?”. Studien baserades på modellen ”The Marketing Triangle” och för att erhålla olika perspektiv av respektive företaget har därför en kvalitativ metod med en deduktiv ansats varit till grund. Det utfördes både intervjuer med respektive företag samt en personalundersökning genom ”Mystery shopping” metoden. Studien påvisade att företagen arbetar omsorgsfullt med hållbarhet inom företagen och att det finns flera likheter än skillnader i företagens gröna marknadsföringsstrategi vilket troligtvis bland annat har att göra med att de ingår i samma koncern. Utifrån ett realistiskt perspektiv har företagen en beblandning av de olika strategierna i ”The Green Marketing Strategy Matrix” och de består inte endast av en enda strategi från modellen. En skillnad i företagens marknadsföringsstrategi är att de har olika syften när de kommunicerar via marknadskommunikationen, medan Åhléns vill framhäva miljöaspekterna väljer Filippa K att avstå ifrån det. Personalundersökningen som innefattade observation av kommunikationen i butikerna påvisade att båda företagen bör arbeta mer med den interna marknadsföringen. Slutdiskussionen av studien tyder på att det för båda företagen finns brister i deras gröna arbete och det går därför att ifrågasätta hur pass miljöetiskt deras arbete är inom produktionskedjan. Det går även att konstatera att modeparadoxen är vad som hindrar arbetet mot ett hållbart konsumtionssamhälle. Som en avslutande ståndpunkt förklaras det att för att åstadkomma förändringar och bidra till ett hållbart samhälle behöver alla vi ta vårt eget ansvar.

The thesis deals with selected global problems and their inclusion in civic education with a focus on the topic of fast fashion. The theoretical part presents the phenomenon of fast fashion and its negative impacts on the environment and human health, approaches issues in the world of work and violations of human rights and freedoms. These global issues are considered in the context of educational areas, cross-cutting themes and also as part of the global education. The second part of the work is a concept of a didactic project of lessons with the theme of fast fashion inspired by the educational program of the ARPOK organization. The aim of the work is to increase awareness of the issues arising from fast fashion and the realization that the individual can influence the world by their actions and vice versa, how the current world affects the life of the individual. KEYWORDS fast fashion, slow fashion, greenwashing, environment, decent wages

Repetition is part of our everyday lives: it is all around us, in patterns, art, and habits like having a cup of tea or getting dressed each morning. Repetition, recurrence, and return are also fundamental in nature – there are shifts in the seasons and regular, rhythmic elements, such as the weather, that occur over and over again. In order to repeat you have to remember what you did last time, and memories are intimate and can be associated with personal relationships with objects or clothes; they are not written down but preserved in memories of lived events, which over time become mythologised. In fashion, repetition is linked to imitation: we see how our friends, partners, and people on social media are dressed, and we want to look the same. This has created endless loops of trends, wherein we constantly strive for the new. When we consciously repeat or return there is the possibility to pay attention to our behaviour in relation to consumption and how we spend our time, wear our clothes, and relate to the natural world. This thesis has taken me on a journey which started with the world of repetition, where memories, habits, and nature are visited and revisited. The journey progressed through five destinations/projects at a slow pace: at each, textile art, craft and fashion were explored. Repetition, recurrence, and return were used as methods to explore time and timing in textile making with a focus on the tension and duality between the making and the made.