With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. / I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

Today's fashion industry, which is characterized by fast demand shifts and overconsumption, is argued to be contributing to the world's increasing environmental and social issues, and thus bringing harm to the global environment and society. Due to this, a “rebellion” has evolved accordingly, and can further be described as the Slow Fashion movement that strives to create a sustainable fashion industry. This type of rebellion has been adopted by both consumers and organizations, but little research has been made on closing the gap between slow fashion theory versus practice. Slow fashion can further be referred to as a concept that contributes to less consumption, product quality, and ethical working conditions. However, to what extent the concept aligns with strategic sustainable development has yet to be researched. One framework that is built to evaluate different tools and concepts is the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). This framework has been developed for three decades and continues to do so to this day. Although applicable in any industry and proven to be successful in supporting strategic sustainable development for those using it and giving recommendations on how to work towards sustainability, it has yet to become a widely used framework. Combined with the need for extended knowledge on slow fashion, this has led to the study’s research question:  “ How can the FSSD be used to evaluate and improve the slow fashion movement's fitness for strategic sustainable development?”  To answer the study's research question, a combination of a descriptive and exploratory study was conducted. The study is further based upon previous research within the field of the FSSD, slow fashion, and sustainable supply chains as well as empirical findings collected through semi-structured interviews with small organizations working with slow fashion. In addition, the empirical findings showed similarities between the slow fashion concept and the FSSD which subsequently led to an extended framework being formed to answer the research question. This framework is further a modified version of the FSSD that companies can take part in, which simplifies the planning process of working towards a sustainable society and environment within the fashion industry. The framework also helps organizations to put themselves in a global context and to understand the complex sustainability challenge. Finally, it contributes with practical recommendations in the form of actions that companies can adopt to contribute to societal and environmental sustainability.

The aim of the study is to further understand the factors influencing consumer behavior in the fast fashion segment. The study is done from a consumer perspective where 84 consumers were asked questions regarding their preferences, behaviors, and habits while shopping, and which aspects they are most keen about while visiting fast fashion stores. After the data was collected from the respondents it has been analyzed with SPSS to answer the two hypotheses, if price and assortment are essential factors for consumers in the fast fashion branch. Findings from the analysis made it clear that price is by far the most important factor for consumers while assortment is essential as well but not in comparison with price. Therefore, it is important for companies within the fast fashion segment to be aware of their competitors price levels to be able to stand out, create and obtain a competitive advantage and preserve or expand their market share. / Syftet med undersökningen är att skapa en ökad förståelse för faktorerna som påverkar konsumentbeteendet inom fast fashion branschen. Genom den ökade förståelsen är det möjligt för företag att utveckla sina kunskaper om sina kunder och på så vis utveckla deras lönsamhet och kundnöjdhet. Undersökningen grundar sig i ett konsumentperspektiv där 84 konsumenter svarade på en enkät som innehöll frågor om deras preferenser, beteenden och vanor vid köp av kläder från fast fashion butiker, online eller fysiskt i butik. Respondenternas svar analyserades därefter med hjälp av SPSS för att svara på arbetets två hypoteser, om pris och sortiment är två viktiga faktorer för konsumenter inom fast fashion branschen. Arbetet visade att pris är den faktor som flest konsumenter prioriterar när de köper kläder. Även sortiment är något som konsumenter prioriterar vid konsumtion, men förhållandevis lågt jämfört med pris. Det är därför viktigt för företag inom fast fashion branschen att vara medvetna om konkurrenternas prisnivå för att på så vis skapa och behålla marknadsandelar samt konkurrensfördelar.

No description available.

The Dissertation is providing concise insight into the history of fashion industry, its global evolution and remarkable thresholds leading us into the way we can see it nowadays. Consequent focus is around today's trend of fast fashion being seen as the synonym for affordable and low-cost apparel. Vigorous supply chain analysis delivers valid arguments about negative social and environmental impact on our society as a result of recent fashion trends. Considering all above highlighted issues along with increasingly important sustainability, the theses is trying to outline a future prospect of the industry.

The focus of this diploma thesis is on the consumers' motives for purchasing upcycled clothing. Based on the research of available resources, this thesis firstly describes the most expanded model of clothing production, fast fashion, with special focus on the negative environmental impacts it has during different stages of a product life cycle. It later moves on to describe the traditional and more environmentally friendly model, slow fashion, and puts both these concepts (fast fashion and slow fashion) in connection with the hierarchy of waste management and the concept of circular economy. This theoretical base helps to fully understand the concept of upcycled fashion, which is thoroughly described in a separate chapter that also includes various examples of designers who focus on fashion upcycling. The last section of the theoretical part deals with motivation and motives for purchasing clothes. The empirical part of this diploma thesis focuses on how consumers perceive upcycled fashion in order to answer the main research question: What are the consumers' motives for purchasing upcycled clothes? To answer the question, qualitative research was used, specifically semi- structured interviews. The interviews were conducted with a total of twelve shoppers who have had previous personal experience...

No description available.

Accounted as the second largest cause of pollution, the fashion industry is only behind the petroleum industry worldwide. In recent decades, the supply chains of retail companies have become international with the growth of a global economy. As a result, fashion companies have increasingly shifted their supply chains into developing countries with cheaper labour. The shift is made possible due to their lower environmental awareness and looser environmental regulatory systems. This dominant business model within the clothing industry has gained enormous traction within recent decades and has been coined with the term fast fashion. However, due to the negative economic, social and environmental impact, mainly in developing countries, fast fashion companies increasingly focus on sustainability efforts within their supply chains to ensure the same quality and standards in production and working conditions. The thesis seeks to investigate what efforts have to be done within the supply chains of fast fashion companies in order to become more sustainable. A case study is conducted with a fashion retailer based in Sweden, referred to as Company X, through several semi-structured interviews in order to explore how Company X manages to keep a competitive advantage through its extensive sustainability efforts within its supply chain. The findings and analysis of this study show that there are numerous supply chain strategies for improvements, including sustainable manufacturing, eco-material preparations, green distribution, ethical consumers and reshoring vs. offshoring strategies. The major competitive advantages that are achieved according to the company itself come from; a shift from labour-intensive suppliers to capital-intensive, strong brand image, credibility, increase in ethical consumers, partnerships, transparency and traceability. Conclusively, purchasing from capital-intensive suppliers rather than labour-intensive suppliers will yield new innovative solutions for technologically advanced eco-material as well as efficiency in the production process. Furthermore, it was found that for a reshoring strategy to become the norm in the near future, extensive work and research is required. Lastly, as consumers' behaviour shifts towards a more ethical mindset, traditional fast fashion companies will continue to lose an important customer segment if no changes are made. / Modebranschen är den näst största orsaken till föroreningar världen över bakom oljeindustrin. Under de senaste decennierna har försörjningskedjor för detaljhandelsföretag blivit internationella med tillväxten av en global ekonomi. Som ett resultat har modeföretag i allt högre grad flyttat sina försörjningskedjor till utvecklingsländer med billigare arbetskraft. Förändringen möjliggörs på grund av deras lägre miljömedvetenhet och lösare miljörätt. Denna dominerande affärsmodell har fått ett enormt fäste inom klädindustrin under de senaste decennierna och har myntats med termen fast fashion. Men på grund av den negativa ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan, främst i utvecklingsländer, fokuserar snabbmodeföretag alltmer på hållbarhetsinsatser inom sina försörjningskedjor. Detta görs för att säkerställa samma kvalitet och standarder i produktions- och arbetsförhållanden. Arbetet har i syfte att undersöka vilka insatser som måste göras inom fast fashion-industrins försörjningskedjor för att bli mer hållbara. En fallstudie genomförs med ett modeföretag baserad i Sverige, kallad Company X, genom flera semistrukturerade intervjuer för att utforska hur de lyckas behålla konkurrensfördelar genom sitt omfattande hållbarhetsarbete inom sin försörjningskedja. Resultaten och analyserna av denna studie visar att det finns många strategier för förbättringar inom försörjningskedjan, inklusive hållbar tillverkning, miljövänliga preparat, grön distribution, etiska konsumenter och reshoring kontra offshoring-strategier. De stora konkurrensfördelarna som uppnås enligt företaget själva kommer från; en övergång från arbetsintensiva leverantörer till kapitalintensiva, stark varumärkesimage, trovärdighet, ökade etiska konsumenter, partnerskap, transparens och spårbarhet. Avslutningsvis så kommer köp från kapitalintensiva leverantörer, snarare än arbetskraftsintensiva leverantörer, leda till nya innovativa lösningar för tekniskt avancerade miljömaterial såväl som effektiviseringar i produktionsprocessen. Dessutom konstateras det att för att en reshoring-strategi ska bli normen inom en snar framtid krävs omfattande arbete och forskning. När konsumenternas beteende skiftar mot en mer etisk inställning, kommer traditionella fast fashion-företag att fortsätta att förlora ett viktigt kundsegment om inga förändringar görs.

The work called Fashion as a Differend presents the demands of critics of fashion and shows that they are in decomposition with its definition as defined by J. - F. Lyotard in the context of a postmodern condition. It argues that discourse overriding the demands of fashion critics is asymetrical with discourse within which fashion is defined. It turns out that there is a logical paradox with regard to the essence of fashion, which is transience or rapid change (at least as fast a change in society) and the floating demand for slowing down, stability and other criticisms that are linked to its transformation.

Företag inom slow fashion arbetar mer med hållbarhet, både för konsumenterna och deras anställda. Det är stort fokus på att miljön ska bevaras medan företagen konkurrerar med fast fashionkedjor som massproducerar kläder och säljer till låga priser. Det stora problemet inom industrins produktion handlar om hur man ska försöka minska utsläpp och påverkan på miljön samt hantera överkonsumtionen genom hållbar marknadsföring. Studiens syfte är att utvärdera vilka karaktärsdrag slow fashion företag har gentemot fast fashion företag och hur slow fashion företag inom klädindustrin marknadsför sitt hållbarhetsarbete till konsumenterna. Studien undersöker även hur företagen arbetar med marknadsföring för att nå ut till sina nuvarande och framtida konsumenter. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fyra slow fashion företag. Vi har även samlat in empiriskt material genom undersökningar av företagens offentliga material så som hemsidor och sociala medier för att komplettera intervjuerna. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen slow- jämfört med fast fashion och marknadsföring. Vidare analyseras företagens ansvar med hjälp av begrepp och modeller inom triple bottom line, corporate social responsibility, certifieringar och legitimitet. Det sista inom studien som analyseras är konsumentens ansvar i form av politisk konsumtion samt aktiviteterna bojkott och buycott. Resultaten visar att alla fyra företagen är positiva till att arbeta med hållbarhet för att förbättra miljön och deras arbete kommer inte avta men att företagen vill nå ut till fler konsumenter och minska konsumtionen genom att påverka konsumenterna till att göra färre onödiga inköp. / Slow fashion companies work more with sustainability, both for consumers and their employees. There is a strong focus on preserving the environment while companies compete with fast fashion chains that mass-produce clothes and sell at low prices. The big problem in industrial production is about how to try to reduce emissions and impact on the environment and manage overconsumption through sustainable marketing. The purpose of the study is to evaluate the characteristics of slow fashion companies in relation to fast fashion companies and how slow fashion companies in the clothing industry market their sustainability work to consumers. The study also examines how companies work with marketing to reach their current and future consumers. The study has a qualitative approach, and the empirical material is collected through semistructured interviews with four slow fashion companies. We have also collected empirical material through studies of the companies' public material such as websites and social media to supplement the interviews. The results are analyzed with the help of previous research and the concepts of slow- vs. fast fashion and marketing. Furthermore, corporate responsibility is analyzed with the help of concepts and models within triple results, corporate social responsibility, certifications, and legitimacy. The last thing in the study that is analyzed is the consumer's responsibility in the form of political consumption and the activities boycott and buycott. Results show that all four companies are positive about working with sustainability because the environment and their work will decline, but that the companies want to reach more consumers and choose consumption by influencing consumers to make fewer unnecessary purchases.