• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 5
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att byta bana : En kvalitativ studie av ett antal individers karriärövergångar utifrån karriärteoretiska begrepp

Svensson, Jon, Talp, Ann-Sofi January 2015 (has links)
I dagens samhälle gör allt fler människor betydande karriärövergångar under sin livstid och många individer byter både yrke och arbetsgivare flera gånger under sin yrkeskarriär. (Lundahl 2010,15ff; Hallqvist 2012,11f). Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera ett antal individers karriärövergångar utifrån karriärteoretiska begrepp. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fem medelålders individer. Närmare preciserat genomfördes semistrukturerade intervjuer. Hela intervjumaterialet transkriberades och bearbetades. Därefter gjordes en övergripande analys av materialet och sju karriärövergångar valdes ut för en detaljerad redovisning och en djupare analys utifrån Krumboltz, Mitchell och Levins (1999) teoretiska resonemang om tillfälligheter/slumpen samt utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teoretiska begrepp frivilliga, strukturella och påtvingade brytpunkter. Ett centralt resultat är att vi funnit att tillfälligheter/slumpen enbart haft viss påverkan på ett par av de analyserade karriärövergångarna. Ett annat centralt resultat är att vi har kunnat visa på verkliga exempel av Hodkinson och Sparkes resonemang om frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter och på så sätt kunnat förkroppsliga teorins resonemang. Förutom ovan beskrivna resultat har vi kommit fram till ett antal slutsatser som de teoretiska resonemangen inte belyst. En slutsats är att en påtvingad brytpunkt som först upplevts som mycket negativ ändå kan leda till en livs-och karriärförändring som i efterhand upplevts som positiv. En annan slutsats är att en frivillig brytpunkt kan ha byggts upp inombords under en tid hos en individ för att därefter sättas igång av utlösande händelser.
2

Exploring probabilistic reasoning : a study of how students contextualise compound chance encounters in explorative settings /

Nilsson, Per, January 2006 (has links)
Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.
3

Slumpen i ett nytt perspektiv : om konstnärliga arbetsstrategier med ett ökat flöde som syfte

Johansson, Malin January 2008 (has links)
Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken. Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde. Oavsett om det handlar om bilder, skulpturer, interaktioner, texter eller vad det nu är som ska ”göras”. I inledningen lyfts teorier och begrepp fram, som ”kreativitet” och ”slump”, då de är stora och mångbottnade. Här ges också en förklaring till hur man kan se dem ur ett konstruktivistiskt perspektiv. I bearbetningsdelen blir konstens slumpmetoder kategoriserade, så att de blir hanterbara för en fortsatt analys. I resultat- och tolkningsdelen kopplas kategorierna till den socialkonstruktivistiska teorin med dess kreativitetsbegrepp. Denna koppling mellan konstens slumpmetoder och det socialkonstruktivistiska kreativitetsbegreppet kan förhoppningsvis sätta finger på viktiga frågor inom det didaktiska området, t.ex. på hur vi som blivande lärare inom den bildpedagogiska disciplinen kan skapa kreativa lärandesituationer. I resultat- och tolkningsdelen ges också en koppling från varje kategori till praktiskt didaktiska spörsmål och idéer. Pedagogiska teorier kan ofta upplevas som verklighetsfjärmade. Det kan vara svårt att få konkreta bilder av hur de ska ”brytas ner” till verkligheten, t ex till en klassrumssituation. Med hjälp av de konstruerade slumpmetodskategorierna är förhoppningen att några av begreppen blir konkretiserade. Gestaltningsdelen av undersökningen har samlats i bokform. I boken ryms diverse bilder, som har haft konstens slumpmetoder som inspiration. Boken som form och dess publicering på www.vulkan.se kan betraktas som ett system i sig. Den har sina begränsningar i tid (deadline) och rum (bokens mått och digitala tryckegenskaper). Undersökningens hypotes - att man med hjälp av ett system/en arbetsmetod, gärna med ett slumpmoment inblandat, sätter igång skaparflödet och att man, även om det kanske låter motsägelsefullt, blir mer fri och kreativ med den styrningen - undersöks därmed också i gestaltningen. / BI/Konst
4

Någonting har hänt : Essä

Werner, Petra January 2019 (has links)
”Jag visste alltid saker, strax innan de hände, vilka personer som skulle dyka upp bakom ett hörn, eller vad en person skulle säga. Det var ett sorts vetande som långt ifrån alltid var angenämt eller ens användbart, det bara var där. Men det var egentligen en bieffekt av något annat. Jag levde på en sorts gräns, mellan bråddjup och fast mark, med ena foten i ett fullständigt oförutsägbart dimlandskap där rökridåer endast tillfälligtvis tunnades ut varpå något kunde skönjas, och andra foten i ett byråkratiskt arkivsystem där jag sorterade och sorterade. Jag hade vant mig vid att alltid bara gå rakt fram och rätt in när ett okänt hav öppnade sig framför mig, och att själv öppna alla ingångar i mig. Att alltid pröva skillnaden mellan det som jag trodde att jag ville säga och göra, och det som valde att visa sig starkast, bara jag tittade efter. Det jag ständigt undersökte var mitt eget tänkande, och genom olika former sökte jag få syn på det. Jag var tvungen, för att göra mig verkligare för mig själv, än de andras bild av mig. Allt detta var jag, det var genuint jag. Men livet självt kom emellan med kriser och katastrofer och så stängde jag av mitt genuina jag utan att förstå att denna självbevarelsedrift paradoxalt nog skulle innebära en sorts död. Konsten har alltid varit mitt livs följeslagare, mer sällan som försörjare, istället som en sorts motsvarighet till barndomens osynliga låtsaskamrat bakom barnkammarväggen. Ett väsen som hela tiden försvinner bakom hörnet så man aldrig ser dess ansikte, och man kan aldrig så noga veta om den är snäll eller elak. Men det är något som dröjer i dunklet…som söker mig. Det var bara det att jag slutade lyssna…”
5

Revision of an artificial neural network enabling industrial sorting

Malmgren, Henrik January 2019 (has links)
Convolutional artificial neural networks can be applied for image-based object classification to inform automated actions, such as handling of objects on a production line. The present thesis describes theoretical background for creating a classifier and explores the effects of introducing a set of relatively recent techniques to an existing ensemble of classifiers in use for an industrial sorting system.The findings indicate that it's important to use spatial variety dropout regularization for high resolution image inputs, and use an optimizer configuration with good convergence properties. The findings also demonstrate examples of ensemble classifiers being effectively consolidated into unified models using the distillation technique. An analogue arrangement with optimization against multiple output targets, incorporating additional information, showed accuracy gains comparable to ensembling. For use of the classifier on test data with statistics different than those of the dataset, results indicate that augmentation of the input data during classifier creation helps performance, but would, in the current case, likely need to be guided by information about the distribution shift to have sufficiently positive impact to enable a practical application. I suggest, for future development, updated architectures, automated hyperparameter search and leveraging the bountiful unlabeled data potentially available from production lines.

Page generated in 0.0269 seconds