No description available.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Den arbetsrelaterade stressen grundar sig bland annat i hur verksamheten är utformad. På en organisatorisk nivå förekommer brister gällande riktlinjer, frånvaro av personal och patientsäkerhet. Stressen kan även påverka sjuksköterskan på ett individuellt plan gällande vad som är etiskt och moraliskt rätt i mötet med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress vid omvårdnadsarbete inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har använts. Artiklarna har granskats utifrån HKR’s granskningsmall. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet bygger på sju fynd som generellt visade på att stress var vanligt förekommande i sjuksköterskans yrkesutövning. Dessa fynd var: Stress vid känsloladdade möten, Att ständigt utsättas för nya utmaningar i relation till odefinierat ansvarsområde, Att utsättas för brister i verksamheten, Stress inom arbetslaget, Hög arbetsbelastning, Erfarenheter av konsekvenser vid stress, Erfarenheter av att hantera stress. Bristerna låg till stor del på organisatorisk nivå. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån vad som händer ifall stressen fortgår samt vad som kan göras för att motverka den. Sjuksköterskors erfarenheter av stress grundar sig på organisatoriska problem.

Fallskador är ett stort samhällsproblem. I Sverige vårdas varje år över 70 000 personer på sjukhus på grund av fall. Samhällets kostnader för fallolyckor bland äldre uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor. Fallolyckor inom slutenvården har visat sig ha betydande effekt på längden av vårdtiden. Fall påverkar sjukligheten och dödligheten men ger även effekter på försämring av olika funktioner, sjukhusvistelsen, hospitalisering samt livskvaliteten. Det är viktigt att titta på förebyggande åtgärder för att minska risken för fall bland äldre. Syftet var att belysa sjuksköterskans förebyggande åtgärder för att minska fallrisken för patienter 65 år och äldre inom slutenvården. En forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar till resultatet. Resultatet visade att fallpreventionsprogram, sänggrindar, fallförebyggande affisch och patientutbildning minskade risken för fall bland personer 65 år och äldre inom slutenvården. Slutsatsen var att fallpreventionsprogram med många olika åtgärder kan minska antalet fall inom slutenvård. Då programmen innehöll flera olika faktorer kan det vara svårt att utröna vilken/vilka av åtgärderna som gav bäst effekt på fallfrekvensen.

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund Trycksår är ett välkänt problem inom hälso- och sjukvården. Det orsakar lidande för patienten, komplikationer och längre vårdtider samt stora kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. Trots att det förebyggande arbetet förbättras och ny forskning presenteras minskar inte förekomsten av trycksår. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta förebyggande mot trycksår för att minska patientens lidande. Arbetet bör vara evidensbaserat och bygga på den senaste forskningen. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som förebygger trycksår. Metod Som metod för studien valdes litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed och resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Därefter utfördes manuella sökningar vilket resulterade i ytterligare fem vetenskapliga artiklar. Varje artikel kvalitetsgranskades och dataanalysen gjordes som en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att trycksårsprevention kan utföras genom tryckavlastning och hudfrämjande åtgärder, gärna i kombination med varandra. Åtgärderna som identifierades var luftmadrasser, skumförband, syntetiska silkesliknande textilier, hyperoxiderade fettsyror, Aloe Vera gel, speciell tejp för nasogastrisk sond, en digital patientburen sensor för vändningar, utbildning och preventionsprogram, vilka alla minskade uppkomsten av trycksår. Slutsats Förebyggande åtgärder bör användas i kombination med varandra, gärna i ett preventionsprogram. Studiens resultat tyder på att åtgärderna i de befintliga riktlinjerna fortfarande är aktuella, men att det även finns andra åtgärder som behöver studeras ytterligare och eventuellt inkluderas i riktlinjerna i framtiden. Genom utbildning av personalen och användningen av evidensbaserade åtgärder kan förekomsten av trycksår på sjukhus minskas vilket minskar lidande för patienten och kostnaden för hälso- och sjukvården.

No description available.

Bakgrund: Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som inverkar på vårdkvaliteten och riskerar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Utbrändhet är en konsekvens av bland annat långvarig arbetsrelaterad stress och kan leda till sjukskrivningar. Enligt statistik förväntas det att sjuksköterskebristen kommer att fortsätta åtminstone de kommande tio åren baserad på antalet invånare, yrkesverksamma sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av arbetsrelaterade stressorer och utbrändhet samt dess inverkan på omvårdnadsarbetet bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Tio artiklar kvalitetsgranskades och därefter gjordes en innehållsanalys för att identifiera övergripande kategorier och subkategorier. Resultat: Efter analysen identifierades två övergripande kategorier och sju subkategorier. Den första kategorin var: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterade stressorer, med tillhörande subkategorier: Tidsbrist, Underbemanning och Personalbrist, Bristande stöd från organisation och ledningsamt Samverkan i team. Den andra kategorin var: Utbrändhetens inverkan på omvårdnadsarbetet, med tillhörande subkategorier: Symtom vid utbrändhet, Utbrändhetens effekt på arbetsprestationen samt Vikten av kunskap och utbildning. Resultatet visade att olika arbetsrelaterade stressorer bidrog till utvecklandet av utbrändhet samt inverkade negativt på omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inom slutenvården bidrar till utbrändhet och har en negativ påverkan på omvårdnaden som ges. / Background: The shortage of nurses is a global problem that affects the quality of care and puts patient safety and nurse health at risk. Burnout is a consequence of, among other things, long-term work-related stress and can lead to several sick leaves. According to statistics, it is expected that the nursing shortage will continue for at least the next ten years based on the number of residents, professional nurses as well as nursing students. Purpose: The purpose of this literature review was to shed light on experiences of work-related stressors and burnout and it’s impact on nursing work among nurses in inpatient care. Method: A literature review with a qualitative approach. The database searches were made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Ten articles were quality checked and then a content analysis was made to identify overarching categories and subcategories. Results: After the analysis, two overarching categories and seven subcategories were identified. The first category was: Nurses’ experiences of work-related stressors, with associated subcategories: Lack of time, Understaffing and staff shortages, Lack of support from organization and management and Cooperation in teams. The second category was: The impact of burnout on nursing work, with associated subcategories: Symptoms of burnout, The effect of burnout on work performance and The importance of knowledge, and education. The results showed that various work-related stressors contributed to the development of burnout and had a negative impact on nursing work. Conclusion: Nurses feel that the work environment in inpatient care contributes to burnout and has a negative impact on the care that is given.

Introduktion/Bakgrund: Människor kan drabbas av psykisk ohälsa och när det inte längre är hanterbart av individen själv kan vården hjälpa till. Psykisk ohälsa kan leda till att människan inte har någon sjukdomsinsikt och måste då vårdas mot sitt samtycke. Under tvångsvård kan tvångsåtgärder bli aktuellt och detta kan ha en stor påverkan på patienters autonomi och integritet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Metoden utformades enligt Roséns (2017) beskrivning av systematiska litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PsycInfo användes för att samla in data utifrån sökord som passade syftet. Artiklarna som hittades relevansgranskades utifrån titel och abstrakt, lästes i fulltext och kvalitetsgranskades. Resultat: Tvångsåtgärder kan upplevas av patienter på många olika sätt, både negativt och positivt. Patienter beskrev sina upplevelser av tvångsåtgärder som exempelvis en rädsla, maktlöshet, ilska, ensamhet, att vara instängd eller en känsla av trygghet. Patienternas upplevelser sammanställdes och beskrevs under fyra huvudkategorier: Rädsla, Ensamhet, Maktlöshet och Trygghet. Slutsats: Patienternas upplevelser vid tvångsåtgärder är många och påverkar människan individuellt. Positiva och negativa upplevelser förklaras av patienterna, många känslor yttras och relationen mellan personal och patient kan påverkas. Ämnet är i behov av vidare forskning och preventivt arbete för minskandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska slutenvården.

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Bakgrund: Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som uppkommer genom tryck eller skjuv, särskilt vid utstickande benpartier. Trycksår drabbar en del patienter när de vårdas inom slutenvård och kan leda till försämrad hälsa och livskvalitet relaterat till smärtsamt lidande samt risken för komplikationer. Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av trycksårsförebyggande arbete är av vikt för möjligheten till god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikten med induktiv ansats har byggts på 15 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ design. Samtliga artiklar har inhämtats från Cinahl och PubMed. Analysprocess av kvalitativa artiklar genomfördes med stöd av Graneheim och Lundman (2004), analysprocess av kvantitativa artiklar genomfördes utifrån Fribergs förslag för datareduktion (2022) och har integrerats de kvalitativa huvudfynden. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Behovet av kompetens; Barriärer och broar; Organisatoriska utmaningar samt sex subkategorier: Kunskap och fortbildning; Utveckling av praktisk kunskap; Käppar i hjulet; Positiva attityders betydelse; Nyckelpersoners tydliga styrning; Sjuksköterskans roll i teamet. Diskussion: Diskussion av huvudfynd i form av behovet av sjuksköterskors kompetensutveckling; förbättrad resursfördelning samt teamarbetets betydelse kopplat till Katie Erikssons caritativa teori om lidande, med betoning på vårdlidande och medlidande. Slutsats: Teamets förhållningssätt är av betydelse, likväl som en engagerad ledning, för att prioritera fortbildning och kompetensutveckling samt för att förbättra det trycksårsförebyggande arbetet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / <p>2023-12-20</p>