Introduktion/Bakgrund: Sömn för människan är en livsviktig fysiologisk funktion. En patient som vårdas inom slutenvården kan uppleva svårigheter med sömnen. Det kan orsakas av exempelvis belysning och besök av sjukvårdpersonal. Till följd av detta kan patienter utsättas för sömnbrist som kan leda till en långsam återhämtning. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden när det handlar om vården av patienter, därtill att främja sömn, men det råder brist i användandet av bedömningsverktyg.  Syfte: Syftet är att sammanställa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter som vårdas inom slutenvården.  Metod: Litteraturstudien är strukturerad via en systematisk metod av Roséns granskningsmall. Databassökningarna utfördes i två databaser. Det inkluderades sju artiklar som kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016) granskningsmall. Bland de inkluderade artiklarna utgick sex artiklar från kvantitativ metod varav en kvalitativ metod. Dataanalysen är strukturerad enligt Friberg (2022).  Resultat: Ett tema och tre kategorier presenteras i litteratursammanställningen. Temat är: Personcentrerad omvårdnadsåtgärder. Litteratursammanställningens tre kategorier är omvårdnadsplanering och samtal för att minska sömnavbrott, omvårdnadsåtgärder för att främja sömn och lindra sömnstörande symtom. Alla omvårdnadsåtgärder kan tillämpas efter ett personcentrerat förhållningsätt.   Slutsats: Faktorer som stör sömnen kan åtgärdas av olika omvårdnadsåtgärder. Majoriteten har påvisats behöva tillämpas enligt patientens behov och tillstånd. Läkemedel kan behöva användas när omvårdnadsåtgärderna inte är effektiva för patienten.

Bakgrund: Arbetsmiljölagen säger att man skall sträva efter en arbetsmiljö som ger ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Forskningen har visat att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön ofta ger negativa effekter för verksamheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Mixad metod i sekventiell förklarande design. Kvantitativ ansats baserad på data från frågeformuläret QPS Nordic 34+ (n=19) analyserad med beskrivande statistik. Kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer (n=5) analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var sjuksköterskor vid två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar för vuxna vid en klinik i norra Sverige. Resultat: Det kvantitativa resultatet visar att de tillfrågande sjuksköterskorna på flera punkter är tillfredsställda den psykosociala arbetsmiljön. En stor del uppskattar att ingå i arbetsgruppen, att det är en väl fungerande grupp med ett positivt och stödjande klimat på arbetsplatsen. De ser positivt på sin närmaste chef, att man av denna person får stöd och hjälp, samt uppmuntras delta i viktiga beslut. Däremot upplever ett flertal att ledningen i liten utsträckning intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande och att det är vanligt att det går rykten om förändringar på arbetsplatsen. Det kvalitativa resultatet visar att gemenskapen och interaktionen med andra människor är viktig för sjuksköterskornas upplevelse av arbetstillfredsställelse, men även att känna att man växer och utvecklas i sin yrkesroll. För att nå detta efterfrågar sjuksköterskorna ett ökat inflytande och en individuell planering för kompetensutveckling. Diskussion: Studien kan förhoppningsvis bidra till att sjuksköterskors arbetssituation i den psykiatriska slutenvården förbättras. På sikt kan detta bli en investering för sjuksköterskor och patienter, men även för organisationen och samhället i stort.

Depressionssjukdomar är en ökande sjukdomsbörda som idag omfattar 340 miljonermänniskor världen över och beräknas till att vara den näst största år 2020.Upplevelsen av fenomenet depression beskrivs som en emotionell kamp kopplad tillomvärldens tyckande och där utanförskap, nedstämdhet och skam är dominerandekänslor i personens liv. Sjuksköterskans vårdprofession utgör ett viktigt stöd i och hosomvårdnadsarbetet kring personer med depression och vars kompetens möjliggör eneffektiv och positiv vårdtid. Syftet med studien utgick från att belysa sjuksköterskorsomvårdnadsåtgärder kring personer med depression i slutenvård. En litteraturstudiegenomfördes och resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Efter analys avartiklarna framkom tre distinkta teman: utbildning som omvårdnadsåtgärd, socialtstöd som omvårdnadsåtgärd och självstärkande omvårdnadsåtgärder. I resultatetpåvisades det att utbildning hos sjuksköterskor avgjorde kvalitén på insattaomvårdnadsåtgärder samt att det i sin tur genererade kunskap och förståelse omkringfenomenet depression hos patienterna. Härifrån kunde förståelsen och vetskapen omsjukdomsbilden tjäna som avlastning och ett tillfälle till återhämtning och ro. Vidarekunde detta lugn användas som tillfälle att återbygga relationer. Framtida forskninginom området bör fokusera på att göra omvårdnaden till en tvärvetenskaplig disciplin,speciellt rörande psykosociala sjukdomar, så som depression. / Depression is an increasing benefactor to the worldwide burden of disease with about340 million being affected and estimates to be the second major benefactor by 2020.The experience of depression is described as an emotional struggle related to worldlyopinions which symptomizes in three dominant feelings such as alienation, dejectionand shame. The nursing profession constitutes a crucial element of support in andduring healthcare work with patients diagnosed with depression. The purpose of thisstudy was to highlight nurses’ caring measures for inpatients with depression. Themethod was a literary overview and the result constitutes of eleven articles. Theanalysis of said result composed of three distinct themes; education as a caringmeasure, social support as a caring measure and self-reinforcing caring measures.Education of both nurses and patients improved the experienced care and generated amore equal relationship. The social support strengthened the patients’ confidence andserved as relief which generated an opportunity for recovery and peace. Lastly theself-reinforcing measures were a non-dramatic way to deal with the depression anddepended solely on the person’s perspective. Future research need to focus on makingthe nursing profession more interdisciplinary in regards to psychosociologicaldiseases, such as depression.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans profession omfattar kompetens och kunskap som förvärvats genom studier i ämnet på avancerad nivå. För att synliggöra det förvärv ingår det att sjuksköterskan ser på sig själv och sin profession som självständig. Tidigare studier tyder på att trots att specialistsjuksköterskan har sin utgångspunkt i det egna kunskapsområdet är det inte alltid tydligt i möten med andra professioner. Det finns även ett synsätt som lever kvar beträffande sjuksköterskans profession som ett bihang till läkaren vilket gör utgör ett hinder till att arbeta självständigt. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt utöva sin professionella kompetens inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnliga specialistsjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård på en och samma klinik. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Specialistsjuksköterskorna upplevde att de hade möjligheter att påverka sin situation och således kunna utföra ett självständigt arbete. De beskrev att samarbetet med de övriga professionerna upplevdes oftast som stärkande och att det främjade patientarbetet. Respondenterna beskrev också specialistutbildningen som en bidragande faktor till ökad självständighet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårdande som teoretisk referensram samt utifrån relevant vetenskaplig forskning. / Background: Specialist nurse profession includes skills and knowledge acquired through the study of the subject at the advanced level. In order to highlight the acquisition include the nurse looks at herself and her profession as an independent. Previous studies suggest that although the specialist nurse has its starting point in their own field of knowledge, it is not always clear in meetings with other professions. There is also an approach that persists regarding nursing profession as an appendage to the doctor which is an obstacle to work independently. Aim: To describe the specialist nurse experience to independently exercise their professional skills in psychiatric inpatient care. Method: Semi-structured interviews were conducted with six females specialist nurses in inpatient psychiatric care at the same clinic. Qualitative content analysis was chosen as the method in the analysis of the material. Results: Specialist nurses felt that they had the opportunity to influence their situation and thus be able to carry out and independent work. They described the cooperation with the other professions often perceived as strengthening and it promoted the work with patients. Respondents also described the specialized training as a contributing factor to increased independence. Discussions: The results are discussed from the health scientific consensus term care as a theoretical framework and on the basis of relevant scientific research.

No description available.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.</p>

SAMMANFATTNING   Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.

Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. / Background: Patients with mental illness are at increased risk for physical illness. The number of patients that are admitted to the psychiatric inpatient care has increased over the past decade. The nurse should be able to observe and manage the patient's mental need as well as their physical needs. They should also have a holistic and ethical approach and their work should be based on evidence and science. Aim: The aim of this study was to explore nurses' experiences regarding the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care. Method: This study is an empirical study with a descriptive qualitative approach based on semi-structured interviews with four nurses working in a psychiatric inpatient ward. A manifest content analysis was used to analyze the interview material. Results: The analysis emerged into three main categories which describe the experiences of the nurses. The categories are: 1) Experiences of somatic care, 2) The importance of knowledge and 3) Cooperation between the psychiatric and somatic care. Conclusion: The majority of the nurses in this study felt that the somatic care was difficult. Their resources are limited when somatically ill patients are admitted to the ward. They also experience that it is hard to keep the knowledge updated regarding somatic care and that there is a need for training. The nurses also felt that health care was divided between the somatic and the psychiatric care, although some patients are in need of the expertise and professionalism from both the somatic and psychiatric care. Clinical significance: The results of the study may contribute to provide a greater understanding of which factors that influence nurses' experiences of the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care.