Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats. Resultatets fyra bärande teman är: Individen och autonomi, Individen, tvångets skepnad och omgivningen, Individen och relationer samt Individen under tvång. Litteraturstudiens slutsatser består till en del utav informationens betydelse. Därutöver är en omvårdande relation utav yttersta vikt samt att innehållet i vad som upplevs som tvång differentierar. Tvång är alltid närvarande i omvårdnadssituationer där hot om detta föreligger. Implikationen för grundutbildningen till sjuksköterska är att öka sjuksköterskestudenternas förståelse för individens upplevelser och erfarenheter av tvångsvård samt tillhandahålla verktyg för bemötande. Framtida forskning bör koncentrera sig på individens upplevelser och erfarenheter av tvång inom psykiatrisk slutenvård, i syfte att höja kvalitéten på den omvårdnad som tillhandahålls. / Coercion is a reality in psychiatric inpatient care and how it affects the individual’s autonomy is an important source of knowledge for nursing staff. During the 1990´s, important changes were conducted within the area of psychiatry with creation of “Psykiatrireformen”, “Lag om psykiatrisk tvångsvård” and “Lag om rättspsykiatrisk vård”, aiming to improve care and treatment of individual´s with psychiatric diseases. Coercive measures that occurs within psychiatric care consists of mechanical restraint, seclusion, detention in a psychiatric unit and similar confinement measures. The aim was to describe the experiences of individuals who have undergone coercion within psychiatric inpatient care. The method was a literature study of qualitative design with an inductive approach.  The result’s four carrying themes are: The individual and autonomy, The Individual, the semblance of coercion and surroundings, The individual and relationships and The individual during coercion. Conclusions of this literature study consist to a part of the importance of information. In addition, a caring relationship is of the most importance and the content in the experience of coercion is differentiating.  Coercion is alwayspresent in nursing situations where the threat of this exists. Implication for thenurse basic education consists in providing greater understanding for the individual’sexperiences of psychiatric inpatient coercion and providing tools inencountering. Future research should concentrate at the individual’sexperiences of coercion in psychiatric inpatient care, aiming to increase thequality of the care that is provided.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin. / Background: In Sweden 3000 people are involuntarily treated every day based on compulsory Mental Care Act or Law of forensic psychiatric care. Compulsory treatment should only be given if the person suffers from a serious mental illness, or because of his mental state has an essential need of psychiatric care that can not be met otherwise than that the person is admitted to a psychiatric ward. Important principles to practice at the compulsory care are the autonomy principle, principle of human dignity, legality and integrity principle.Aim: The purpose of this study was to elucidate the patient´s experience of compulsory psychiatric treatment in inpatient care.Method: A systematic literature review of 14 qualitative articles was included by searching the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO.Results: Eight different categories emerged, To be medicated under coercion, To be deprived of liberty, To get adequate support from staff and family, To get adequate and competent care, Not getting enough information, To not be treated as a worthy human, To not retain autonomy, To not retain identity.Discussion: Results discussion is based on three main findings, Participation, Information, Human dignity. These findings have been discussed with the help of important principles to practice during compulsory treatment, and with the help of other research in psychiatry.

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. / Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

Bakgrund: Som sjukvården ser ut idag är det vanligt att patienter vårdas på flerbäddssal vilket kan upplevas olika av patienterna. Det kan uppstå situationer där det är svårt att bevara patienternas integritet och autonomi vid vård på flerbäddssal. Syfte: Syftet med denna studie är att studera patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: En sammanställning av tolv artiklar gjordes. Fyra olika kategorier framkom; sömn, avskildhet, samvaro och välbefinnande. Patienter upplevde dels att de kunde bli störda av sina rumskamrater men vissa upplevde också en oro för att själva störa sina rumskamrater vilket påverkade patienternas sömnkvalitet. Gardinerna mellan sängarna på flerbäddssalen upplevdes ibland inte vara tillräckligt avskärmande eftersom rumskamraterna lätt överhörde privata konversationer. Något som uppskattades av patienterna var när sjuksköterskorna ansträngde sig för att bevara patienternas integritet, genom att exempelvis lägga över en extra filt för att minska kroppslig exponering. Patienterna kunde känna en gemenskap sinsemellan på flerbäddssalarna och kunde därmed finna tröst och trygghet i varandra. Slutsats: Att patienten får känna att hen har ett privat utrymme och möjlighet till avskildhet upplevdes vara mycket viktigt vid vård på flerbäddssal. Emellertid upplevdes flerbäddssalen som hemtrevlig av andra patienter som kände ett behov av ett socialt umgänge och det var ofta positivt att ha sällskap av en rumskamrat eftersom patienterna kände en gemenskap och därmed kunde finna tröst och trygghet hos varandra. Eftersom varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt kan inte sjuksköterskan förutsätta att alla vill vårdas på samma sätt. En sjuksköterska bör vårda varje patient på ett individanpassat sätt där sjuksköterskan värnar om patientens integritet. / Background: As medical care looks today it is common for patients to be treated in a multi-bed room, which can be experienced differently by patients. There may be situations where it is difficult to preserve the patient's integrity and autonomy when being treated in a multi-bed room. Purpose: The purpose of this study was to study the patient's experience of being treated in a multi-bed room. Method: A literature study with qualitative articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results: A compilation of twelve articles was made. Four different categories emerged; sleep, privacy, fellowship and well-being. These categories describe the patient's experience of care in a multi-bedroom. Some patients experienced that they could be disturbed by their roommates. However, some patients were anxious about interfering with their roommates themselves, which affected the patient's sleep quality. The curtains between the beds in the multi-bed room were sometimes not sufficiently shielded which lead to the roommates easily overheard private conversations. The patients appreciated when the nurses attempted to maintain patient integrity, for example by adding an extra blanket to reduce bodily exposure. Patients could feel a fellowship with each other in the multi-bed rooms, thus finding comfort and security in each other. Conclusion: The feeling of having a private space and the possibility of privacy was very important when getting care in a multi-bedroom. However, other patients felt that the multi-bedroom was homelike because they enjoyed the social interaction. Therefore, it was often positive to have a roommate. The patients felt a fellowship and thus found comfort and security with each other. Because everyone is unique, they experience situations differently and the nurse cannot assume that everyone wants to be cared for in the same way. A nurse should take care of each patient in an individualized manner where the nurse is responsible for the patient's integrity.

Bakgrund: Palliativ vård har sitt ursprung i den vård som gavs till döende människor på medeltiden. Vidare har den moderna hospicerörelsen Dame Cicely Saunders grundade inspirerat till den helhetsvård som används idag. Den palliativa vården utgår ifrån fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Teamarbete, Kommunikation och relation. Sjuksköterskan ska besitta grundläggande kunskap i allmän palliativ vård vilket kan bedrivas hemma, på äldreboende och sjukhus. Sjuksköterskan har kontinuerlig kontakt med patienten och närstående och i mötet med familjen ska hens förhållningssätt präglas av empati och respekt för den enskildes integritet.  Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att arbeta i palliativ vård inom slutenvård.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar analyserades manifest.  Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Relationens betydelse, Emotionella utmaningar och Att stödja i livets slutskede. Dessa kategorier är i sin tur indelade i sju subkategorier.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att emotionellt engagemang i palliativ vård samt konsekvenser av uteblivet stöd gör att sjuksköterskan riskerar utbrändhet.

Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Forskning kring patientdelaktighet i förhållande till omvårdnad har pågått sedan 1960-talet och att göra patienten delaktig i sin egen vård är lagstyrt enligt hälso- och sjukvårdslag. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters delaktighet inom omvårdnad i sluten somatisk vård. Resultatet visar att patientdelaktighet är multifaktoriellt och behöver förstås i relation till förhållningssätt, roller, kommunikation, villighet och resurser. Personalens förhållningssätt, vilken förmåga de har att bjuda in patienter i en vårdande gemenskap, vilka roller sjuksköterskan och patienten har, om patienten är villig att delta, på vilket sätt kommunikation sker och information delas samt vilka resurser som finns att tillgå påverkar patientens möjligheter att vara delaktig. Litteraturstudien visar att patientdelaktighet har en stor betydelse i den slutna somatiska vården. Patientdelaktighet saknas som vårdvetenskapligt begrepp och detta gestaltar sig genom att det råder förvirring kring tolkningen. Det finns ett behov av att definiera begreppet patientdelaktighet vetenskapligt för att sjuksköterskor ska veta hur de ska förhålla sig till detta. / Research on patient participation in relation to nursing has taken place since the 1960s, and to involve the patient in his own care, is governed by the healthcare system. The purpose of the literature study was to describe patients' involvement in nursing in inpatient somatic care. The result shows that patient participation is multifactorial and needs to be understood in relation to the attitude, roles, communication, willingness and resources. The attitude of the staff, the capacity they have to invite patients in a caring community, the roles the nurse and patient have, if the patient is willing to participate, how communication takes place and information is shared and what resources are available affects the patient's ability to be involved. The literature study shows that patient participation is of major importance in the inpatient somatic care. Patient participation is lacking as a medical science concept, and this is due to confusion about interpretation. There is a need to define the concept of patient participation scientifically in order for nurses to know how to relate.

Bakgrund: Mellan år 1998 och 2008 ökade inläggningarna drastiskt inom den psykiatriska slutenvården. Ändå finns bristande kunskaper om patienternas upplevelser av densamma. För att kunna utveckla vården i rätt riktning, krävs att patienternas upplevelser beaktas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarnas resultat delades upp i meningsbärande enheter, som sedan sattes samman till den nya helhet som bildade denna studies resultat. Resultat: Ur analysen framträdde sex teman: Förväntningar, Värdet av att få vara en egen individ, Begränsningar på avdelningen, Samtal och stöd på avdelningen, Kontakt och stöd patienter emellan och Tiden på avdelningen. Slutsats: Patienternas upplevelser skilde sig många gånger åt, men genomgående var att de alla önskade behålla sin autonomi och att få bli sedda och respekterade som egna individer. Önskan om att få vara delaktig i sin vård och få samtalsstöd, uttrycktes starkt. Dessa faktorer var av största vikt för att patienterna skulle kunna uppleva att de fick en god vård. / Background: Between the year of 1998 and 2008 the hospitalisations of psychiatric inpatient care increased drastically. Despite that, the understanding of the patients’ experiences of the inpatient care is deficient. To develop the care in the right direction, the patients’ experiences need to be elucidated. Aim: To describe the patients’ experiences of psychiatric inpatient care. Method: A literature study of qualitative scientific papers. Seven articles were analyzed. The articles’ results have been divided into themes, which then have been put together to form the result of this study. Result: From the analyze six themes were formed: Expectations, The importance of being your own individual, Restraints on the ward, Dialogue and support on the ward, Contact and support between patients and The time on the ward. Conclusion: The patients’ experiences were in many cases diverged, but they were all in agreement that the valued to contain their autonomy and to be treated and respected as an own individual. The desire to participate in their own care and to have a dialogue with the nurses, were clearly expressed. For the patient to experience good care, these were the most important parts.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård. Att vårda BUP-patienter tillsammans med vuxna psykiatripatienter upplevdes inte som en hållbar lösning. Slutsats: Vårdpersonal är i behov av information, stöd och samarbete med andra professioner. De måste besitta rätt kunskap för att kunna vårda barn och ungdomar med psykiska funktionshinder. Vid beslut om neddragningar inom vården bör man tänka på att det ska fungera under lång tid för alla berörda. Att förlägga Barn- och ungdomspsykiatrin till en vuxenpsykiatrisk avdelning kan fungera men inte utan att ge personalen vidare kunskap eller om det inte finns ändamålsenliga lokaler.