Bakgrund: Arton procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta, men hur stort mörkertalet är vet man inte. Av den äldre befolkningen har 54% kvinnor och 38% män långvarig smärta. Smärtan påverkar flera faktorer, allt från sämre välmående och fysisk trötthet, till påverkan på socialt liv och arbete. Kostnaderna för samhället beräknas varje år kosta 87.5 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader. Komplementär- och alternativmedicin är ett samlingsnamn för behandlingar som inte ingår i den traditionella medicinska behandlingen, bland annat massage, akupunktur, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), kognitiv beteendeterapi (KBT) och meditation/yoga. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och positiva effekter av alternativ- och komplementärmedicin vid långvarig smärta.  Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet vilket var ökat välbefinnande, smärtlindring och ökad rörelseförmåga. Studierna visade att patienterna upplevde god smärtlindring och ökad livskvalité både fysiskt och psykiskt vid behandling med komplementär- och alternativmedicin. Patienter som inte uppnått smärtlindring genom den traditionella vården upplever god smärtlindring med hjälp komplementär- och alternativmedicin.  Slutsats: Komplementär- och alternativmedicin kan vara ett alternativ till traditionell behandling och ibland även ett första alternativ av flera anledningar, bland annat för att undvika biverkningar från läkemedel. / Background: Eighteen of Sweden's population suffers from long-term pain. The unmeasured data in the presence is not known. Among the older population, 54% of women and 38% prevalence of men, have long-term pain. The pain affects several factors, everything from inferior well-being and physical fatigue, to the impact on social life and work. The costs for society are estimated to cost SEK 87.5 billion annually in direct and indirect costs. Complementary and alternative medicine is a collective term for treatments that are not part of the traditional medical treatment. Examples of treatments include massage, acupuncture, transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS), cognitive behavioral therapy (KBT) and meditation/yoga. Aim: To describe patients' experiences and the positive effect of alternative and complementary medicine of long-term pain. Method: A literature review based on 14 scientific articles with qualitative or quantitative approach. Searches have been conducted in CINAHL and PubMed. Results: Three main themes emerged in the result, which was increased wellbeing, pain relief and increased mobility. The studies indicate that the patients experienced good pain relief and increased quality of life both physically and mentally during treatment with complementary and alternative medicine. Patients who have not achieved pain relief through traditional care, experienced good pain relief with complementary and alternative medicine. Conclusion:  Complementary and alternative medicine can be an alternative to traditional treatment and sometimes even a first alternative for several reasons, among other things to avoid side effects from drugs.

Background: Acute pain is a globally occurring reason for inpatient suffering and the most common treatment is different forms of analgesics prescribed by doctors. The aim of this study is to identify effects of various non-pharmacological pain relief methods the registered nurse can offer patients with acute pain.   Method: This study is performed as a literature review to examine up to date evidence for non pharmacological pain relief alternatives. The literature search was made in the databases CINAHL, Cochrane and PubMed. A total of ten randomized controlled trial and three quasi experimental studies were included.   Results: When the studies were reviewed significant results were seen for complementary therapies. The results of the included studies showed that complementary therapies, such as cryotherapy, analgesic enhancement, massage, pain dissipation and activity, are effective non-pharmacologic alternatives the registered nurse can offer their patients. Included studies show few negative side effects and could be cost effective. Most of the included methods are easy to use and cost effective, while others are more complicated, expensive and need education to perform.   Conclusion: The study finds that several alternative pain relief methods, available for the registered nurse to offer, give effective relief for inpatients with acute pain. The knowledge of non pharmacological pain relief methods need to be encouraged when training to be a nurse and in the workfield of registered nurses. More research in the area is required to increase the evidence of the methods. / Bakgrund: Akut smärta är en globalt förekommande orsak till lidande hos människor och den vanligaste behandlingen är olika former av analgetika som förskrivs av läkare. Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter.   Metod: Studien utformas som en litteraturöversikt för att undersöka aktuell evidens för icke-farmakologiska smärtlindringsalternativ. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, Cochrane och PubMed. Totalt inkluderades tio randomiserade kontrollerade studier och tre kvasiexperimentella studier.     Resultat: Efter granskning av studierna framkommer signifikanta resultat för smärtlindrande effekter av icke-farmakologisk smärtlindring. De inkluderade studiernas resultat visar att alternativa smärtlindringsmetoder, som kyla och värme, analgetikaförstärkning, massage, smärtavledning och aktivitet är effektiva komplement som sjuksköterskan kan erbjuda sina patienter. De studier som inkluderats beskriver dessutom få negativa effekter och vissa kostnadsbesparingar. De flesta icke-farmakologiska metoderna är enkla och kostnadseffektiva, medan andra är mer komplicerade, kräver utbildning och är kostsamma.   Slutsats: Studien finner att det finns flera effektiva icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter med akut smärta. Kunskaperna om icke-farmakologiska smärtlindringsalternativ inom sjuksköterskeutbildningarna bör uppdateras samt uppmuntras mer ute på avdelningarna. Vidare forskning inom området är nödvändigt för att öka evidensen ytterligare.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn.</p><p><strong>Metod:</strong> Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner.  Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden.</p> / <p><strong>Background:</strong> To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children.</p><p><strong>Objective:</strong> The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief.</p><p><strong>Method:</strong> Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis.</p><p><strong>Results:</strong> From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines.  It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.</p>

<p>Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet. Syftet var att beskriva effekten av andning, massage, musik och riktad visualisering som komplementära smärtbehandlingsmetoder, vilka sjuksköterskan kunde använda sig utav. Den systematiska litteraturstudien består av 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att de komplementära smärtbehandlingsmetoderna andning, massage, musik och riktad visualisering gav en betydande smärtlindring och de fungerade dessutom utmärkt som ett komplement till konventionell farmaka. Flera andra positiva effekter sågs såsom avslappning och förbättrad mobilitet, peristaltik och sömn samt minskad oro, hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur sjuksköterskans samtal med patient kan lindra smärta genom att på så sätt inge trygghet. Det vore också intressant att se ytterligare forskning om hur effektiv enbart smärtbehandlingsmetoden andning är.</p> / <p>Pain affects quality of life. In some pain treatment situations drugs is not enough to ease pain. The nurse has an important role when it comes to pain treatment since the choice of method may be affected by the nurse. Knowledge about complementary therapies and ability to think holistically is required by the nurse in order to provide a secure and personalized treatment. The use of distraction with complementary methods can give relaxation and consequently reduction of pain intensity. The aim was to describe the effect of breathing, massage, music and guided imagery as complementary pain treatment methods, for the nurse to use. The systematic literature review consists of 16 research articles that were examined and analyzed. The results showed that the complementary pain treatments breathing, massage, music and guided imagery gave a significant pain relief and worked, in addition, excellent as a complement to conventional drugs. Several other positive effects were seen such as relaxation and improved mobility, peristalsis and sleep and reduced heart beat, respiratory rate and blood pressure. Proposals for further research may be to examine how nurse’s dialogue with patient can alleviate pain through to evoke safety. It would also be interesting to see further research on how effective the pain treatment method respiration is on its own.</p>

<p>This degree project aims to evaluate alternative methods to the unanaesthetized castration of piglets. Castration of piglets is performed to prevent the development of boar taint. Boar taint can cause great financial losses for the pig manufacturer. Unanaesthetized castration of piglets is not regarded to be satisfactory from an animal welfare perspective and the procedure will for that reason be outlawed in the near future.</p><p>Several alternative methods are used in countries all over the world with promising result. The purpose of this study is to evaluate if this methods could be applied in Swedish pig production.</p><p>A literature study has been combined with interviews; field studies, questionnaires and a small study on male pig production.</p><p>To be applicable to and applied in Swedish pig production the alternative method must be financially accepted by the manufacturers but also accepted from an animal welfare perspective.</p><p>Castration is the only way to guarantee a meat free of boar taint. Therefore the conclusion of this study is that the best result is achieved by a combination of anesthesia in combination with analgesia. This is the most inexpensive alternative which also causes the piglet the least amount of distress.</p> / <p>Examensarbetet har genomförts med syftet att undersöka och utvärdera alternativa metoder till dagens obedövade kastrering av smågrisar. Kastrering utförs för att motverka att hangrisarna utvecklar så kallad galtlukt som kan medföra stora ekonomiska förluster för grisproducenten. Dagens kirurgiska kastrering kommer att förbjudas inom den närmaste framtiden eftersom ingreppet inte anses djurhälsomässigt acceptabelt.</p><p>Flera av metoderna tillämpas idag på besättningar runt om i världen på ett välfungerande vis och syftet var att undersöka om dessa alternativ skulle fungera i den svenska grisproduktionen.</p><p>Arbetet har utförts med hjälp av en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer, studiebesök, frågeformulär, enkätundersökning och ett mindre genomfört försök med hangrisuppfödning.</p><p>För att anses som lämplig måste den alternativa metoden vara acceptabel både ur ett ekonomiskt och djurhälsomässigt perspektiv. Detta för att kunna tillämpas i den svenska grisproduktionen.</p><p>Det enda sätt som garanterar att galtlukt inte förekommer i köttet är kastrering. Därför är slutsatsen av utvärderingen är att metoderna lokalbedövning i kombination med smärtlindring i samband med kastrering är det bästa alternativet. Detta eftersom det är ett av de billigaste alternativen som dessutom ger bäst bedövning och smärtlindring för grisen.</p>

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet. Syftet var att beskriva effekten av andning, massage, musik och riktad visualisering som komplementära smärtbehandlingsmetoder, vilka sjuksköterskan kunde använda sig utav. Den systematiska litteraturstudien består av 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att de komplementära smärtbehandlingsmetoderna andning, massage, musik och riktad visualisering gav en betydande smärtlindring och de fungerade dessutom utmärkt som ett komplement till konventionell farmaka. Flera andra positiva effekter sågs såsom avslappning och förbättrad mobilitet, peristaltik och sömn samt minskad oro, hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur sjuksköterskans samtal med patient kan lindra smärta genom att på så sätt inge trygghet. Det vore också intressant att se ytterligare forskning om hur effektiv enbart smärtbehandlingsmetoden andning är. / Pain affects quality of life. In some pain treatment situations drugs is not enough to ease pain. The nurse has an important role when it comes to pain treatment since the choice of method may be affected by the nurse. Knowledge about complementary therapies and ability to think holistically is required by the nurse in order to provide a secure and personalized treatment. The use of distraction with complementary methods can give relaxation and consequently reduction of pain intensity. The aim was to describe the effect of breathing, massage, music and guided imagery as complementary pain treatment methods, for the nurse to use. The systematic literature review consists of 16 research articles that were examined and analyzed. The results showed that the complementary pain treatments breathing, massage, music and guided imagery gave a significant pain relief and worked, in addition, excellent as a complement to conventional drugs. Several other positive effects were seen such as relaxation and improved mobility, peristalsis and sleep and reduced heart beat, respiratory rate and blood pressure. Proposals for further research may be to examine how nurse’s dialogue with patient can alleviate pain through to evoke safety. It would also be interesting to see further research on how effective the pain treatment method respiration is on its own.

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner.  Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden. / Background: To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children. Objective: The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief. Method: Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis. Results: From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines.  It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.

This degree project aims to evaluate alternative methods to the unanaesthetized castration of piglets. Castration of piglets is performed to prevent the development of boar taint. Boar taint can cause great financial losses for the pig manufacturer. Unanaesthetized castration of piglets is not regarded to be satisfactory from an animal welfare perspective and the procedure will for that reason be outlawed in the near future. Several alternative methods are used in countries all over the world with promising result. The purpose of this study is to evaluate if this methods could be applied in Swedish pig production. A literature study has been combined with interviews; field studies, questionnaires and a small study on male pig production. To be applicable to and applied in Swedish pig production the alternative method must be financially accepted by the manufacturers but also accepted from an animal welfare perspective. Castration is the only way to guarantee a meat free of boar taint. Therefore the conclusion of this study is that the best result is achieved by a combination of anesthesia in combination with analgesia. This is the most inexpensive alternative which also causes the piglet the least amount of distress. / Examensarbetet har genomförts med syftet att undersöka och utvärdera alternativa metoder till dagens obedövade kastrering av smågrisar. Kastrering utförs för att motverka att hangrisarna utvecklar så kallad galtlukt som kan medföra stora ekonomiska förluster för grisproducenten. Dagens kirurgiska kastrering kommer att förbjudas inom den närmaste framtiden eftersom ingreppet inte anses djurhälsomässigt acceptabelt. Flera av metoderna tillämpas idag på besättningar runt om i världen på ett välfungerande vis och syftet var att undersöka om dessa alternativ skulle fungera i den svenska grisproduktionen. Arbetet har utförts med hjälp av en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer, studiebesök, frågeformulär, enkätundersökning och ett mindre genomfört försök med hangrisuppfödning. För att anses som lämplig måste den alternativa metoden vara acceptabel både ur ett ekonomiskt och djurhälsomässigt perspektiv. Detta för att kunna tillämpas i den svenska grisproduktionen. Det enda sätt som garanterar att galtlukt inte förekommer i köttet är kastrering. Därför är slutsatsen av utvärderingen är att metoderna lokalbedövning i kombination med smärtlindring i samband med kastrering är det bästa alternativet. Detta eftersom det är ett av de billigaste alternativen som dessutom ger bäst bedövning och smärtlindring för grisen.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och ett flerdimensionellt begrepp som berör fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella dimensioner av människan. Inom den palliativa vården är smärta ett vanligt förekommande symtom. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskor ta hänsyn till smärtans olika dimensioner. Smärtlindring i palliativ vård anses som otillräcklig och berör främst åtgärder i ett medicinskt perspektiv. Sjuksköterskor kan bemöta patienterna som lider av smärta med icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse i relation till smärta inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad i tio vårdvetenskapliga artiklar; två kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Artiklarnas innehåll granskades och analyserades utifrån Katie Erikssons omvårdnadsbegrepp ansa, leka och lära. Resultat: Utifrån de tre begreppen visade resultatet från ansa att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som innefattades av fysisk beröring gav upphov till smärtlindring. Resultatet från kategorin leka visade att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder berörde den psykiska dimensionen av patienternas smärta där sociala sammanhang kan påverka smärtlindringen. I kategorin lära påvisades att sjuksköterskors och patienters attityder samt förhållningssättet till icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan påverka smärtlindringen positivt och negativt. Diskussion: Resultatdiskussionen knyts an till Katie Erikssons omvårdnadsteori kring ansa, leka och lära. I diskussionen stärker och kritiserar författarna sitt resultat kopplat till sjuksköterskans kompetensbeskrivning. / Background: Pain is a subjective experience and a multi-dimensional concept based on physical, psychological, psychosocial and existential dimensions. Within palliative care, pain is a symptom that is regularly occurring. To achieve pain relief that is individually adapted, the nurses should have the different dimensions of pain in regard. Pain relief in palliative care is seen as inadequate and touches mostly on actions from a medical perspective. The nurses can respond to patients with non-pharmacological nursing measures to treat symptoms of pain. Aim: To illuminate non-pharmacological nursing measures and its meaning with pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten articles in nursing science; two qualitative, four quantitative and three articles based on both methods. The content of the articles has been reviewed and analyzed with Katie Erikssons nursing theory by categories tend to, play and learn. Results: From these three concepts the results from the category tend to demonstrated that the non-pharmacological nursing measures which included physical touch gave rise to pain relief. Results from the category play demonstrated that non-pharmacological nursing measures affected the psychological aspect of the patients' pain where social interactions can affect pain relief. From the category learn it was shown that nurses and patients attitudes and approach to non-pharmacological nursing measures can affect the pain relief both positively and negatively. Discussion: The result is discussed and linked to Katie Erikssons theory of nursing tend to, play and learn. The writers also reinforces and critiques the result tied to the nursing skills description

Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen. / Background: A common symptom of ambulance care is pain, which can often exacerbate the pain already experienced by the patient, as the necessary movements are carried out by the crew to the stern and ambulance. It is the nurses in the ambulance crew who assess whether pain relief is required urgently or not during transport to hospitals.   Objective: The purpose of this study was to study patient´s experiences of intranasal (i.n) pain relief compared to intravenous (i.v) pain relief within the ambulance service in Stockholm area.    Method: The study is an empirical study with a descriptive design.   Main results: The study showed that the only significant difference in the area where the experience of anxiety and/or fear was measured in connection with i. n versus i. v. pain relief method. It was more that experienced a negative aspect in the form of anxiety and or fear in the group that received in n pain relief. No other significant differences in the experience of pain relief, satisfaction of neither the ring's power, the way to obtain the medicine or experience side effects was demonstrated. A comparison of the reported showed that the most common side effect was nausea, and it was most common in the group that received in n pain relief.   Conclusion: Based on this result, one can question whether the mode of administration is crucial for the effect and experience of positive or negative aspects of pain management.