Bakgrund: Missbruk hos patienter blir allt vanligare i samhället vilket innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde kommer i kontakt med patienter med substansberoende och smärta. Smärta är en subjektiv upplevelse och är med komplext hos patienter med substansberoende. Sjuksköterskor är den yrkesprofession som i första hand kommer i kontakt med patientgruppen vilket kräver att sjuksköterskor har den kunskap som krävs för att smärtbedöma och bedöma smärtlindring hos patienter med substansberoende och därmed säkerställa personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av smärtbedömning och bedömning av smärtlindring hos patienter med substansberoende.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design där tio artiklar inkluderades och analyserades utifrån Fribergs analysprocess.  Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades vilka var att möta svårigheter i patientrelationen, att ha otillräcklig kunskap, bristande stöd från medarbetare och att möta etiska svårigheter. Sex underktegorier kunde identifieras. Sjuksköterskorna upplevde en bristande kunskap och beskrev behov av fördjupad utbildning för att kunna smärtbedöma och bedöma smärtlindring. Det identifierades att ett bristande stöd från medarbetare bidrog till ytterligare svårigheter vid smärtbedömning och bedömning av smärtlindring. Sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att göra fel. Slutsats: Bidragande faktorer som skapar en utmaning för sjuksköterskorna i samband med smärtbedömning och bedömning av smärtlindring hos patienter med substansberoende kunde identifieras. Sjuksköterskorna upplevde att de hade otillräcklig kunskap i ämnet vilket belyser behovet av fördjupad utbildning. Mer forskning behövs inom problemområdet för att kunna möta patientens behov och säkerställa personcentrerad vård.

Bakgrund Barn som genomgår vaccination enligt allmänt vaccinationsprogram upplever smärta under injektioner. Smärtlindrande metoder som bedövningskräm och sötningsmedel finns, men används inte rutinmässigt. Detta utgör ett onödigt lidande för dessa barn. Syfte Syftet är att undersöka om bedövningskräm alternativt sötningsmedel, ensamt eller i kombination med andra interventioner, kan minska smärtresponsen hos barn mellan 0–6 år i samband med vaccination enligt allmänt vaccinationsprogram. Metod För att besvara studiens syfte gjordes en deskriptiv litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Artiklar med RCT som metod kvalitetsgranskades, analyserades och syntetiserades till ett resultat. Resultat Resultatet visar att bedövningskräm respektive sötningsmedel minskar smärtresponsen hos barn som vaccineras enligt allmänt vaccinationsprogram. Bedövningskräm i kombination med amning var ännu mer effektivt än att använda antingen bara bedövningskräm eller bara amning. Vid jämförelse av sötningsmedel och amning pekar forskningen i olika riktningar. Slutsats Resultatet från denna litteraturöversikt visade att bedövningskräm och sötningsmedel kunde minska smärtresponsen hos barn vid rutinmässiga vaccinationer. Även amning kunde minska smärtan, och en kombination av bedövningskräm och amning minskade smärtan ytterligare. Andra interventioner som kunde minska smärtan var fysiskt tröstande metoder, kylspray ochatt suga på napp eller finger. Resultatet skulle kunna leda till ett ökat användande av dessasmärtlindrande metoder på BVC. / Background Children undergoing vaccination according to general immunization programs experience pain during injections. Analgesic methods such as anesthetic cream and sweetening agents are available but are not used routinely. This is an unnecessary suffering for these children. Aim The aim is to investigate whether anesthetic cream or sweetening agents, alone or in combination with other interventions, can reduce pain response in children between 0-6 years of age, during vaccination according to general immunization programs. Method To answer the purpose of the study, a descriptive literature review was done with a quantitative approach. Articles with RCT as a method were quality reviewed, analyzed and synthesized to a result. Results The results show that anesthetic cream and sweetener respectively reduce the pain response in children during vaccination according to general immunization programs. Anesthetic cream in combination with breastfeeding was even more effective than using either just anesthetic cream or just breastfeeding. When comparing sweeteners and breastfeeding, research points in different directions. Conclusion The results from this literature review showed that anesthetic cream and sweeteners could reduce the pain response in children during routine vaccinations. Breastfeeding could also reduce the pain, and a combination of anesthetic cream and breastfeeding could further reduce the pain. Other interventions that could reduce the pain were physically comforting methods, cooling spray and sucking on a pacifier or finger. The result could lead to an increased use of these painrelief methods at childcare centers.

Bakgrund: Demenssjukdomen drabbar delar av hjärnan och följder av sjukdomen kanbland annat bli kommunikationshinder och svårigheter i att förklara sina behov, vilket kanleda till svårigheter vid smärtidentifiering och smärtlindring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av attidentifiera och lindra smärta hos personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserades på åtta studier utförd med kvalitativ design. Studiernaåterfanns i två databaser. Urvalet av artiklar genomfördes i tre steg. Inklusionskriteriernavar bland annat artiklar som var etisk godkända och innefattade vårdpersonal mederfarenhet av att arbeta med personer med demens och smärta. Inkluderade artiklarkvalitetsgranskades enligt Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Devalda studierna analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna sompresenteras var: ”att skapa relationer”, ”att möta utmaningar” och ”att seförbättringsåtgärder”. Underkategorierna presenterade goda relationer, utmaningargällande smärtidentifiering och smärtlindring, samt behov av utbildning och tid. Konklusion: Vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i smärtidentifiering förpersoner med demens. Personcentrerad vård är viktig för att på bästa möjliga sätt lindrasmärta hos personer med demens. För att uppnå personcentrerad vård ska det finnas engod relation till personen med demens, vilket fortsatt forskning bör fokusera på. / Background: The dementia disease affects parts of the brain and consequences of thedisease can include communication barriers and difficulties in explaining the needs, whichcan lead to difficulties in pain assessment and pain relief. Aim: The aim of this literature study was to explain healthcare professionals’ experiencesof identifying and relieving pain in dementia patients. Method: This study was based on eight qualitative studies, attained from two databases.The included studies were ethically approved and concerned the aim of the literaturestudy. The quality of the studies was reviewed using Olsson & Sörensen’s assessmenttemplate for qualitative studies. Lastly, the articles were analysed using Friberg’s five stepmodel. Results: The analysis resulted in three categories and seven sub-categories. Thecategories presented were: ”creating relations”, ”meeting challenges”, and “identifyingimprovement measures”. The sub-categories concerned patient-worker relations, obstaclesregarding pain assessment and pain relief and lack of time, as well as the need foreducation. Conclusion: Healthcare professionals need additional education in pain assessment forpatients with dementia. Person-centered care is important to effectively relieve pain indementia patients. To achieve person-centered care, good relations with the patient shouldbe established, which further research should focus on.

Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie.  Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling.  Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år utförs cirka en miljon ambulansuppdrag i Sverige. Vanliga uppdrag är bröstsmärta, stroke, buksmärta och trauma. Akut prehospitalt omhändertagande innebär ofta lidande som är förknippat med smärta, rädsla, ångest och oro. Att identifiera lidande är en viktig del vid akut omhändertagande och det är av vikt ur ett vårdetiskt perspektiv och ur professionens roll att ambulanssjuksköterskan ser patientens lidande och kan ge den lindring som krävs. Tidigare forskning visar att patienten inte får adekvat lindring vid det akuta omhändertagandet och att det finns en kunskapslucka om hur patientens upplever sitt lidande. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är lindra lidande utifrån Maria Armans vidareutveckling av Katie Eriksson teori. Syfte:  Belysa patientens upplevelse av lindrat lidande vid akut omhändertagande i prehospital miljö. Metod: En litteraturöversikt bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Avsikten var att skapa en tydlig bild av aktuell sammanställd forskning inom valt kunskapsområde. Innehållsanalys enligt Friberg (2022) användes för resultatsammanställning. Artiklarnas kvalitét granskades utifrån SBU:s kvalitets mall för artiklar med kvalitativa ansatser.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i två huvudkategorier; beroende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande och oberoende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande. Faktorer som belystes av vikt för studiens syfte var ambulanssjuksköterskans kompetens och förmågan att ge god omvårdnad.  Slutsats: Av resultatet framkommer att det är en kombination av kompetens hos ambulanspersonalen och omvårdande åtgärder som leder till att patienten upplever sitt lidande lindrat i det akuta omhändertagandet.

Bakgrund Smärta är en subjektiv upplevelse och innebär lidande i flera dimensioner för personen som är drabbad. Att lindra lidande ingår i sjuksköterskans huvuduppgifter. Smärta kan både uppstå och hämmas genom flera olika mekanismer i kroppen. Akupunktur är en icke farmakologisk behandlingsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra smärta hos patienten. Teoretisk anknytning i detta arbete är Katie Erikssons omvårdnadsteori som behandlar tre olika typer av lidande: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av akupunktur som behandling av fysisk smärta. Metod En litteraturöversikt med 15 inkluderade studier, publicerade mellan år 2009 och 2019. Använda databaser är PubMed och CINAHL Complete. Insamlad data har bearbetats med integrerad analysmetod. Resultat Fem kategorier utmynnade: smärtlindring, psykisk hälsa, negativa erfarenheter, förtroende för vårdpersonalen samt autonomi. I flera studier framkom att patienter upplevde fysisk smärtlindring och eller ett ökat välbefinnande som resultat av akupunkturbehandlingen. Smärtlindring visade sig på patienters egna skattningar, minskad användning av analgetika samt på fysiska tecken. Förbättrad psykisk hälsa observerades genom minskad grad av depression och ångest samt ökad känsla av avslappning hos patienterna. De negativa erfarenheterna handlade om smärta vid instickande av nålar eller utebliven effekt. Det ökade förtroendet för vårdpersonal grundade sig i ett personcentrerat bemötande samt tillfredsställelse med behandlingen. Förbättrad autonomi sågs genom ökad tilltro till egen förmåga, ökad känsla av kontroll samt ökad fysisk aktivitet. Slutsats Akupunkturbehandling som smärtlindring kan minska patientens lidande på flera olika sätt. Flera patienter, dock inte alla, har upplevt och erfarit att behandlingen lindrar fysisk smärta. Oavsett smärtlindrande effekt eller inte, så upplevde de flesta att behandlingen ledde till ett ökat välbefinnande, vilket kan minska lidande. / Background Pain is a subjective experience that implies suffering in several dimensions for people who are affected. Relieving suffering is a part of the nurses' main tasks. Pain can both arise and be inhibited by several different mechanisms in the body. Acupuncture is a non-pharmacological treatment that the nurse can use to relieve that patients’ pain. The theoretical connection in this work is Katie Eriksson's nursing theory that explains three different types of suffering: suffering related to illness, suffering related to care and suffering related to life. Purpose The aim of this study was to describe patients' experiences of acupuncture as a treatment for physical pain. Method A literature review was conducted with 15 research articles, published between 2009 and 2019. The databases used are PubMed and CINAHL Complete. The collected data has been processed using an integrated analysis method. Results Five categories were identified: pain relief, psychological health, negative experiences, trust in healthcare personnel and autonomy. In several studies, it was found that patients experienced physical pain relief or increased well-being as a result of acupuncture treatment. Pain relief was shown on patients' own estimates, reduction in the use of analgesics and on physical signs. Improved mental health was shown on reduced levels of depression and anxiety as well as an increased sense of relaxation in patients. The negative experiences were caused by pain when inserting needles or absence of effect. The increased confidence in healthcare personnel was based on a person-centered way of treating the patient and satisfaction with the treatment. Improved autonomy was seen through increased confidence, increased sense of control and increased physical activity. Conclusion Acupuncture treatment as pain relief can reduce the patient's suffering in several ways. Several patients, though not all, have experienced that the treatment relieved physical pain. Regardless of the pain-relieving effect or not, most experienced that treatment led to increased well-being, which can reduce suffering.

Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta. / Background: Florence Nightingale (1820 - 1910) was a major advocate for the importance of environment for optimal patient recovery. The modern healthcare environment typically consists of two components, one physical and one psychosocial, where both parts are considered crucial for the patient’s return to health. This is particularly important to bear in mind in the postoperative context and with the experience of postoperative pain, which varies from patient to patient. Nurses are responsible for providing postoperative pain relief, chiefly by nursing, utilizing the health care environment and administering pharmacological painkillers.Aim: The purpose of the study is to describe the importance of the health care environment in relieving newly operated patients postoperative pain.Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on 15 scientific articles that have been quality reviewed. The scientific articles were searched on CINAHL, PubMed, Web of Science and via manual search.Results: The literature review identified physical care environment with subcategories; patient room and contact with the external environment. In the category psychosocial care environment subcategories; sense of control, relationships and music as distraction as pain-relieving alternatives.Conclusion: The physical and psychosocial health care environment act as a distractive element on the patient and/or have a relieving effect on the postoperative pain.

Bakgrund - Barns upplevelse av smärta har diskuterats och forskningen har gått från sjukdomscentrerad till barncentrerad. Smärtlindring ges inte till barn i samma utsträckning som till vuxna i den prehospitala miljön. För att förstå bakomliggande orsaker krävs fler studier som belyser smärtlindring av barn utifrån ambulanssjuksköterskans perspektiv. Syfte - Syftet med den här studien var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra barn i åldersintervallet noll till sex år i den prehospitala miljön. Metod - Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer hölls utifrån en temaguide och totalt åtta informanter deltog i studien. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat- Resultatet presenteras utifrån tre teman som belyser ambulanssjuksköterskors erfarenheter. Här framgick vikten av att skapa en lugn miljö kring barnet för att på så vis bygga förtroende. Bedömning av smärta baserades på flera faktorer. Ovana med läkemedelsdoser och osäkerhet kring biverkningar ledde till försiktighet bland informanterna angående smärtlindring. Slutsats - Osäkerhet gällande läkemedel och ovana att vårda barn i den prehospitala miljön leder till att ambulanssjuksköterskor vidtar extra försiktighet vid smärtlindring. Fortsatta studier inom området kan förtydliga kunskapsluckor och hinder och på så vis möjliggöra utveckling och förbättringsarbeten. / Background - Children's experience of pain has been discussed and research has gone from disease-centered to child-centered. Pain relief is not given to children to the same extent as to adults in the prehospital environment. To understand the underlying reasons for this, more studies are needed on pain relief for children from the ambulance nurse's perspective. Aim - The aim of this study was to illustrate the ambulance nurses experience of relieving pain in children in the age range 0-6 years in the prehospital environment. Method - The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were held based on a theme guide and a total of eight informants participated in the study. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. Findings - The result is based on three themes that shows the ambulance nurse's experience of assessment and pain relief of children. The importance of creating a calm environment around the child was emphasized to build trust. Assessment was based on several factors. Unfamiliarity with drug doses and adverse effects, caused a general caution regarding pain relief. Conclusion - Uncertainty about the effect and side effects of drugs and the inexperience of caring for children leads to ambulance nurses taking extra caution when relieving pain. Continued studies in the field can clarify knowledge gaps and obstacles and thus enable development and improvement work

Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende. Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande. (II) Förutsättningar omfattar (3) Restriktivitet, (4) Tolerans, (5) Ångest, (6) Personalbrist och (7) Kunskap. (III) Metoder omfattar (8) Smärtskattning, (9) Lindra ångest, (10) Kämpa för patienten och (11) Interprofessionalitet. Slutsats: Studiens resultat tyder på att ett respektfullt och tillmötesgående bemötande gentemot patienterna utgör en central roll i smärtbehandlingen. Vidare visar studien att sjuksköterskornas möjlighet att smärtlindra patienter i beroendevården begränsas av kunskapsluckor, restriktiva regler, resursbrist samt en patientgrupp som är svår att smärtlindra. Studiens resultat tyder på vikten av att lindra patienternas ångest samt vinsterna med ett interprofessionellt samarbete kring smärtlindring. Klinisk betydelse: Studien kan öka medvetenheten kring de hinder som identifierats för smärtlindring av patienter med opiatberoende. Sjuksköterskornas metoder i den aktuella studien skulle kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning i beroendevården och i andra vårdkontexter vilket därigenom skulle bespara patientgruppen onödigt vårdlidande. / Background: International research indicates several difficulties concerning pain relief for patients with opioid dependence. It appears that inadequate doses of analgesics are administered to patients with substance dependence and that health professionals lack knowledge regarding pain management of patients with opioid dependence. Research also shows that health professionals may have a negative attitude towards drug-dependent patients and often distrust their motives regarding request for analgesics. Furthermore, research shows that opioid dependent patients feel that they get poorer care than patients without drug addiction. Aim: The aim of the study was to examine factors that have an impact on pain relief in patients with opioid dependence from nurses’ perspective at a drug dependence treatment clinic. Method: Empirical study with descriptive qualitative approach based on structured interviews with four nurses working at a drug dependence treatment clinic in a major Swedish city. Data were analyzed with manifest content analysis. Results: During the analysis three categories and eleven subcategories emerged: (I) Attitude is comprised of (1) To not judge, and (2) Treatment. (II) Conditions is comprised of (3) Restrictivity, (4) Tolerance (5) Anxiety, (6) Staff shortage and (7) Knowledge. (III) Methods is comprised of (8) Pain assessment, (9) Relieving anxiety, (10) Fighting for the patient, and (11) Interprofessionalism. Conclusion: The study's results suggest that a respectful attitude towards patients plays a key role in pain management. Furthermore, the study shows that the nurses’ opportunity to relieve pain of patients in addiction treatment is limited by gaps in knowledge, restrictive regulations, lack of resources and patients that are difficult to pain relieve. The study's findings indicate the importance of alleviating the patients' anxiety and the benefits of interprofessional collaboration regarding pain treatment. Clinical significance: This study can increase the awareness of the barriers to pain management identified for patients with opioid dependence. Nursing practice in the current study could be used to a much greater extent in addiction services and other care contexts and thereby save the patients unnecessary suffering.

Bakgrund Fysisk smärta är vanligt förekommande hos personer med bröstcancer, dels på grund av sjukdomen, dels på grund av behandlingen. Som komplement till den farmakologiska smärtlindringen finns icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som exempelvis massage, akupressur, reflexologi, yoga, fysioterapi, akupunkturvarianter, meditation och mindfulness.  Syfte Att undersöka evidensbaserade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder för personer med bröstcancer. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningarna av resultatstudier genomfördes i PubMed och CINAHL och valdes baserat på denna studies inklusions- och exklusionskriterier. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s mallar för randomiserade studier. Resultat Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga originalartiklar. Resultatet visar att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har en effekt på smärta hos vuxna personer med bröstcancer. Tio studiers resultat visade en statistisk signifikant effekt hos interventionsgruppen, dessa tio undersökte massage, akupressur, reflexologi, akupunktur,elektroakupunktur, fysioterapi, mindfulnessbaserad-KBT (MKBT) och lovingkindness-meditation (LKM). Tre studiers resultat såg ingen statistisk signifikant effekt av deras interventionsmetoder, de undersökte massage, yoga och elektroakupunktur. Slutsats Sammanfattningsvis har tio av 13 resultatartiklarna resulterat i statistiskt signifikant minskning av smärta genom icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, och därmed minskat fysisk smärta hos personer med bröstcancer. Att lindra den fysiska smärtan är en central del för att minska lidandet. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder är ett av sjuksköterskans expertisområden och därmed kan resultatet eventuellt bidra till fler metoderoch mer kunskap att implementera i det kliniska arbetet för att smärtlindra personer med bröstcancer.