Smärta i olika former är den största anledningen till att människor söker vård. Att vara uppmärksam på förändringar i patientens tillstånd är viktigt för att patienten ska få en så god vård så möjligt. Tidigare studier har visat att trots vårdpersonalens kompetens ökar inom ämnet smärta genom information och utbildning, fortsätter patienters smärtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angående smärtuppfattning, smärtskattning, smärtlindring samt uppföljning av smärtbehandlingen. Studien genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. Resultaten kategoriserades samt presenterades med tabeller. Resultatet som vi kom fram till var att 20 % - 50 % av patienterna hade smärta men var ändå nöjda med smärtlindringen som de hade fått. Mer forskning inom området behövs för att identifiera de faktorerna som gör att smärtprevalensen hos patienterna är hög. / Pain in various forms is the main reason for seeking care. To be advertent to changes in patient condition it is important for the patient to get as good care as possible. Previous studies have shown that despite improving professionals´ skills in the subject of pain through information and education, patients' pain prevalence continues to be high. The purpose of this study was to portray patients' views concerning pain perception, pain assessment, pain management, and follow-up of pain treatment. The study was conducted in two different hospitals in the south of Sweden. The results were categorized and presented in tables. The result was that 20% - 50% of patients had pain but were satisfied with pain relief that they had received. More research in this area is needed to identify factors that make pain prevalence among patients still high.

Att lindra smärta är en av allmänsjuksköterskans stora arbetsuppgifter och smärta som ett fenomen är något som varje person upplever individuellt. Därmed blir det en svår utmaning för vårdpersonal att behandla den enskilde patienten på bästa sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka smärtlindringsmetoder och läkemedel som används postoperativt vid bukoperation, samt vilken omvårdnad allmänsjuksköterskan utför vid smärta. Vidare var syftet även att belysa patientens förväntningar och erfarenheter av smärta. Tio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. För att finna dessa artiklar användes Polit et al (2001) metod för litteratursökning. I resultatet kom det fram att många sjuksköterskor underadministrerar patienter utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Patienterna i fråga har smärtor efter operation, men i många fall anser de att sjuksköterskan ”vet bättre” angående smärtlindring. Oftast förväntar sig även patienterna någon slags smärta efter operation, även om de blivit smärtlindrade. Vid många fall vågade patienten inte be om smärtlindring, då han/hon trodde att sjuksköterskan skulle ha förståelse för när det behövdes en ny dos. Även kulturella skillnader visade sig genom att sjuksköterskorna med en kultur och patienter med en annan missförstod varandra. I resultatet kom det också fram att sjuksköterskor har en kunskapsbrist angående information till patienterna och detta leder till att informationen till patienten blir bristfällig. / Pain management is one of the most important nusing tasks and pain is a phenomenon that every person experience differently. It is therefore a real challenge for the health care professionals to treat the individual person in the best way. The aim of this literature study was to illuminate what pain management methods that is used postoperatively after abdominal surgery, and the care that the nurses perform when a patient is in pain. A further aim was to illuminate patient’s expectations and experiences of pain. Ten scientific articles were used for the results. To find these articles Polit et al (2001) method for litteraturesearching was used. The result showed that many nurses under administrate their patients on the basis of their experience and knowledge. The patients have pain after surgery, but in many cases they think that the nurse “know better” about pain treatment. In most cases the patient expects some kind of pain after surgery, though they have been treated for pain. Patients did not dare to ask for pain treatment, because he/she thought that the nurses would know when a new dose was needed. Cultural differences were revealed, when nurses with one culture and patients with another misunderstood each other. The result also showed a lack of knowledge among the nurses concerning information to the patients and that the given information became defective.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll.Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång. / A burn injury is a very painful experience. It is not only in the acute state, when the injury occurs, pain is as most intense and unbearable. Depending on the severity and the size of the burn, painful dressing changes with debridement sessions and later rehabilitation are frequent elements in the care of the burn patient. The aim of this literature review was to investigate which complementary non pharmaceutical methods nurses can implement to optimize pain relief during treatment and rehabilitation of burned patients. This literary review uses nine quantitative articles audited by the authors. Results: Interventions that are presented in our study are Virtual Reality, massage-music- and video intervention, patient controlled dressing changes and sensory focusing. These interventions are presented in three different themes distraction, relaxation and control. All the methods showed positive results on the burned patients’ pain perception to varying extent.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling. / The aim was to examine possible obstacles of postoperative pain alleviation of children 6-12 years old in a literature study and examine what kind of postoperative pain alleviation methods is used on children 6-12 years old. The literature study is based on eleven articles that was quality examined by the authors. In the result we present, factors that affect children’s postoperative pain alleviation in categories. The nurses participation in the child’s postoperative pain alleviation, the parent’s participation in the child’s postoperative pain alleviation, the children’s experience of postoperative pain alleviation and obstacles for optimal pain alleviation. The result of the literature study shows that it is still difficult to give enough pain alleviation when there are a large number of obstacles for postoperative pain alleviation, for instance nurses ignorance, defective prescriptions, lack of time and nurses background factors. The results also show that parents took a big part in their children’s hospital stay and pain alleviation.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010.Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och känslomässiga hantering av att inte kunna smärtlindra patienter, ur ett avancerad nybörjar- expert perspektiv. I denna studie användes Giorgis deskriptiv fenomenologi. Totalt fyra djupintervjuer med sjuksköterskor på en somatisk avdelning genomfördes. Patricia Benners stadier avancerad nybörjare och expert användes för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig frustrerade och maktlösa då de inte kan lindra patienters smärta. Att hantera dessa känslor kräver både klinisk erfarenhet och en god gemenskap på avdelningen. Avancerade nybörjares bristande kliniska erfarenhet får till följd att de har ett större behov av stöd från kollegor. Nyckelord: Avancerad nybörjare, deskriptiv fenomenologi, expertsjuksköterska, frustration, smärtlindring, upplevelse. / Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Nurse´s experiences of inadequate pain relief. A phenomenological study. Degree project in Nursing 15 Credit Points. Malmö University. Health and Society, Department of Nursing, 2010.A nurse daily meets patients who suffer from pain and has a key role in assessing this pain as well as in evaluating the treatment plan. The aim of this study was to describe some nurses’ experiences and emotional coping of not being able to relieve the patient’s pain, from an advanced beginner- expert nurse perspective. For this study Giorgi’s descriptive phenomenological approach was used. A total of four in depth interviews was conducted with nurses working at a hospital ward. Patricia Benner’s theory of advanced beginners and expert nurses was used to give a deeper understanding of the nurse’s experiences. The result show that nurses experience feelings of frustration and powerlessness when not being able to relieve a patient’s pain. Coping with these feelings needs clinical knowledge as well as a good atmosphere on the ward. Due to their lack of clinical knowledge advanced beginners has a bigger need for support from colleagues. Keywords: Advanced beginners, descriptive phenomenology, expert nurses, frustration, pain relief, experiences.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta. De faktorer som avgjorde patientens vilja att genomgå smärtbehandling var antalet barriärer patienten upplevde samt vilka de var. Av betydelse var även sjukvårdspersonalens bemötande av patienten då denna var i behov av smärtlindring. / Many patients in palliative care today don´t get adequate pain relief. A contributing cause of this is that they experience such fear of the analgesics in use that they choose either to completely avoid pain management or to have it partially. The purpose of this review was to identify the most common patient related barriers to pharmacologic pain relief in palliative care and to investigate how these barriers affect the patient´s choice to go through pain treatment. The results showed that the most frequent barriers were a fear that the pain indicates that the illness has become worse, a fear of addiction, tolerance, secondary effects, morphine and injections together with a stoic or fatalistic belief. Furthermore the fear of distracting the physician was a barrier together with the wish to be a "good" patient who doesn´t complain about pain. The factors which determined the patients´will to undergo pain treatment were the number of barriers and what kind of barriers. Another thing that matters was the nurses´treatment of the patient when he was in need of pain relief.

Bakgrund   Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker sjukvård. Då alla kirurgiska ingrepp medför vävnadsskada som utlöser smärta bör den postoperativa smärtlindringen vara väl anpassad till den enskilda personen och det kirurgiska ingrepp som genomförts.  Även om farmakologiska läkemedel fortsätter att vara den primära behandlingslinjen för smärtlindring efter kirurgiska ingrepp bidrar det ofta till oönskade biverkningar. Forskningen som fokuserar på användningen av icke-farmakologiska metoder som kan komplettera den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta är begränsad. Detta öppnar upp för möjligheter till ytterligare omvårdnadsforskning inom detta område.  Syfte Syftet var att beskriva effekterna av icke-farmakologiska behandlingsmetoder som komplement till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta. Metod Studien utfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes i tre steg för att sammanställa resultatet. Resultat Studien visar att det finns en bred variation av icke-farmakologiska åtgärder som kan användas som ett komplement till den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta hos patienter. I resultatet framkom två huvudkategorier: Smärtlindrande effekt med fysikaliska behandlingsmetoder och Smärtlindrande effekt med body-mind och avslappningstekniker. De flesta av de granskade studierna påvisade positiva effekter av icke-farmakologiska metoder för postoperativ smärtlindring. Vissa av dessa studier undersökte även metodernas påverkan på opioidanvändning, minskning av preoperativ ångest, påverkan på personens fysiologiska parametrar. De observerade resultaten visade förbättringar av statistisk signifikans. Slutsats Resultaten tyder på att det finns flera icke-farmakologiska metoder som kan användas som ett tillägg till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta och som har en övergripande positiv effekt. Genom att tillämpa dessa metoder kan sjuksköterskan lindra personens lidande och skapa omvårdnad som är anpassad efter personens specifika behov. / Background Pain is one of the most common reasons for persons to seek medical care. As all surgical procedures involve tissue damage that triggers pain, postoperative pain management should be well adapted to the individual person and the surgical procedure performed.  Although pharmacological drugs continue to be the primary line of treatment for pain relief after surgery, they often lead to unwanted side effects. Research focusing on the use of non-pharmacological approaches that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain is limited. This opens up for further nursing research in this area. Aim The aim was to describe the effects of non-pharmacological treatments as a complement to pharmacological pain relief for people with postoperative pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles of quantitative design. The searches were done in the databases CINAHL and PubMed. Included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was conducted to compile the results. Results The study indicates that there is a wide variety of non-pharmacological interventions that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain. Two main categories were identified: Effects of physical treatment methods and Effects of body-mind and relaxation techniques. Most of the reviewed studies demonstrated positive effects of non-pharmacological methods for postoperative pain management. Some of these studies examined the impact of the methods on opioid use, reduction of preoperative anxiety, impact on person´s physiological parameters and observed improved outcomes with statistical significance. Conclusions The results show that there are several non-pharmacological methods that can be used in addition to pharmacological pain management for people with postoperative pain and have an overall positive effect. By applying these methods, the nurse can alleviate the person´s suffering and create nursing care that is adapted to the person's specific needs.

Bakgrund: Utöver information från barnmorska, offentliga diskussioner samt samtal med släkt och vänner söker de flesta kvinnorna information om smärtlindring på sociala media om val av smärtlindring under förlossningen. Flertalet kvinnor vill använda någon typ av smärtlindring och förväntar sig att själva välja.   Syfte: Syftet var att belysa föderskors upplevelse av att ej blivit lyssnade på i val av smärtlindring under sin förlossning. Metod: Netnografisk metod användes. Författaren verkade som dold observatör på två internettbaserade forum. Inläggen som användes i studien var skrivna av anonyma deltagare. Kozinets (2015) dataanalysmodell användes för att analysera resultatet. Resultat: Kvinnor i forumen upplevde att de inte fått föra sin talan angående val av smärtlindring under förlossningen. Barnmorskor hade tagit beslut utan förklaring till varför och utan deras medgivande. Kvinnor kunde både känna sig nekade och påtvingade smärtlindring. De berättade om situationer då sjukvårdspersonalen inte bemött dem på ett professionellt sätt, vilket ledde till en negativ förlossningsupplevelse. Slutsats: Det är av stor vikt att kvinnan får föra sin talan under förlossningen. Rätten om självbestämmande ska följas och smärtlindringen behöver anpassas personligen till varje kvinna. Detta för att skapa god förlossningsvård. Mer kunskap inom ämnet obstetriskt våld behövs så att det ej uppstår. / Background: In addition to information from midwives, public discussions and conversations with family and friends, most women seek information about pain relief on social media about choosing pain relief during childbirth. Most women want to use some type of pain relief and expect to choose for themselves. Aim: The aim of the study has been to highlight the experience of not being listened to regarding choice of pain relief when giving birth. Method: A netnographic study was used. The author acted as an observer and conducted a hidden study on two internet-based forums. The posts that were used in the study was written by anonymous participants. Kozinets (2015) data analysis model was used to analyse the result. Outcome: The women in the forums experienced that they were not able to speak for themselves regarding their choice of pain relief when giving birth. The midwives had already made the decision without any explanations or consent from the women. The women could feel that pain relief was forced on them or that it was denied. They told stories about situations where the health care  personal  had not treated them in a professional way, which led to a negative birthing experience. Conclusions: It is of great importance that the women can speak for themselves during the childbirth. The right to decide for oneself shall be respected, and the choice of pain relief needs to be individually adapted for each woman. This is to create a good obstetric care for women. More knowledge regarding obstetric violence is needed so that the health care can prevent this from occurring.

Background: Good pain relief can reduce suffering, decrease the prevalence of postoperativecomplications and shorten the hospital stay. The nurse has an important responsibility toevaluate and meet the patient's need for pain relief. There exists several shortages regarding how this is managed today and a need for development of the organization as well as pain reliefin practice. Investigation of patients' experiences of post-operative pain and pain relief can increase the understanding of what it means to have pain and what factors are considered important for good postoperative pain relief. The frame of reference for this article is Katie Eriksson's theory about human suffering.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-operative pain and pain relief. Method: The study was a qualitative literature study with ten original articles found via PubMed and CINAHL. A content analysis was used. The quality control was performed in accordance to SBU:s form for quality in original articles by qualitative methodology. The content analysis was implemented using the methodology by Forsberg and Wengström. Result: Patients who were sufficiently informed both verbally and by writing experienced better control over the pain. Lacking information and prior experiences of side effects loweredthe expectations of pain relief. The expectations were also influenced by the patient'supbringing and environment. Healthcare personnel who took responsibility and had goodpersonal treatment increased the feeling of safety. Factors that worsened the pain relief and the experience of pain were difficulties in describing the pain, lack of information, stressfulworking conditions for the personnel, side effects of the medicines and a willingness to meet the expectations of the healthcare personnel. Conclusion: Pain is an individual experience and pain relief is a complex field. There existsseveral factors that promote respectively exacerbate the experience of pain and pain relief. The factors show the significance of nurses´ responsiveness and to work in partnership with thepatient. It also indicates a need for change regarding the high workload and lack of routines inpain relief care. Keywords: Pain relief, patient experience, postoperative pain.

Bakgrund. Barns smärta kan orsaka oro och ångest, vilket även kan öka föräldrars stressnivå och förtroende för hälso- och sjukvård. Inom slutenvård visar forskning att mindre än en tredjedel barn fått adekvat smärtlindring. Smärtlindring inom barnhälsovård är värdefull kunskap, med tanke på det stora antal barn som vaccineras via Sveriges vaccinationsprogram. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av bröstmjölk och glukoslösning som smärtlindringsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn 1–24 månader, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod. Designen var deskriptiv med kvantitativ ansats och gjordes i form av en litteraturstudie. Studiens resultat grundades på 18 kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.  Huvudresultat. I de 18 studier som ingick i resultatet undersökte sex effekt av bröstmjölk, vilka alla hade signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. Detta oberoende av administrering. Av de tio artiklar som undersökt effekten av glukoslösning visade tre studier signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. I de två studier som studerat glukoslösning och bröstmjölk, visade en att bröstmjölk hade signifikant bättre smärtstillande effekt än glukoslösning. I den andra studien jämfördes inte interventionsgrupperna, utan huruvida effekten var jämlik, vilket den visade sig vara. Slutsats. Resultatet visar att bröstmjölk som smärtlindringsmetod för barn 1–24 månader inför smärtsamma procedurer, var effektiv och enkel och kan motverka vårdlidande. Glukoslösning visade varierande effekt som smärtlindringsmetod. I studien som jämfört de två, var bröstmjölk mer effektiv. Vidare forskning, med fler studier kan bättre säkerställa vad som är mest optimalt / Background. Children's pain, in connection with care procedures, is contrary to several legal regulations and guidelines for the professional practice of district nurses. Children's pain can cause worry and anxiety and can also increase parents' stress level and trust in health care. Inpatient care-research shows that less than a third of children receive adequate pain relief. Pain relief in child health care is valuable knowledge, given the large number of children who are vaccinated via Sweden's vaccination program. The purpose of the literature study was to describe the effects of breast milk and glucose solution as pain relief methods for procedure-related pain in children 1–24 months, according to the scientific literature. Method. The design was descriptive with a quantitative approach and was done in the form of a literature study. The study's results were based on 18 quantitative articles from the databases PubMed and Cinahl. Main results. In the 18 studies included in the results, six investigated the effect of breast milk, which all had a significant effect on procedure-related pain, independent of administration. Of the ten articles investigating glucose solution, three showed a significant effect against procedure-related pain. In the two studies that studied glucose solution and breast milk, one showed that breast milk had a significantly better pain-relieving effect than glucose solution.  Conclusion. The results show that, as a pain relief method for children 1–24 months before painful procedures, breast milk was effective, simple and can counteract care suffering. Glucose solution showed variable efficacy as a pain relief method. In the study comparing the two, breast milk was more effective. Further research, with more studies can better ensure what’s most optimal.