Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhörsjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister ismärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt attundersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna påmedicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta ochsmärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta.Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingenutfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på SkånesUniversitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes hartidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala.Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patientersvarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet.55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessaskattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår. Av de 61 som haftsmärta hade 50 (82 %) blivit tillfrågade om de hade smärta men endast 21 (34,4%) hade fått skatta sin smärta på en smärtskala. Överlag var informanterna nöjdamed sin smärtlindring, mediansvar var ”Nöjd” som var en 4 på en skala från 1- 5.Sammanfattning: Smärtprevalensen var 68 %, få av patienterna fick skatta sinsmärta. Statistiskt signifikanta skillnader påvisades; fler patienter på kirurgiska änmedicinska vårdavdelningar fick skatta sin smärta, vidare påvisades signifikantaskillnader i hur nöjda olika åldersgrupper var med smärtlindringen.Nyckelord: smärta, smärtbehandling, smärtlindring, smärtprevalens,smärtskattning. / Background: Pain management is an important part of nurses’ responsibilities aspatient advocates and previous studies have shown shortcomings in painmanagement. The negative effects’ of pain makes it important to examine thisissue to improve the quality of care.Purpose: The purpose of this study was to determine the prevalence of pain ininpatients at medicinal and surgical wards, how they rate their pain and theirassessment of the nurses’ interventions regarding pain management.Method: A questionnaire was used. The authors handled the data gatheringthemselves. The study was carried out at seven wards at Skånes Universityhospital in Malmö and the hospital in Trelleborg. The survey had been used in aprevious study at the Academic hospital Uppsala.Results: The theoretical population consisted of 154 patients. 90 inpatientsanswered the survey, 61 (68 %) had experienced pain during the last 24 hours. 55(61,1 %) had rated their pain >3 on the NRS – scale, 15 (24,6 %) of these ratedtheir pain as moderate and 40 (65,6 %) as severe. Of the 61 that had experiencedpain 50 (82 %) had been asked by the staff if they had pain, but only 21 (34,4 %)were asked to assess their pain on some kind of pain scale. The informants wereon average satisfied with their pain relief, on a scale from 1 – 5 the medianresponse was 4.Summary: The prevalence of pain was 68 % among the informants. Only a fewof the informants were asked to assess their pain. Statistical significant differenceswere calculated; more informants at surgical than medicinal wards was given theopportunity to assess their pain. Furthermore significant differences werecalculated between the different age groups regarding satisfaction with pain relief.Keywords: Pain, Pain assessment, Pain management, Pain prevalence, Pain relief

Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar.  Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna.   Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.

No description available.

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Introduktion/Bakgrund: Bukkirurgi är en av de mest smärtsamma typer av kirurgi och patienterna upplever svår postoperativ smärta. Smärta delas in i mild- medelsvår- och svår smärta. Andningsövningar och massage är icke-farmakologiska interventioner som används för att komplettera medicinska interventioner. Otillräcklig smärtlindring postoperativt kan leda till fördröjd återhämtning och kronisk postoperativ smärta. Sjuksköterskan är nyckelpersonen i den postoperativa vården och bär ansvaret för sin kunskap.  Syfte: Belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta samt smärtlindring efter bukkirurgi. Metod: Litteraturstudien har följt Rosèns granskningsprocess utifrån ett induktivt förhållningssätt. Databassökningar är utförda på Cinahl och PubMed. I litteraturstudiens resultat inkluderades sju artiklar (en kvalitativ och sex kvantitativa). Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av Forsbergs & Wengströms  granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier skapades: Postoperativ smärta kan ändras över tid, faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta, konsekvenser av postoperativ smärta, betydelsen av smärtlindring och betydelsen av information. Slutsats: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och varje individ påverkas på olika sätt. Det finns omständigheter som minskar och förstärker smärtan. Majoriteten av patienterna upplevde god tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring.

Bakgrund: Förlossningssmärta är en av de mest intensiva formerna av smärta. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska metoder för att lindra förlossningssmärta. En icke farmakologisk smärtlindringsmetod är sterilvatteninjektioner. Sterilt vatten injiceras intrakutant eller subkutant. Smärtlindrande effekten kommer snabbt, oftast inom 10 min och kan sitta kvar i upp till två timmar. Enda bieffekt injektionerna ger är en brännande känsla när det sterila vattnet injiceras. Syfte: Att analysera betydelsen av den smärta som uppstår vid behandling med sterilvatteninjektioner. Metod: Kvalitativ metod i enlighet med hybridmodellen har använts. Hybridmodellen är uppdelad i tre faser. I den första, teoretiska fasen, gjordes artikelsökningar. I den andra, empiriska fasen, intervjuades åtta kvinnor och fyra barnmorskor. I den tredje fasen sker en sammanfattande analys. Resultat: Sticksmärtan har betydelse i kvinnans val att använda sterilvatteninjektioner. När barnmorskorna informerar kvinnorna om sterilvatteninjektioner får de information om att de kommer uppleva en smärta i samband med injektionen. Efter erhållen sterilvatteninjektion uttrycker kvinnorna att det gjorde ont att få injektionerna. Konklusion: Smärta uppkommer när kvinnor erhåller sterilvatteninjektioner. När barnmorskan upplyser om sterilvatteninjektionernas effekt vill kvinnorna ändå testa. De kvinnor som erhöll en god smärtlindring av injektionerna kände att smärtan var överkomlig och kunde då rekommendera metoden till andra. / Background: Labor pain is one of the most intensive forms of pain. Sterile water injected intradermal or subcutaneously is a non-pharmacological pain-relief method. The analgesic effect comes quickly and can remain for up to two hours. The only side-effect is a burning pain during injection. Aim: To analyze the importance of the pain that occurs during treatment with sterile water injections. Method: A qualitative method in accordance with the hybrid model has been used. The hybrid model is divided into three phases. In the first, theoretical phase, search of scientific articles was made. In the second, empirical phase, interviews were conducted with eight women and four midwives. In the third phase a summary analysis takes place. Results: Injection pain is of importance in the woman's choice of the use of sterile water injections. Midwives inform women of sterile water injections, they informed that they will experience a pain associated with the injection. After the women received sterile water injection they expressed that it hurts to get the injection. Conclusion: Pain arises when obtaining sterile water injections. Women who received a good pain relief from the injections felt that the pain was affordable and could then recommend the method to others.

Bakgrund: Patientkontrollerad smärtlindring och patientkontrollerad sedering (PCA/PCS) är kliniskt sett säkra metoder för att leverera smärtlindring eller sedering till patienter utan direkt åtgärd från sjuksköterskor. Metoderna anses av sjuksköterskor vara metoder som stärker patienters autonomi, men riskerar att distansera sjuksköterskor från patienter. För att skapa ett bredare perspektiv på metoderna undersöks i detta arbete patienters upplevelser av PCA/PCS. Syfte; Syftet är att beskriva patienters upplevelse i samband med användning av patientkontrollerad smärtlindring och sedering (PCA/PCS). Metod: Integrativ litteraturöversikt baserad på 19 artiklar. Resultat: Två teman med tre respektive två subteman framkom från analysen. Det första temat var Möjligheter med PCA/PCS beskrivet av subteman Att ha färre biverkningar, Att ha ökad autonomi och Att vara bekväm med administreringsmetoden av läkemedel. Det andra temat var Utmaningar med PCA/PCS, beskrivet av subteman Att inte få individuella behov bemötta och Att känna minskad trygghet. Slutsats: Patienters upplevelser av PCA/PCS har varit generellt positiva, med goda möjligheter att öka tillfredställelsen med den vård som erbjuds. Resultatet visar att metoderna är användbara för att stärka patienters upplevelse av autonomi. Vidare påvisas att utmaningar som metoderna innebär kan motverkas av välinformerade patienter. / Background: Patient-controlled analgesia and patient-controlled sedation (PCA/PCS) are clinically safe methods for sedation and pain management for patients without direct intervention from nurses. The methods are viewed by nurses to be a way to strengthen patients' autonomy but poses a risk of distancing patients from nurses. To broaden the perspective on these methods, this paper studies patients' experiences of PCA/PCS. Aim: The aim of this paper is to describe the patients’ experience in relation with the use of patient-controlled analgesia and sedation (PCA/PCS). Method: Integrative review based on 19 articles. Result: Two themes emerged from the analysis. The first theme was Possibilities of PCA/PCS, described by the three subthemes To have fewer side effects, To have strengthened autonomy and To be comfortable the method of drug administration. The second theme was Challenges of PCS/PCS described by the two subthemes To not have individual needs met and To feel unsafe. Conclusion: Patients' experiences of PCA/PCS have been generally positive, with strong possibilities of increasing patients satisfaction with provided care. The result shows that the methods are useful for strengthening patients' autonomy. Additionally, eventual challenges that may occur while using these methods may be alleviated with well-informed patients.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa smärtproblematik och smärtlindring i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en manifest innehållanalys. Artiklarnas resultat presenteras i fyra kategorier med underkategorier som beskriver smärtproblematik och smärtlindring hos äldre patienter med demenssjukdom. Resultat: Äldre med demenssjukdom var ofta underbehandlade för smärta och risken ökade med stigande kognitiv nedsättning. Underskattning av smärta var vanligt förekommande även när smärtskattningsinstrument användes. Personer med förmodad vaskulär demens rapporterade ofta mer smärta och med Alzheimers sjukdom mindre smärta än icke-dementa äldre. Hos en del demenssjuka uteblev förväntningseffekten av analgetika. Slutsats: Underbehandling av smärta hos demenssjuka äldre var vanligt förekommande och mer forskning behövs om smärtbedömning hos kognitivt nedsatta personer. / Background: Literature reveals that undiagnosed and untreated pain among older persons with dementia are common occurrences. This is in contrast to the principles of equal value among human beings, the dignity of the individual, and the alleviation of human suffering. There are many types of dementia, and there exists a belief that persons with dementia feel no pain. A common consequence of dementia is inability to communicate or locate the origin of pain. Selfassessment and observational pain scales are frequently not used. Aim: The aim of this literature review was to shed light upon the challenges associated with pain and the practice of pain relief in the care of older adults with dementia. Method: This is literature review study, where ten quantitative scientific articles have been analyzed using manifest context analysis. The results of the articles were sorted into four categories, each with subcategories, that describe the challenges associated with pain and the practice of pain relief. Results: The following result was obtained. Older persons with dementia often received inadequate pain relief, and the risk for under treatment increased with increasing level of cognitive impairment. Under treatment of pain was common even when pain assessment scales were used. Persons with assumed vascular and Alzheimer's dementia often stated that they felt more pain and less pain, respectively, than older adults with no cognitive impairment did. A group of persons with dementia were shown to experience no anticipatory effect of analgesics. Conclusion: Under treatment of pain was a common occurrence among older persons with dementia and more research is needed regarding how to estimate pain in persons with cognitive impairment.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är patienter med cancersjukdom vanligt förekommande. Att ha en cancersjukdom kan generera smärta. Som vårdgivare är det viktigt att förstå att smärta är multidimensionell och en subjektiv upplevelse, för att ge en adekvat smärtlindring. Smärtlindring kan ske på olika sätt, dock är den farmakologiska lindringen med analgetika i fokus. Men vilka omvårdnadsåtgärder finns att tillgå? Syfte: Att beskriva smärtlindrande omvårdnadsåtgärder och dess inverkan på patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Metod: Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts i en litteraturöversikt för att besvara syftet. Artiklarna har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer det att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i kombination med analgetika förespråkas av såväl sjuksköterska som patient. Massage och fysisk beröring var de mest förekommande omvårdnadsåtgärderna. Något som också genererade smärtlindring var sjuksköterskans närvaro, att denne tog sig tid för att skapa kontakt, och att sjuksköterskan besatt kunskap kring smärtlindrande omvårdnadsåtgärder. Betydelsen av omvårdnadsåtgärder vid smärtlindring belyses då de lindrar patientens smärta utifrån ett holistiskt synsätt. Den existentiella smärtan kunde reduceras, till skillnad från när endast analgetisk behandling användes. Diskussion: En diskussion har förts utifrån resultatet samt den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n, som är en modell tillämpad i palliativ vård. Det centrala i De 6 s:n är patientens Självbild, som den palliativa vården bör formas utifrån. Betydelsen av en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska diskuteras, samt vikten av att patienten får möjlighet till kontroll över sin situation. Kontroll kan uppnås genom smärtlindrande omvårdnad och därmed påverka patientens självbild positivt. För att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ska impliceras krävs kunskap och tid, något som både sjuksköterskan och organisationen har ansvar för. Ett gott samarbete inom vårdteamet krävs. / Background: Patients with cancer are common within palliative care. Having cancer can generate pain and to provide adequate pain relief it is important to understand that pain is both a multidimensional and a subjective experience. Pain management can be approached in different ways however the current focus is on pharmacological relief with analgesics. But what pain relieving care options are available? Aim: To describe pain relieving care options and their impact on patients with cancer in the palliative care. Methods: Ten nursing articles were studied in this literature review to answer the purpose. All the articles were reviewed and analyzed. Results: Pain relieving care in combination with analgesic treatment is advocated by both nurse and patient. Massage and physical contact were the most commonly used care option. Pain relief also resulted from nurses being present and nurses taking the time to make personal contact with patients. It was also seen to be significant for nurses to possess knowledge of pain relieving options. The importance of nursing care in pain relief is highlighted as they can offer a holistic approach to treating the patient's pain. Existential pain can also be reduced which analgesics alone cannot treat. Discussions: A discussion has been based on the results and the nursing model of care; The 6 S-words. The patient’s self-image is central in the 6 S-words, and something that the palliative care should be shaped around. The significance of good communication between patient and nurse is discussed, stressing the importance of the patient being in control of his or her situation. Control that is achieved by non-pharmacological therapies that can positively affect the patient´s self-image. Implementing pain relieving care requires knowledge and time meaning that it becomes the responsibility of both the nursing staff and the organization as a whole. Good cooperation within the care team is essential.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.