Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige.  Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Vidare belyses begreppen värdegrund och fostran och avslutningsvis ges en redogörelse av de teorier studien vilar på. I studiens resultat påvisas att attitydförändringar hos eleverna har förekommit under en 40 års period. Interaktionen elev-lärare har utvecklats till det bättre, relationen är mer kamratlig idag än tidigare. Samhällsförändringar såsom kommunalisering av skolan och postmodernitetens förfarande samt borttagandet av agan anses vara faktorer som påverkat elevernas attityder. Studien resultat visar att fostran i hemmet har idag mer och mer överlämnats åt skolan och värdegrunden har fått större fokus sedan 1990-talet.

Forskningsfrågor: •Hur upplever ledare fenomenet Groupthinkinom innovation och utvecklingsarbete och hur det yttrar sig i deras team? •Hur kan en förståelse för Groupthinkförändra processer för beslutsfattanden? Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om GT och dess förekomst upplevs hos ledare för innovation och utvecklingsprojekt inom svenska organisationer. Vidare är syftet att skapa en uppfattning av hur en bredare förståelse för GT kan förändra ledares arbetssätt vid beslutsfattande. Metod: Flermetodsforskning med tvärsnittsdesign. Kvalitativ delen är intervjuer med tematisk analys och den kvantitativ del är enkäter som analyserats genom olika delkodningar. Slutsats: GT uttrycker sig i innovationsteam i svenska organisationer, men på ett positivt sätt. Problematiken ligger i när orsaker och symptom slår över till konsekvenser (Aronson et.al., 2020). Beroende på organisationens storlek och bransch så kan denna gräns variera, det tyder däremot på att organisationer inom offentlig sektor har en större risk att slå över till konsekvenserna. Det beror på att de har mer restriktioner och färre som besitter mandat, vilket minskar flexibiliteten och i sin tur ens innovativa förmåga. De finns däremot också risker för mindre organisationer då risken för starkt sammanhållna grupper ökar när de inte besitter samma resurser eller är lika belägna till att arbeta ad hoc. / Research questions: •How do leaders experience the phenomenon groupthink in innovation and development work and the way groupthinkexpressesitselfintheirteams? •How can an understanding of groupthinkchange the process of decision making? Purpose: The main purpose of this study is to increase knowledge about GT and how it ́s occurrence is experienced by leaders in innovation and development work within Swedish organizations. Furthermore, the aim is to get an apprehension of how a broader understanding of GT can change the way leaders work in decision-making. Method: Mixed methods research with a cross-sectional design. The qualitative method uses interviews with a thematic analysis, the quantitative method uses questionnaires analyzed through different partial coding's. Conclusion: GT expresses itself in innovation teams in Swedish organizations, though in a positive way. Problematic here is when antecedent conditions and symptoms emerges into consequences (Aronson et al., 2020). Depending on the branch of industry and size of the organization the line between antecedent/symptoms and consequences differs, it also seems that organizations within public sector runs a bigger risk of reaching the consequences of GT. This because of higher restrictions and fewer with mandate to reach a conclusion, this decreases the flexibility leading to a decrease in innovative abilities. There are also risks within smaller organizations because of the risk for more cohesive groups since they do not have the same personnel resources or aren't as inclined to work ad hoc.

The main intention with this study has been to analyze which social identities and versions of the world young people construct within Swedish gangster rap and how to see this from a child cultural perspective. In addition, my goal was to analyze what functions the rappers and their songs assume in relation to their young audience. The analysis shows that the positions young rappers occupy in the songs are strongly linked to their need to gain status within their group. In addition, it becomes a peer culture where they create and share their identities and versions of the world. It is also through music that they question the authority of adults. It can also be seen that their poor childhood means that crime becomes, apart from rap, the only way they perceive to rise economically and socially. But the price for these achievements is high.