The study investigates whether it is possible to drive sales-oriented marketing for B2C companies in social media through data-driven marketing, and thus increasing the relevance of the ads. The study has had an experimental approach where hypotheses are tested from a company towards a target group of just over 480 000 people in the Småland region. Two separate marketing campaigns were run on Facebook and Instagram where the fundamental difference between the two was the strategic arrangement. The experimental design included a campaign, containing three separate ads, where strategy and target group segmentation were based on the "The purchasing funnel" model. The result of the campaign, as part of the study's experiments, was then compared against the campaign run without strategy or audience segmentation. This showed a final result just over 20 times better than the previous campaign and a ROAS (return of ad spent) of 25.

The purpose of this paper is to investigate how tourist agencies in rural areas work with their information channels for the place marketing of their destinations and brand management. By means of information channels we mean the tourist agencies' social media, their own website and printed materials. The questions asked in this paper are: How do the tourist agencies work with the destination's brand through the website and in social media such as Instagram and Facebook, and How do tourist agencies work with the image of the destination from visitors and the local in their social channels. The essay is based on a social constructivist point of view, since it is about the work of the tourist agencies about shaping the destination's brand and the place marketing that serves to create an idea of the place and its values. The conclusion of this study is that through social constructivism we were able to conclude that there are several decisive factors that affect the work of the tourist agencies with the location marketing and the brand than visitors and residents. The information collected gave more information than what was requested.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur sociala medier bidrar till att forma unga kvinnorsidentitet med fokus på följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor att sociala medier påverkar dem, hur framställer sig unga kvinnor på sociala medier och hur väl upplever unga kvinnor att deras identitet på sociala medier speglar dem när de är offline. Studiens teoretiska ramverk har utgått ifrån Ervin Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Judith Butlers(2007) performativitetsteori. Den metod som legat till grund för att uppfylla studiens syfte har utgått från ett netnografiskt tillvägagångssätt i form av kvalitativa intervjuer samtnätobservationer. Studiens resultat visar på att sociala medier har en påverkan på unga kvinnors identitetsskapande. Detta utifrån det genomgående tema som till synes verkar vara en oskriven regel i hur unga kvinnors representation på sociala medier bör se ut. Temat framgår främst genom den representation som sker på Instagram i form av bilder samt utifrån det perspektiv Snapchat visar, där individen utför ett handlande som nästintill verkar tvunget. Uppfattningenär att detta beteende på lång sikt kan skapa problem för individen att uttrycka sin egen identitet, då individen snarare följer ett normativt beteende över vilken identitet som bör uppvisas. Det går att konstatera efter kopplingar gjorda till Ervin Goffmans (2014) teori om det dramaturgiska perspektivet att individen spelar olika rollframträdanden i olika sociala situationer i livet, vilket även deltagarna bekräftar då deras identitet skiljer sig i sin representation online respektive offline. Ämnet för studien är aktuellt och viktigt, då sociala medier endast funnits sedan 90-talet men på denna korta tid blivit något var och varannan individ använder dagligen och ser som en självklar del av livet. Med tanke på det resultat som framkommit anser jag vikten av att lyfta detta ämne för att se över de konsekvenser användandet av sociala medier kan bidra till, främst hos den yngre generationen när det kommer till skapandet av sin identitet och individens välmående.

Sociala medier som datorförmedlad kommunikationsform online har 83 procent av den svenska befolkningen tagit sig an. Denna kommunikationsform har förändrat sättet som individer inte-ragerar med varandra samt hur de väljer att presentera sig själva. Att visa ”vem man är” har blivit en central del i människors liv då deinte lägre föds in i en gemenskap eller klass. I och med att vara uppkopplad på sociala medier och ständigt presentera sig själv genom inlägg i form av text eller bild kan individer förkroppsliga självet, som i sin tur gör att personer kan hitta gemenskaper med likasinnade presentationer. Med dessa gemenskaper och grupperingar som skapas på dessa plattformar följer både positivitet och negativitet genom exempelvis att ständigt jämföra sig själv med övriga ”gruppmedlemmar” och på så sätt möjligen känna att vem man är eller det man gör inte duger till eller måste ändrats på. Denna uppsats har för avsikt att påvisa hur sociala medier skapar möjligheter till ett identitetsskapande och varför är det viktigt för många av dagens yngre människor att presentera sig själva på ett tillrättalagt sätt genom dessa plattformar.För att ta reda på detta användes ett kvalitativt angreppssätt med fyra respondenter, två tjejer respektive två killar. Gemensamt för alla respondenter var att de studerade på Luleå Tekniska Universitet samt att personerna var mellan åldrarna 20 –30år. Ur intervjuerna tematiserades jämförelse, kommunikation, kultur, fasad och grupptryckfram, dessa har i sin tur fungerat som övergripande teman som vidare beskrivs och fördjupas i resultatet. Trots att fenomenet är en individuell tolkning visade resultatet och analysen att det finns en rödtråd i hur personerna valde att konstruera deras online-identitet genom att vara noggrann med iscensättningen av inläggens struktur. Det vill säga att texten eller bilderna var väl planerade hur de skulle utformas för att förmedla rätt mening som i sin tur ska reflektera tillbaka på individen själv. Samt genom att presentera sig själv med sociala medier som verktyg och på detta sätt kunde individer mäta sin egen relevans när de befann sig inom en grupp, vilket visades vara oerhört viktigt för alla re-spondenter–att vara relevant som individ i dagens samhälle.Vad detta grundar sig i och hur detta tolkas av mig som författare presenteras i den slutgiltiga diskussionen

Bakgrund: Ätstörningar är ett växande problem som kan leda till dödsfall. Anledningen till ökningen kan bero på användning av sociala medier. Ätstörningar drabbar oftast unga kvinnor men förekommer hos män och kvinnor i olika åldrar. Det kan ta lång tid innan personer med ätstörningar söker vård på grund av bristande sjukdomsinsikt. De känner ofta skam och att ingen förstår dem. Primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården och där bör symtomen upptäckas för att patienten ska få rätt vård. Det första mötet med vården kan vara avgörande för tillfrisknandet. Syfte: Att beskriva hur personer med ätstörning upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården samt att belysa sociala mediers inverkan på ätstörningar. Metod: En litteraturöversikt som är grundad på 17 artiklar. Resultat: God kunskap från vårdpersonalen gav tillit. Dömande som värderande kommentarer om utseende och vikt och förminskande bemötande upplevdes negativt, medan empati, medlidande och uppmuntring hjälpte. Det var viktigt att sjuksköterskor satte tydliga regler, men samtidigt var förstående och hade en öppen dialog. Det fanns ett samband mellan användning av sociala medier och ätstörningar. Bild- och videobaserade sociala medier var mest förknippade med ätstörningssymtom. Slutsats: Bra bemötande samt kunskap hos vårdpersonalen är avgörande för att personer med ätstörningar ska känna sig tryggare. Personer med hög användning av sociala medier kan ha en ökad risk att insjukna i ätstörningar.

Introduktion: Idag blir allt fler människor mindre fysiskt aktiva, trots detta ökar utvecklingen av träningsberoende. Fysioterapeuter kan träffa personer med träningsberoende genom att de fått en skada på grund av sitt beteende. Därmed är det viktigt att fysioterapeuter har kunskap om träningsberoende och dess drivkraft. Användningen av sociala medier har ökat markant de senaste åren. En trend som ökat på Instagram är publicering av träningsrelaterade bilder. Publicering av sådana bilder, ökar pressen hos användaren på hur man bör se ut, vilket medför missnöje, ångest och andra negativa tankar. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga samband mellan användningen av Instagram i relation till träningsberoende, träningsvanor och ortorexia nervosa bland aktiva unga vuxna mellan 18-24 år. Metod: En webbenkätundersökning gjordes för att besvara syftet. Enkäten skapades med inspiration från olika mätinstrument: IPAQ, EAI och ORTO-15. 47 svar analyserades. Resultat: Det fanns en koppling mellan mer användningstid och att följa träningskonton på Instagram, i relation till hög risk att utveckla träningsberoende. Det fanns också en korrelation mellan fler antal träningstimmar och risken att utveckla träningsberoende. Ingen korrelation visades mellan antalet träningstimmar och risken att utveckla ortorexia nervosa. Kvinnor hade högre risk att utveckla träningsberoende medan män hade högre risk att utveckla ortorexia nervosa. Konklusion: Koppling fanns mellan variablerna: användning av Instagram, risk att utveckla träningsberoende, träningsvanor och risk att utveckla ortorexia nervosa. Denna studies resultat kan vara påverkat då ett litet urval studerats. Mer forskning behövs inom området.

Sociala medier blir allt mer vanligt och används dagligen av miljontals användare. Sociala medier tillåter användare att enkelt kommunicera med varandra och utbyta innehåll i form av bilder, videor och text. Det har konstaterats att sociala medier har genererat negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa genom att orsaka bland annat mental utmattning. Den mentala utmattningen orsakas av den mängd information som användaren tar in samt att användaren känner ett behov av att ständigt vara uppkopplad. För att främja människors hälsa vid användande av sociala medier togs två designförslag fram utifrån en litteraturstudie. Designförslagen integrerades sedan i en prototyp som utvärderades genom fokusgrupper. Insikterna som analyserades fram ur utvärderingen diskuterades i samband med litteraturen för att generera en slutsats. Slutsatsen resulterar i att designförslaget privat flödesgrupp kan stärka samhörigheten mellan användare genom att användarna kan skapa ett personligare innehåll. Designförslaget skräddarsy innebär att användarna självständigt kan fokusera sitt användande på att ta del av vad de anser är betydelsefullt innehåll samt undvika överflödig information.

Denna studie syftar till att undersöka förstagångsväljande gymnasieelever vid två skolor i Västra Götaland samt hur några av de politiska partierna i regionen arbetar för att nå dessa. Det som ämnas granskas är vilka informationskällor de medverkande förstagångsväljarna använder sig av när de ska ta ett beslut angående den röst de eventuellt kommer att lägga i riksdagsvalet 2018. Det studeras även hur dessa förstagångsväljare upplever att de undersökta informationskällorna inverkar på dem samt hur de medverkande partirepresentanterna tror att förstagångsväljarna använder sig och påverkas av dessa informationskällor. Det teoretiska ramverket utgår från Rational Choice-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare, informationskällor och inverkan av dessa. Studien använder sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en digital enkätundersökning av de medverkande förstagångsväljarna och den kvalitativa av semistrukturerade samtalsintervjuer och en intervju via e-post med partirepresentanter från ett antal av Sveriges politiska partier. I resultatet framkommer det att de medverkande förstagångsväljarnas främsta val av källa för information är sociala medier och information direkt från partierna. Men det som inverkar på dem mest anser de vara TV och vänner. Dock är partirepresentanterna inte av samma åsikt när det kommer till inverkan från TV utan de tror och anser att familj och vänner inverkar på förstagångsväljarna mest.

This thesis is a study of Facebook users’ beliefs attitudes and behaviour towards personalised adverts on the site, using Wang & Suns theory about the relationship between beliefs and attitude toward online advertising (ATOA) and the connection between attitude and behaviour. The result, based on qualitative research and interviews, will introduce a deeper understanding and interpretation of users’ beliefs, attitudes and behaviour toward personalised adverts. The result showed that people perceive the site’s personal adverts as intrusive and interfering with their personal space and the purpose of the site. Users also have a slightly more positive attitude towards adverts which were recommended or “liked” by a friends. Furthermore, the result shows that users negative attitude towards the ad also affects their behaviour and interaction with the ads. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians talk about users in social media. Using a method of discourse analysis based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s theoretical concepts it seeks to answer the following questions: How do librarians describe and comment on users in social media? In which contexts do librarians talk about users in social media? Which ideas of the relationship between the librarians and the users do the user discourses present?The study focuses on a Facebook page called “Arga Bibliotekstanten” (The Angry Library Lady) and all its posts and comments during the period of January to June 2013. This is an “open” page available for anyone to follow; at the time of the study it had approximately 1800 “followers” and 4000 “friends”, both librarians and users.The results show that librarians talk about the users in a variety of ways, but mainly concerning money, behavior and task. There is a high tolerance for negative comments about users on the page, and the dominating discourse is that of the user as a problem. In combination with the other two discourses found: the user as a task, and the user as in need of help, the idea of the relationship between the librarians and the users is one of inequality. The librarian’s role is presented either as edifying towards a badly behaved and/or badly instructed public, or as a reluctant servant obliged to cater to the user’s every need. / Program: Bibliotekarie