<p>A common form of communication within Facebook is the communication between users via status updates. If you write a status update all your friends have the opportunity to read and to respond to the update. The overall issue of this survey is: how are Facebook users to commu- nicate with status updates?  The survey aims to gain insight and greater understanding of communication patterns and user awareness of social contexts when they write status  updates. The study will act as an attempt to understand a small part of a complex interaction taking place in a social situation. The method used is a quantitative survey of a sample from a random population of Swedish Facebook users. As a theoretical basis is the sociologist  Erving Goffman theories about interactions between people.  The results of the survey show that most users do not restrict their social context through the withholding of friend requests or preferences for who can access status updates. It was also possible to see difference in the social context of those users who had unusual status update behavior against the social con- text in which the average user had. Overall, respondents give more feedback on other people's status updates than they write their own. To send a private message or to use the chat was the least used channels of communication. Users more often choose to communicate through a communication channel that is accessible for the other users to read and comment.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.</p><p>Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).</p><p>Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.</p>

<p>Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att utvecklingen inom IT gått otroligt fort det senaste decenniet. Sociala medier har blivit ett av de främsta användningsområdena för Internet och de populäraste idag är Facebook, Twitter och bloggar.</p><p>Uppsatsen vill titta närmare på just bloggar och hur dessa används utav chefer för att utöva ledarskap. Lite mer precist handlar det om hur chefer påverkar och influerar sina medarbetare genom vad de publicerar i sina bloggar. Omkring detta presenteras sedan ett antal teorier som utgör ett ramverk för att förstå ämnet men även för analys. I analysen används sedan LMX-teorin, som handlar om utbyten mellan chef och underordnad, för att tolka de blogginlägg som valts ut.</p><p>Den metod som tillämpas i denna uppsats består utav en innehållsanalys där 10 olika chefs bloggar studerats. Totalt har 475 unika inlägg analyserats utifrån LMX-terorin. För att få en relevant mängd data har bloggarna studerats 3 månader tillbaka i tiden eller 30 inlägg som minimikrav. Urvalet utav bloggar baseras på vilken frekvens som dessa uppdateras och vilket innehåll som återfinns. De bloggar som behandlas i uppsatsen är enbart publika dvs. tillgängliga för allmänheten.</p><p>Bloggarna analyseras först statistiskt (kvantitativt) för att ge en övergripande bild av utfallet. Därefter presenteras bloggarna enskilt och analyseras genom att citat läggs fram som tydliga exempel för hur författarna tolkat blogginläggen. De tjänar även syftet att visa på vilka olika sätt chefer kan uttrycka sig och uttrycka ledarskap genom sin blogg.</p><p>Slutsatsen som dras är att bloggar används till viss del av chefer för att påverka medarbetare och författarna diskuterar i slutet om potentialen som finns med bloggar. Efter slutsatsen diskuteras även uppsatsen och författarna ger sina synpunkter på det hela.</p>

No description available.

Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier. Vi har valt att använda oss av webbsidorna YouTube.com och 11433.net som utgångspunkt i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur privatpersoner konsumerar och reproducerar information inom två olika sociala medier. Ambitionen har varit att hitta en djup insikt hur unga människor använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Detta har vi gjort genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie som har bestått av en pilotintervju och två fokusgruppsintervjuer. Materialet från respondenterna analyseras sedan tematisk utifrån våra frågeställningar och vi som författare anser väsentligt i förhållande till ovan nämnda syfte. Våra data förankras i teoretiska ramar bestående av resonemang kring såväl kommunikationsprocesser och olika offentlighetsbegrepp, som teser rörande medieteknologins ständiga föränderlighet. Resultatet av vår analys var utan tvivel varierat, men diskussionerna som respondenterna förde handlade främst om det utbytet av tjänster som sker mellan användarna. De påpekade ofta att det var informationssökandet så allt som oftast låg till grund för deras nyttjande av webbplatserna. Variationen av producenter och material som cirkulerar fann de som huvudanledning till detta. De intressanta i detta är att respondenterna ofta upplevde att de avstod från interaktivitet även om de sociala medier de själva var en del av erbjöd just detta. Uppsatsen kom därför mer att handla om den vidgade distributionsprocess som sociala medier skapar, än den ökade produktiviteten hos deras användare.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för företagsbloggar och dess användningsområden. Vi vill även ge företag konkreta råd för framtagandet av en strategi inför skapandet av en företagsblogg. Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ metod för att angripa uppsatsens ämne. Vår teoretiska referensram består av litteratur, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar om bloggar och sociala medier. Vi har även använt oss av ett fåtal internetkällor. Vi har använt oss av primärkällor i form av intervjuer samt sekundärdata i form av ett seminarium.  Baserat på vår analys har vi formulerat råd som vi anser vara användbara för företag som är intresserade av att starta en företagsblogg. Råden fungerar bra som grund för att forma en strategi för bloggande.

No description available.

Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen.

The purpose of this study is to investigate how social media can affect and influence the B2B-relationship. Social media is now a widespread and accepted tool for communication in many B2C-companies; therefore we find it interesting to examine how social media can find its place in the communication mix of B2B-companies. We are also aiming to distinguish standards in how social media is practiced and discussed in the context of the B2B-market. We have applied a qualitative method for this study and we have interviewed seven respondents, which are experts in social media or working with market communication at B2B-companies in Sweden. During our study we have identified several comparable attributes within the B2B market and their opinions about how social media should be approach and adopt in the communication mix of the company.