No description available.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna. Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör. De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det. Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent.

Tidigare forskning har visat att journalisters publiksyn präglats av att de sett sin publik som en passiv part, en mottagare av det material som publicerats eller som en uppdragsgivare för det material som skall publiceras. Webben har gett det journalistiska yrkesfältet nya verktyg via vilka publiken kan delta och påverka nyhetsflödet. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att undersöka vilken syn dagens webbjournalister har på sin publik. En kartläggning av fem svenska mediers webbplatser visar på vilka möjligheter publiken har att delta i det journalistiska arbetet idag via bland annat sociala medier, kommentarsfält och bloggar. Kartläggningen, tillsammans med en enkätundersökning gjord bland redaktionsmedlemmar samt två separata djupintervjuer med redaktörer från dessa medieföretag undersöker hur dagens svenska webbjournalister tänker kring sin publik och kring rollen publiken tagit i det journalistiska arbetet. Resultatet av forskningen visar att webbjournalister ger uttryck för att publikens deltagande är en viktig del i deras dagliga arbete. Vidare visar undersökningen att webbjournalister i hög grad använder sig av sociala medier som ett verktyg för publikinteraktion men att deras syn på kommentarsfunktioner är mer splittrad.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken. Däremot visar den kvantitativa undersökningen av journalisternas Twitter-inlägg att journalisterna inte i speciellt hög grad använder den interaktiva möjligheten som Twitter ger till att skapa kontakt med publiken. Endast tio procent av journalisternas inlägg är interaktion med publiken. Twitter används i stället främst för att hålla koll på vad som skrivs i andra medier och för att länka till egna och andra journalisters texter. Journalisternas interaktion sker vanligtvis med andra journalister och personer yrkesverksamma inom media och PR. Slutsatsen i studien är att journalisternas inte ”lever som de lär”. Journalisternas användning av Twitter ger inte en ökad interaktion mellan journalister och publik trots att journalisterna i intervjuerna ger uttryck för en positiv syn på publiken och interaktion.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar. I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas. Majoriteten av de intervjuade är osäkra på om mobbning på sociala medier finns nämnt i skolornas likabehandlingsplaner. Majoriteten menar att ett nära samarbete med föräldrar är viktigt i kampen mot mobbning på sociala medier och att arbetet mot mobbning på sociala medier är ett delat ansvar mellan framförallt föräldrar och skolans personal. Av resultatet att döma är personalen osäker, oenig och har en bristande kunskap vad gällande sociala medier, vilket kan vara en orsak till att inget specifikt arbetssätt finns utvecklat för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. En annan orsak anser vi är att skolorna enligt personalen är relativt skonade från mobbningsfall på sociala medier, vilket gör det svårt att utveckla arbetet. Skolans personal behöver dock kunskap, hjälp och vägledning för att både förebygga och åtgärda denna typ av mobbning.

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se. Det som utgör analysramen är David Aakers fyra perspektiv av varumärkesidentitet. Genom detta konstateras vilken del av identiteten som är den mest dominerande för varumärket byPM och detta jämförs sedan med intervju-underlaget. Resultatet visar att den illustration som framtagits utifrån teorin för att se hur företagsvarumärken, personliga varumärken och social media hänger ihop tar andra vändningar i verkligheten än förväntat. Kopplingen mellan de tre visar sig vara mer invecklad då företagsvarumärken och personliga varumärken har inflytande på varandra samtidigt som social media som kanal både kan hjälpa och stjälpa ett företag i dess varumärkesbyggande process.

Forskningsfråga: Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google? Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras: - Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick? - Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas? Metod: Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp. Uppdragsgivare tillhandahöll oss statistik genom Facebook- och Googleannonser som vi analyserade med hjälp av en kvantitativ metod. Vi har även använt oss av en abduktiv ansats då vi analyserat empiri och sedan studerat tidigare teorier som vi kunnat applicera på vårt område. 4 (54) Slutsatser: Vi har kommit fram till att det finns ett antal faktorer som en annonsör bör tänka på vid utformandet av annonser. Vi anser att det är viktigt att via sociala medier nå ut till sin målgrupp. Detta betyder dock inte att målgruppen alltid bör vara rätt målgrupp, utan företag kan med fördel vända sig till en annan typ av människor för att chocka mottagaren och därmed få respons. De ska även använda en tydlig rubrik med rätt ordval som uppmärksammar och inspirerar kunder. Slutligen har vi kommit fram till att reklamen ska uppdateras och utvecklas för ännu högre klickfrekvens.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

No description available.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook. I våra resultat konstateras även att i en av de valda organisationerna är endast 50 procent av de anställda medlemmar i facebookgruppen, något som talar emot möjligheterna för god internkommunikation och bra informationsspridning. Det genereras även ny teori i studien, då det hävdas att det i en av organisationerna är fler som har ett facebookkonto än en arbetsrelaterad mailadress. Detta påstående i relation till de traditionella kommunikationssätten kan tyda på ett kommande paradigmskifte inom internkommunikation, där sociala medier kan komma att ha en mer betydelsefull roll. / We have identified that the research regarding Facebook as an internal communication channel is lacking. Our study aims to investigate how Facebook Groups are used as a communication channel internally in organizations and what opportunities social functions in intranets creates. We have based our research in qualitative methodology, through one interview with an informant, 10 interviews with leaders and co-workers of two organizations and through a qualitative content analysis of the material from one closed facebook group. Our result shows that there are a lot of different aspects to be aware of when the internal communication occurs on Facebook. Examples of aspects are the safety aspect and the issues of managing boundaries between the professional and private role. Among our conclusions we state that all of our respondents consider that Facebook as a communication channel increases dialogue and participation in the organizations internal communication. We also state in our results that in one of the organizations, only 50 percent of the organizations members are members of the facebook group, which is something that argues against the opportunities of successful internal communication and sharing information. We also contribute with new theory in the field, when it is stated by one respondent that there are more members of the organization that have a Facebook account, then there are members that have a business mail. This indicates that there may be a future paradigm shift in the field of internal communication, where social media may have a more significant role.