Social media have become a bigger and bigger aspect of daily life for many ages and especially within the youth culture growing from digital interactions. At the same time libraries seems eager to use this medium to reach out to the youth to inform and to educate. But do we know enough about how these two groups’ views each other to be effective at this work? And is it even something that is wanted? What’s the image of social media from their point of view?The goal of this study is to investigate the image of social media from the point of view of two groups, librarians and youth. The study is based on a qualitative approach with a random selection of candidates. A semi-structured interview is the main method of collecting the data from these candidates, as it will give the best material matching the goal of the study.The paper has found that many of the candidates for the study, “even” though they think there will be a clear future for library use of social medias, still value the physical aspects of the library and more interactions face to face. In fact many of them think one can lose parts of what makes libraries and the library space so appreciated by youth, if they put too much of their resources into a digital format. However the results in this paper have been based on a sample study of a smaller group of candidates and so are in no way onclusive for the majority of the people within these two groups. Hopefully this study will nspire future studies into the interactions between these groups. / Program: Bibliotekarie

Ett snabbare mode med allt kortare produktlivscykler tvingar företagen att hitta nya sättatt interagera med sina kunder på för att skapa långvariga relationer. Nya aktörer pådistanshandelsmarknaden, både svenska och utländska, ökar konkurrenssituationen för debefintliga e-handlarna som utmanas både prismässigt och modemässigt. Konsumenternaär idag mer krävande och mer medvetna om pris och kvalitet, vilket gör attdistanshandelsföretagen pressas till förändrig för att locka kunder.Sociala medier har tagit allt större plats och genom word-of-mouth sprider privatpersonersina åsikter och erfarenheter kring produkter och företag. Företagen måste använda sig avden nya typen av marknadsföring för att på bästa möjliga sätt vara konkurrenskraftiga.Även webbshoppen, som inte bara fungerar som butik utan också sommarknadsföringskanal, påverkar kunden inför ett eventuellt köp.Idag produceras betydligt mer än vad som säljs, vilket skapar ett överskott av produktersom är svårt för företagen att göra sig av med. Slow-movers brukar reas ut, trots attföretagets image och status påverkas negativt.Med den här bakgrunden i åtanke, har vi i vår uppsats arbetat utefter syftet att undersökaoch analysera problemet för att finna möjligheter för Nelly att minska sina slow-movers.Vad kan producenterna erbjuda Nelly samt vad kan företaget i sin tur erbjuda kundernaför att lösa problemet?Våra intervjuer med anställda på företaget visar att de strävar efter att interagera mer medsina kunder, både genom communities och genom bloggar. Resultatet från fokusgruppenpekade också i samma riktning; konsumenterna påverkas av bloggar och kampanjer, ävenom åsikterna var något delade. Likaså i webbundersökningen framgår det tydligt attstörre delen av de jämförda företagen bedriver någon form av interaktion med sinakunder, som via Facebook, bloggar eller kampanjer, där kunderna aktivt kan medverka.De slutsatser vi kommer fram till i vår undersökning, är att Nelly bör ta marknadsandelardå e-handeln väntas öka under det kommande året. Vi föreslår också att företaget börfortsätta i samma riktning som tidigare gällande sina slow-movers, men att de bör följaupp produkter som ligger i riskzonen tidigare. Nellys arbete med att kommunicera medsina kunder genom tävlingar och communities, anser vi är mycket effektivt och ett steg irätt riktning då de önskar minska sin lagerhållning. För att utnyttja det på bästa sättföreslår vi att Nelly blir mer noggranna i vad de grundar sina inköp på. Företaget bör tahänsyn till vilka plagg som kommer visas i TV-reklam eller i bloggar, för att bättreberäkna åtgången då varorna exponeras kraftigt och därför säljs mer.Avslutningsvis föreslår vi att Nelly erbjuder kunderna tips på matchande plagg elleraccessoarer vid köp av en produkt. Bland plaggen, som sätts ihop av en stylist påföretaget, bör slow-movers till största del erbjudas. På så sätt ökar företagetmerförsäljningen samtidigt som lagervolymen med de svårsålda produkterna minskas. / Program: Textilekonomutbildningen

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nuläget ska använder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbättrasin kommunikation och genom detta nå fram till bättre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen är kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primärdata sker genom observation av sex företags grupper påFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lättare hantera kvantitativa data används ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivå. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier. De mönster vi har funnit i kategorierna har sedan kopplats samman med teorier.Resultat: De undersökta företagsgrupperna är: Coca-Cola, H&M, IKEA, COOP, Vagabondoch Mecenat. Grupperna presenteras med information om själva gruppen samt vad som harskett i grupperna under observationen. Det insamlade materialet består av både kvalitativ ochkvantitativ data. Kvantitativ data beskriver gruppernas aktivitetsnivå. Kvalitativ data hargrupperats i kategorier för att ge en överblick av sammanhanget. Därefter har materialetanalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen.Slutsatser: Undersökningen har visat att företag som kommunicerar med användare ochkunder via det sociala mediet Facebook är i behov att grunda inlägg professionellt ochuttrycka dem med personlig prägel. Det är av vikt att företag hanterar kritik öppet och möterkunder på personlig nivå. Det är företagets ansvar att motivera användare till dialog genommotivationsinlägg och aktivitetsinlägg.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier. Med hjälp av Lyons studier kring övervakning på Internet, kan en del strategier förstås då det framgått att man censurerar sig själv gentemot offentligheten i sin självpresentation. Studien visar även att det inte bara handlar om att skydda sig själv från offentligheten, utan också att vara en intressant person som sticker ut i sin självpresentation. För att sticka ut har respondenterna utformat strategier så som att provocera och att skriva meningsfulla texter, och dessa strategier ser vi som expressiva- och subjektiva handlingar. Sociala medier ses som ett positivt interaktionsverktyg samtidigt som det finns en undermedvetenhet kring problem i både exponering och i den svårhanterliga gråzonen.

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad. Vi anser dock att många företag inte vet hur de ska hantera de sociala medierna effektivt och därför ville vi med experters kunskap öka förståelsen kring sociala medier inom företag. Studien syftar alltså till att studera experters syn på sociala medier som ett viktigt verktyg för varumärkesbyggnad och med deras kunskap öka förståelsen inom företag. För att svara på syftet har studien genomförts med en deduktiv ansats och vi har använt en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom sju stycken semistrukturerade djupintervjuer med experter inom området varumärken och sociala medier.Det har i studien framkommit att sociala medier i framtiden kommer bli en viktig och integrerad del i företags marknadsföringsstrategier. Andra typer av marknadskommunikationsverktyg kan användas i sociala medier för att underlätta arbetet med varumärket. Innan företag äntrar sociala medier bör de ha en uttalad strategi för syftet med aktiviteterna där och vilka mål de har. Företagen måste vara aktiva på mediet och skapa engagemang hos konsumenterna. De bör även vara personliga, transparenta och bemöta negativ kritik för att lyckas på de sociala medierna. En av möjligheterna med sociala medier är att interaktionen mediet tillåter skapar lojala kunder eftersom de får möjligheten att vara delaktiga i arbetet med varumärket. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhåller sig till den presenterade livsstilen. Vidare är syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehållsanalys analysera innehållet i de olika kategorierna. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras och diskuteras materialet av svenska kvinnliga konsumenter från olika åldersgrupper.Resultat:En utförlig studie av livsstil presenterat via bilder där de mest användbara livsstilsteorierna förankrats i en egen framtagen livsstilsmodell. Den lyxlivsstil som presenteras karaktäriserar av lyx, ytlighet, karriär och familjeliv. Yngre svenska kvinnliga konsumenter identifierar sig med den presenterade livsstilen. Livsstilsbloggar kan med fördel användas som marknadsföringskanal.Värde:Resultatet från studien kompletterar tidigare studier utförda kring livsstil och livsstilsbloggar. Studien är av relevans för forskare samt företag som söker fördjupande kunskap inom livsstilsegmentet och kommunikation via bloggar samt bilder. Resultaten är dessutom relevanta för bloggare som vill fördjupa sig i hur de kan kommunicera livsstil samt värderingar till läsarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut. I huvudsak publicerade de mer bilder än text. Om företag skulle kontakta dempå sociala medier var det viktigt att respondenterna hade godkänt kontakten först.Praktisk betydelse: Uppsatsens har kommit fram till att för framgångsrik marknadsföring krävsdet en stark upplevd image från konsumenter. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

I denna uppsats undersöks influenceryrket utifrån de tre karriärböckerna Hej, jag heter Mirza och jag är influencer (av Mirza Bico), Yrke: Influencer (av Linda Hörnfeldt) och Digital passion (av Frida Boisen) vars författare själva på olika sätt jobbar med sina sociala medier. Studien bygger på tidigare forskning som gett uttryck för kändisskapet på sociala medier som utmärkande av både närhet till följare och förhållningssättet till sig själv som en vara. Uppsatsens syfte är att undersöka upprätthållande av den närhet till följare, som visats i tidigare forskning, parallellt med tillgodoseendet av det ekonomiska intresset i att de säljer reklamutrymme på sina sociala medier – vilket får följarna att framstå som kunder. Böckerna analyseras utifrån ett marxistiskt teoretiskt ramverk, med grunden i Georg Lukács teorier och begreppen reifikation och varufiering. Reifikation innebär en anpassning efter kapitalistiska samhällets strukturer och relationer, vilket tar sig uttryck i den borgerliga människans medvetande. Varufiering syftar till processen som gör saker, arbetskraft eller personer till varor. Studien visar att den upplevda närheten som beskrivs till följarna tycks upprätthållas genom objektivering av personliga egenskaper, till att fylla funktionen att få följarna att återvända till kanalen. Den kalkylerbarhet av egenskaperna som framstår i beskrivningarna av relationen liknar en anpassning efter den rationalisering som Lukács menar utmärker det kapitalistiska produktionssättet. Relationen tycks varufieras då företag köper utrymme för att marknadsföra produkter för influencerns följare. Det tycks dock som att en influencer samtidigt behöver förhålla sig till krav på öppenhet och ärlighet gentemot följarna, vilka uttrycks i böckerna, vilket jag tolkar som följarnas önskan efter någonting genuint mänskligt och icke-reifierat. Det ekonomiska intresset tycks tätt sammantvinnat med upprätthållandet av vad som framstår som en nära relation, och ställer krav den marknadsföring som görs att framstå som uppriktig. För att uppnå detta tycks en influencers hela liv reifieras till en arena för det personliga varumärket. Detta kan även ses som ett absurt uttryck av vad C.S Cremin kallar det post-ironiska tillståndet, där kapitalismens kultur inkorporeras i personen.

Influencer marketing, som kommit till genom sociala mediers framväxt, har blivit ett av de vanligaste sätten för företag att marknadsföra sig på digitalt. Att använda influencers för att stärka varumärken och öka försäljning har visat sig vara en effektiv strategi, men för att lyckas med influencer marketing krävs det att företag väljer rätt person för uppdraget. Tidigare studier har främst undersökt innebörden av antalet följare medan denna studie tar ett steg vidare och undersöker ytterligare faktorer och egenskaper en influencer kan ha som kan påverka företagets val. Denna kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med fem respondenter, tre företag och två influencers. Studien visar att faktorer såsom kostnad, trovärdighet, kommunikation och följare har en betydande roll i valet av influencer.

No description available.