Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap.

Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Syftet med denna studie är att analysera huruvida storleken på individers sociala nätverk påverkar deras alkoholkonsumtion. Eftersom att alkohol är starkt relaterat till sociala sammanhang är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan antalet nära vänner en person har och hur ofta denne har druckit alkoholhaltiga drycker under de senaste tolv månaderna. Studien är av kvantitativ innehållsanalys och är baserad på LNU 2010 (N=4521). Teorin grundar sig i social nätverksteori, sociala normer och individers närmiljö, då dessa faktorer kan antas ha en inverkan på individers dryckesmönster. Analysen visade ett signifikant samband mellan storleken på sociala nätverk och individens alkoholkonsumtionsfrekvens. Resultaten visade även på att en partners alkoholkonsumtion starkt påverkar en individs eget dryckesmönster. Antalet nära vänner har en inverkan på hur ofta en person deltar i sociala sammanhang och har därmed en positiv korrelation till individens benägenhet att oftare konsumera alkohol.

Titel: Employee advocacy på Facebook - En studie ur konsumenternas perspektiv Författare: Ylva Nelson och Ebba Sjöstrand Handledare: Anders Wrenne Institution: Institutionen för industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att öka kunskapen om employee advocacy genom att studera forskningsområdet ur konsumenternas perspektiv. Metod: En enkätundersökning med 203 respondenter. Slutsatser: Studien visar att konsumenternas vilja att besöka att varumärkes Facebook-sida blir mindre vid kännedomen att företaget använder sig av belönad employee advocacy. Resultatet gick inte att härleda till konsumenternas ålder. / Title: Employee advocacy on Facebook - A study from the consumer perspective Authors: Ylva Nelson and Ebba Sjöstrand Supervisor: Anders Wrenne Department: Department of industrial economics, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Method: A survey consisting of 203 respondents. <img src="file:///page2image11312" />Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of employee advocacy by studying the field of research from the consumer perspective. Results: The study shows that consumers' willingness to visit a brand's Facebook page will be smaller with the knowledge that the company uses rewarded employee advocacy. The result could not be derived from consumer age.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fotbollsdeltagande påverkar det sociala livet vad gäller nätverksbyggande och vänskapsrelationer för unga män med flyktingbakgrund. Resultaten visar att det sociala kapitalets styrka och struktur utvecklas över tid från svaga band till en kombination av svaga och starka band. Från att till en början mest handla om sammanbindande kapital utvecklas över tid även ett överbryggande kapital. Informanterna beskriver att språket är en viktig faktor men också att talangen för fotboll haft betydelse för att lägga grunden till nätverksbyggande och utveckling av det sociala kapitalet. En viktig faktor som kom fram i studien var också det egna ansvaret hos de unga männen att anstränga sig och vara motiverade för att skapa sociala nätverk. Studien visar att idrotten som arena kan ha stor betydelse för integration av människor med flyktingbakgrund.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.   Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.

I denna uppsats har jag genom en kvalitativ analys av intervjuer utifrån en aktör, nätverksteori undersökt hur elever uppfattar den formativa bedömningen och IKT (informations- och kommunikationsteknik) på en gymnasieskola. Tidigare forskning inom formativ bedömning fokuserar främst på feedback. När det gäller både elevperspektiv och IKT finns det ett forskningsbehov. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och det var totalt nio stycken elever på nio olika nationella program på en svensk gymnasieskola som intervjuades. Det som kom fram i intervjuerna var att den strategi inom formativ bedömning som eleverna upplever påverkar dem starkast och även används mest av lärarna är feedback. Det handlade till exempel om att stärka positiv självbild och tydliggöra vad som är en bra prestation. När det gällde övriga strategier nämner eleverna att diskussioner är i viss mån positivt då det ger dem olika perspektiv. Eleverna tar även upp de skriftliga uppgifternas betydelse där de utrycker en önskan att dessa ska vara tydligare utformade.  Eleverna lyfter fram att de får ta ett stort eget ansvar men även här efterfrågade de större tydlighet och det finns ett behov att utveckla deras studieteknik så de kan ta ett större eget ansvar i en digital miljö. Det som eleverna såg som positivt med de digitala plattformarna var främst att det hjälpte dem i att ha ordning och struktur på uppgifter och material. Utifrån aktör- nätverksanalysen i studien framgår det att eleverna betonade lärarna som den viktigaste aktören för att förtydliga och förklara uppgifter samt för att komplettera den skriftliga feedbacken muntligt.

Idag lever vi i ett tekniksamhälle, ständigt uppkopplade mot varandra genom olika digitala sociala plattformar. Dessa sociala nätverksplattformar bygger värde genom användarantal. Detta borde innebära att en nystartad social nätverksplattform som inte redan har användare har svårt att locka nya initiala användare. Studiens syfte är att undersöka hur ett företag i egenskap av skapare av en ny social nätverksplattform arbetar inför lansering och hur de ser på kommande arbetet med plattformen. Detta undersöks genom fyra kvalitativa intervjuer och resultatet visar att företaget jobbat nära en testgrupp i syfte att förstå värdeskapandeprocessen och involverat dessa i produktutvecklingen. Företaget har gjort många medvetna val kring utvecklingen av deras sociala nätverksplattform för att den ska ha så stor värdepotential som möjligt. De har bland annat efterliknat redan populära sociala nätverksplattformar i utformning för användarvänlighet och även byggt in funktioner som ska underlätta spridningen av produkten och uppbyggandet av nätverk.