Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys. En statusuppdatering är ett kort meddelande som når ut till alla individens ”vänner” på Facebook och är ett relevant datamaterial för att studera identitetskonstruktion då det utgör en självpresentation som kan bekräftas på olika sätt. I vår studie fann vi sex subjektspositioner som beskriver hur individer konstruerar sin identitet på Facebook. Dessa var: Den lyckade, Den lustige, Den relationsorienterade, Den aktive, Den negative och Den kloke. Vi har också tittat på de tolkningsrepertoarer som kopplas till respektive subjektsposition samt vilka mekanismer individen använder då hon antar subjektspositionen. När vi presenterar vårt resultat har vi tagit hänsyn till responsen i form av antal ”gilla” kopplad till respektive subjektsposition och därmed funnit att subjektspositionerna Den lyckade och Den lustige var de mest accepterade samt att Den negative och Den kloke var de minst accepterade subjektspositionerna på Facebook.

As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it.  The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual. The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities.  The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.

Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna.

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar. Företagen använder även Social CRM till att samla in information om sina kunder och besökare för att med hjälp av denna förbättra företagens image, utbud men också service och kommunikation. Vi drar också slutsatsen att eftersom begreppet och arbetet med sociala medier är relativt nytt så finns det stora möjligheter för företagen att utveckla användningen av Social CRM och göra detta till en naturlig del av sin strategi.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer. Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter. En kvalitativ metod har tillämpats i vilken studien berikats av det empiriska material som fem arbetsförmedlare delgett avseende deras erfarenheter och tankar kring immigranters inträde på arbetsmarknaden. Utifrån informanternas förmedlade erfarenheter har ett hermeneutiskt resonemang kunnat föras mellan studiens helhet och delar. Studiens resultat och analys påvisar att immigranter andragörs dels genom stigmatiserande samhällsstrategier och dels genom arbetsmarknadens konformistiska krav. Vidare påvisar studien att denna stigmatisering får en direkt begränsande verkan för immigranters möjligheter och vilken effekt dessa begränsningar får vid återskapande av immigranter som exkluderade. Sociala nätverk framhålls dock motverka att den samhälleliga schablonbilden avgör vem immigranter är. Genom differentierade sociala möten och nätverk kan individen framträda i samhällslivet och arbetslivet och den stigmatiserade och begränsade bilden av immigranter kan moduleras och korrigeras i mötet med den enskilda immigranten. Sociala nätverk skapar alltså en skärning och en överbryggande faktor mellan samhället och arbetslivet i relation till arbetssökande immigranter.

Facebook, Interaktion, Kommunikation, Konsumentengagemang, Mode, Sociala nätverkSammanfattning på svenska: Medias utveckling har gått fort och det är inte bara konsumenter som använder sig av medier numera, även företag går att hitta i olika sociala medier. Facebook är ett utav världens snabbast växande sociala nätverk och finns tillgängligt över i stort sett hela världen, och en plats där konsument och företag kan mötas. Företag använder Facebook som en distributionskanal för marknadskommunikation och därmed behöver de förstå hur integrering av internet i traditionell marknadsföring kan göras. Samt hur de kan nyttja att direktkontakten med de konsumenter som besöker deras sida och få dem engagerade. Tidigare forskning pekar dock på att modebranschen finns andra utmaningar och möjligheter för att kommunicera med sina kunder. Uppsatsens syfte är därför att beskriva och skapa förståelse hur klädföretag i modebranschen kan använda sig av olika inlägg på Facebook för att skapa konsumentengagemang. Frågeställningen blir därmed: Hur påverkar olika typer av företagsinlägg på Facebook konsumenters engagemang? Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys för att samla in data från Facebook och med hjälp av Honeycomb-modellen skapa relevanta resultat som kan svara på syftet. Uppsatsens resultat visar att modeföretag använder sig av Facebook som tidigare teorier föreslår. Men det finns skillnader i vilken typ av inlägg som skapar engagemang hos modebranschens konsumenter.

The aim of this study was to examine if there is a correlation between personality traits and content of status updates on Facebook and if there are differences in the status update content depending on the degree of personality traits. The study was a quantitative survey that participants answered using Facebook. The study involved 236 people, 189 women and 47 men. A new test was designed, inspired by previous studies to estimate the content of status updates (SU). Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate personality traits. The result shows a correlation between the personality traits extraversion and content, emotional stability and content, openness and content of status updates. Significant correlation between other personality traits and content of status updates was not found. The result also shows difference between high and low levels of extraversion, emotional stability, and openness regarding the content of status updates. The conclusion drawn is that personality traits are relevant to the content of status updates.   Keywords: Extraversion, Facebook, personality, status updates, social networking,

No description available.