Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomförds.Undersökningens resultat visar på att media har en stor betydelse för hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta är medias stora betydelse för skapandet av sociala representationer.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig. Beslutet föranleddes hos alla kvinnor av flera händelser som tillsammans gjorde att de valde att gå en annan väg.

The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations.

<p>I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats.</p><p>Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område. Vi har studerat hur Facebook fungerar som marknadskommunikationskanal och vad det kan innebära för möjligheter respektive risker för företag.</p><p>I vår studie har vi utgått från modeller och teorier inom marknadskommunikation. Vi har även intervjuat företag och konsulter, samt gjort en observationsstudie för att studera hur Facebook fungerar i praktiken som marknadskommunikationskanal.</p><p>Studien har resulterat i styrkor och svagheter, respektive möjligheter och risker som kan medföras när företag använder Facebook som marknadskommunikationskanal.</p> / <p>The development of the Internet has opened up new possibilities for communication. It has created platforms where people can share information, knowledge and opinions. These platforms are called social media and with this new technology people have greater opportunities to interact with each other without physically being in the same place.</p><p>Today Facebook is one of the most visited web pages with over 400 million active users. This means that it is an exciting channel for companies to use for marketing purposes. Facebook is a new phenomenon regarding marketing and is a relatively unexplored area. We have studied how Facebook works as a marketing communication channel and the risks and opportunities that it may imply.</p><p>In our study we have used models and theories within the area of marketing communication. We have also interviewed companies and consultants, and made an observational study to research how Facebook works in practice as a marketing communication channel.</p><p>The result of the study has resulted in strengths and weaknesses as well as opportunities and risks it may imply using Facebook as a marketing communication channel.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier barn i åldrarna fyra till sex år anser sig använda för att ta kontakt med andra barn för att leka.</p><p>För att belysa syftet har en kvalitativ studie med intervju som metod genomförts. Barnen intervjuades parvis på de förskolor där barnen vistades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna analyseras genom meningskoncentrering.</p><p>Huvudresultaten som framgår i studien är att barnen har visat sig vara sociala och kontaktsökande. Barnen anser att kamratskap är viktigt och att det skulle vara tråkigt utan kompisar. Deltagarna i studien har även många uppfattningar om vad som krävs för att få deltaga i lek. Man ska bland annat vara ”snäll”, ”dela med sig”, ”vänta på sin tur”, ”inte slåss”, man ska lyssna på varandra och inte säga dumma saker.</p><p>De flesta barnen i studien angav att de använde någon form av frågestrategi när de ville ta kontakt med andra barn för att leka. Vanligt var att barnen gick och frågade den de ville leka med, men det fanns också andra strategier som att ge bort en present, sjunga en sång, eller att man bara går och leker med dem. I samband med att barnen berättade om sina frågestrategier nämnde de också hur de gjorde om de inte ville ha med någon i leken. Många gånger använde barnen sig då av olika former av verbala nekanden.</p>

<p>Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.</p>

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer. Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter. En kvalitativ metod har tillämpats i vilken studien berikats av det empiriska material som fem arbetsförmedlare delgett avseende deras erfarenheter och tankar kring immigranters inträde på arbetsmarknaden. Utifrån informanternas förmedlade erfarenheter har ett hermeneutiskt resonemang kunnat föras mellan studiens helhet och delar. Studiens resultat och analys påvisar att immigranter andragörs dels genom stigmatiserande samhällsstrategier och dels genom arbetsmarknadens konformistiska krav. Vidare påvisar studien att denna stigmatisering får en direkt begränsande verkan för immigranters möjligheter och vilken effekt dessa begränsningar får vid återskapande av immigranter som exkluderade. Sociala nätverk framhålls dock motverka att den samhälleliga schablonbilden avgör vem immigranter är. Genom differentierade sociala möten och nätverk kan individen framträda i samhällslivet och arbetslivet och den stigmatiserade och begränsade bilden av immigranter kan moduleras och korrigeras i mötet med den enskilda immigranten. Sociala nätverk skapar alltså en skärning och en överbryggande faktor mellan samhället och arbetslivet i relation till arbetssökande immigranter.

Abstract The purpose of this study has been to provide a deeper understanding of how companies in the travel industry works with social media and electronic Word-of-mouth (eWOM) by analyzing and investigating social media and eWOM and how it effects customers’ expectations on the companies service quality. In connection with the purpose we have chosen the following research questions: 1. In which way can companies in the travel industry interact with their customers participation on the Internet through social media. 2. How can companies in the travel industry through their presence on the Internet work to influence customers’ expectations using eWOM.     Based on our research questions we decided to use a qualitative research methodology in order to create a deeper understanding for the phenomenon. Moreover, we chose to work on our study using an inductive approach but with some featuring elements of deduction. To obtain a broad and rich overview of our studied research questions we interviewed a varied selection of representatives in the travel industry. In total we interviewed eight representatives with a wide range of different positions.   Our analysis was divided into three distinct categories that we identified using our main theory, the travel decision-making process. Below each of the categories we could specify when companies and customers interacted with each other using social media and when customers used eWOM as a means of ensuring the service quality of the company. This provided us with the information to determine the importance for companies in the travel industry to make use of customers’ eWOM and that it could actually be of higher importance than the companies’ own product information. Finally, we discovered that to a great extent customers’ expectations are based on eWOM, which in turn makes it of crucial importance for companies in the travel industry to use for their advantage.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

No description available.