No description available.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

No description available.

No description available.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier. Genom kvalitativa intervjuer samt sekundärdata kommer uppsatsen att undersöka hur två offentliga personer upplever skillnaden mellan olika medier gällande att förmedla sitt budskap. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur en expert inom området ser på offentliga personers möjlighet att använda traditionella och sociala medier till sin fördel. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskares teorier kring begreppen privat och offentligt, stereotyper, statusgrupper och kommunikation. Utifrån dessa teorier analyseras insamlad data. Studien visar att det i vissa fall finns en skillnad mellan traditionella och sociala medier och möjligheten att uttrycka sig i dem. De offentliga personerna i denna studie upplever att traditionella medier är svåra att uttrycka sig i och styra över och att de i vissa fall skapar en felaktig bild av vilka de är. De sociala medierna upplevs av de offentliga personerna som en chans att själva koda och sända ut ett budskap. De sociala medierna upplevs även som en plattform för de offentliga personerna att interagera med sina intressenter. Studien tyder på att de offentliga personerna försöker att uttrycka sig personligt men inte privat i traditionella och sociala medier.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar. Hos flickorna fanns även en signifikant koppling mellan användande av sociala medier och endogen eller inifrån kommande stress. Flickornas användande av mobiltelefon nattetid uppvisade positiva korrela­tioner till såväl sömnsvårigheter som flera exogena eller utifrån kommande stressvariabler. Hos pojkarna fanns en signifikant koppling mellan sömnsvårigheter och frek­vensen hos deras Facebook-användande. Den exogena stresskänslan av svårighet att klara av vardagens krav hade hos pojkarna ett signifikant sam­band till vanan att gå in på Facebook under lektionspassen, medan hos flickorna samma stress­variabel var signifikant kopplad till vanan att läsa och skriva SMS på natten. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att flickor generellt uppvisade ett starkare samband mellan stress och användning av sociala medier än pojkar.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.



The purpose of this report is to analyze and evaluate non-profit organizations way of working with social media within the organization, from a marketing perspective. We have made observations of three organizations and completed a series of interviews with representatives within the organizations. In the report we came up with five factors that are necessary for non-profit organizations in order to receive long term donations with the use of social media; Trust, awareness, involvement, interaction and Word of mouth marketing. Our result shows that the organizations have realized the potential and benefits of using social media, but have not come very far in the process of using it properly. Our conclusion is that social media can give assumptions for long term donations, if the organizations use a customer perspective and give their customers added value.

Sociala medier har de senaste åren expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades år 2004 är idag världens största sociala media och har i dagsläget över 500 miljoner användare. Om ökningen av användare fortsätter som den gjorde under år 2010 så kommer det år 2012 finnas fler Facebookanvändare än det finns invånare i Europa. Detta gör att det känns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka området. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka användningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta är viktigt att studera på grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid. Vi har använt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att få fram svar på våra frågeställningar. Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att användarna ser den ökade tillgängligheten som den största faktorn till förändringen i deras användning. Dessutom har tillgängligheten skapat ett ständigt pågående samtal på de sociala medierna som tidigare inte fanns där. Den ökade användningen har även medfört ett behov att hålla sig uppdaterad på de sociala medierna.