Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.

Syfte: Svenska Elles personporträtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhållande konstrueras, men även för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda på vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till. Metod: Studien är en kritisk diskursanalys vilken är inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrån en symtomal innehållsanalys, med hjälp utav verktyg hämtade ur semiotiken. Resultat: Studiens resultat visar på att ett specifikt narrativ appliceras på samtliga av Elles personporträtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktär av intervjuobjektet vilket därmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas läsaren i relation till vi:et och blir därmed ett uttalat Dem.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende. METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts. SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen. Företagets arbete med Facebook under krisen hjälpte indirekt företaget att behandla och bibehålla sitt anseende, genom att de snabbt besvarade alla frågor som ställdes i det vald sociala mediet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar. Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier. I vår diskussion framkom att företag inte ska underskatta den påverkan som hanteringen av sociala medier har för företagets rykte och förtroende från intressenterna.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.

Detta examensarbete handlar om hur förskolebarn använder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att undersöka om och hur barn använder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi ställde oss frågorna: På vilket sätt kan vi se att barn använder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns användande av LEGO i olika situationer? Vår metod för att undersöka detta var videoobservationer på en förskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem år gamla och sex stycken till antalet. I tidigare forskning framkom det att leksaker kan ha differerande inverkan på leken, att samspel mellan barnen i leken gynnar kreativiteten och att makt och fostran har stor betydelse i lekandet. I vår studie visade det sig att barnen använder leksaken som redskap för att uttrycka sina tankar och erfarenheter och att maktaspekten i det här fallet gynnade lekens kreativa värld. Vi såg även att samspel mellan barn inte var ett krav för att barnen skulle använda leksaken som ett redskap för att testa sina tankar och idéer.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut.   För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen.   Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas. Vidare har det även visat sig att traditionella medier som exempelvis radio och TV fortfarande är mycket viktiga när det kommer till promotion av artister, då dessa medier har en unik förmåga att nå ut till ett stort antal människor på samma gång.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke.