Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat att äldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs av samhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studie av hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.  Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda ochde boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot deboende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen avden sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilkenbetydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivseloch mående?Datainsamlingen bygger på treövergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessametoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan varalämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sinutgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplundsbegrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffssociala band. Den kultur som präglar det äldreboendevi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans medde fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymmedär den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boendeupplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga imånga år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat attäldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs avsamhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studieav hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.

Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ”Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier?”. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten. Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena. När vi i uppsatsen använder begreppet sociala medier syftar vi enbart på bloggar och microbloggverktyget Twitter. Resultatet för denna studie visar att respondenternas strategier för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig åt, strategierna skiljer sig även beroende på socialt medium. Somliga respondenter uppger att de genomgående arbetar strategiskt både på Twitter och med sin blogg medan andra menar att de inte har några strategier alls. Oavsett hur stort utrymme de strategiska baktankarna får går det att skönja likheter i samtliga respondenters varumärkesbyggande. Utifrån dessa likheter har vi identifierat fem idealnormer och strategier för personligt varumärkesbyggande för personer verksamma inom PR- och informations-branschen: att tydligt identifiera sin yrkesidentitet och sina personliga egenskaper, att utelämna privat och ofördelaktig information, att skriva om ett avgränsat ämnesområde, att visa på aktualitet och kunskap inom branschen samt att nätverka med personer inom branschen. Dessa har legat till grund när vi konstruerat följande tre idealtyper för respondenternas varumärkesbyggande: reporter, kommentator och kåseriskribent. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att personligt varumärkesbyggande i sociala medier tillskrivs allt större värde inom PR- och informationsbranschen. Värdet ligger i möjligheten att stärka sin position i förhållande till andra inom branschen, för att lyckas med detta krävs en utmejslad strategi och kunskap om hur man på bästa sätt paketerar sig själv.

Jag vill genom denna undersökning om återanpassning ta reda på hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjälporganisation med avsikt att lämna sina gamla liv bakom sig och påbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka faktorer som kan tänkas vara av betydelse för individer som ska återanpassas till samhället efter tidigare fängelsevistelser. Till min hjälp har jag haft kontakt med medlemmar ur två av KRIS (Kri-minellas Revansch i Samhället) lokalföreningar. Min frågeställning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i återanpassningen till samhället?Den valda metoden för denna undersökning är kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS. Intervjuerna har handlat om föreningens betydelse för intervjudeltagarna med avseende på områden som jag utifrån tidigare forskning har identifierat som relevanta för en individs återanpassning; sysselsättning, socialt kontaktnät, boende och fritid. De teorier som används för att analysera inter-vjuernas innehåll är Travis Hirschis teori om sociala band och Howard, S. Beckers stämplingsteori.Resultaten visar att KRIS har varit och är väldigt betydelsefulla för sina medlemmar i deras integre-ring in i samhället, men att intervjudeltagarna upplever hjälpen de får på olika sätt. Samtliga med-lemmar har fått någon form av heltidssysselsättning genom föreningen. Medlemmarnas upplevelser av sysselsättningens betydelse varierar från att innebära en mjukstart inför sökande av ”vanliga” arbeten till en vilja att jobba kvar och vidareutvecklas inom föreningen. Den sociala gemenskapen inom KRIS som grundar sig på medlemmars gemensamma erfarenheter vad gäller brott och droger upplevs mestadels som något positivt då det finns ett behov av att kunna samtala med någon förstå-ende om de svåra stunderna i livet. Vidare kan man se starka känslomässiga band mellan medlem-marna. De har varandra som förebilder och stöttar varandra i strävan efter förändring. Beträffande medlemmarnas bostadssituation har KRIS inte spelat någon större roll. Intervjudeltagarna har på egen hand lyckats ordna en fast bostad där de trivs, men de är medvetna om att föreningen ställer upp om det behövs. Angående fritidens betydelse visar intervjudeltagarna en stark vilja att vara del-aktiga i de aktiviteter som anordnas genom KRIS. Känslan att kunna träffa andra människor och visa omgivningen att de är motiverade till förändring är mycket påtaglig. Genom ovanstående om-råden har KRIS ökat styrkan i de sociala banden hos medlemmarna och jag tolkar det som att de har kommit en bra bit på vägen i att återta en plats i samhället.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar. Företagen använder även Social CRM till att samla in information om sina kunder och besökare för att med hjälp av denna förbättra företagens image, utbud men också service och kommunikation. Vi drar också slutsatsen att eftersom begreppet och arbetet med sociala medier är relativt nytt så finns det stora möjligheter för företagen att utveckla användningen av Social CRM och göra detta till en naturlig del av sin strategi.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet. Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet. Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen. Jag har genomfört intervjuer som jag studerat med hjälp av teorier kring hur vi använder och skapar vår identitet och relaterar oss till varandra, och på så sätt har jag kunnat visa att Facebook är en social scen eller arena som på många sätt fungerar som andra sociala arenor vi rör oss i. Mitt arbete visar på vilka olika sätt man försöker kontrollera den bild av sig själv andra får, samtidigt som man tolkar och påverkas av andras bilder. Det finns dock stora utmaningar i ett relativt nytt socialt forum som Facebook, och denna uppsats tar upp hur dessa utmaningar bemöts och hanteras. I min gestaltande del har jag valt att teckna profilbilder och animerat dessa. Över 3 miljarder bilder laddas upp på Facebook varje månad och denna ström av visuell information försöker jag illustrera. Men jag vill också visa att identiteten är mångbottnad och består av flera olika, ibland transparanta, lager och att vi spelar en mängd olika roller. Vår egen identitet blir till och förändras i mötet med andra identiteter; du, jag och de vi möter är en del av varandra. Jag gör medvetet mig själv till en del av min gestaltning. I mina intervjuer studerar jag de andras identitetsarbete men kan inte undvika att även bli en del av det, precis som de blir en del av min vardag och min identitet i nuet när jag skriver detta arbete. Jag har valt att försöka skildra hur vi tecknar vår egen identitet samtidigt som detta personliga arbete är en del av ett ständigt flöde där ingenting är fast och beständigt.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning. Genom studien kunde vi konstatera att de psykiska faktorerna främst motiverar till deltagandet i gruppträning och att det är regelbunden träning som leder till hög motivation. Ett samband mellan ett tidigare fysiskt aktivt liv och hur mycket seniorer är aktiva idag kunde påvisas, därmed vikten av regelbunden träning. Vi vill med detta examensarbete öka förståelsen för hur viktigt det är för äldre att de tränar och behåller god kondition samt lyfta fram vad som kan öka seniorers motivation och vilja till att utföra fysisk aktivitet.

Bakgrund Fler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade. Syfte  Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook? Teori Undersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke. Metod Resultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter. Resultat Ur undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook. Detta eftersom facebook inte ansågs vara ett tillräckligt förtroendeingivande medium för att koppas ihop med dessa varumärken på ett behagligt sätt. / Background More and more companies choose to use facebook as a channel for marketing since it is a cheap alternative for other types of marketing. Furthermore, it is an easy way to reach the right target since the ads are aimed. Purpose The ambition with this study is to figure out whether facebook really is the right forum for all kinds of brands. The main purpose of this thesis reads: How do young facebook users view companies that put ads on facebook? Theory The study is based on logical positivism. I also support the thesis on basic marketing theories, surveillance studies and theories on how to build a brand with credibility. Method The result of the study is based on a survey with 88 respondents. Results From the study it can be read that some branches, such as medical care, were not believed to belong on facebook. This is because facebook was not considered a trustworthy medium enough to be connected with this kind of brands in a pleasant manner.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.