I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.   Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.

I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats. Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område. Vi har studerat hur Facebook fungerar som marknadskommunikationskanal och vad det kan innebära för möjligheter respektive risker för företag. I vår studie har vi utgått från modeller och teorier inom marknadskommunikation. Vi har även intervjuat företag och konsulter, samt gjort en observationsstudie för att studera hur Facebook fungerar i praktiken som marknadskommunikationskanal. Studien har resulterat i styrkor och svagheter, respektive möjligheter och risker som kan medföras när företag använder Facebook som marknadskommunikationskanal. / The development of the Internet has opened up new possibilities for communication. It has created platforms where people can share information, knowledge and opinions. These platforms are called social media and with this new technology people have greater opportunities to interact with each other without physically being in the same place. Today Facebook is one of the most visited web pages with over 400 million active users. This means that it is an exciting channel for companies to use for marketing purposes. Facebook is a new phenomenon regarding marketing and is a relatively unexplored area. We have studied how Facebook works as a marketing communication channel and the risks and opportunities that it may imply. In our study we have used models and theories within the area of marketing communication. We have also interviewed companies and consultants, and made an observational study to research how Facebook works in practice as a marketing communication channel. The result of the study has resulted in strengths and weaknesses as well as opportunities and risks it may imply using Facebook as a marketing communication channel.

No description available.

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra. Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna. Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.

<!--StartFragment-->Denna studie ämnar undersöka ungdomars uppfattning och medvetenhet om eventuella risker och problem med ett sexualiserat Internetanvändande. För att uppnå ökad förståelse har kvalitativa intervjuer genomförts med elva ungdomar. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv för att få förståelse för hur ungdomar använder Internet som ny social arena samt hur problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande skapas utifrån ungdomarna, deras omgivning, forskning och media. Resultat visar att informanterna är medvetna om risker och problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande och har strategier för att undvika dessa. De ungas kunskap om risker och problem kan ses som konstruerade utifrån strukturer runt ett normalt/avvikande beteende online. Ungdomar är påverkade av rådande samhällsnormer och media både i synen på avvikande beteende samt risker förknippade med Internet. Informanterna har dock genom sitt frekventa Internetanvändande insikt om vissa av de risker som Internet enligt forskningen kan innebära. Detta skiljer sig från forskning som anser unga vara naiva och bekräftar istället den forskning som utpekar vissa grupper av unga som särskilt riskerar råka illa ut på Internet. <!--EndFragment-->

Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:   Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?   Syftet med studien är:   Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom: -        att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande -        att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.   Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.   Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.

We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska ungdomsförbund använder sociala medier. Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2009 Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig av sociala medier. Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen, Diffusion of innovations. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser. Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete. Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning av sociala medier hänger ihop med en ökad användning av just personliga möten. Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund, opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.