Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som kan ha en inverkan på återhämtningsprocessen hos individer med psykisk ohälsa. För att inhämta material har sju semistrukturerade djupintervjuer genomförts, alla med individer som har fått någon form av insats via psykiatrin. Resultatet som framkommer visar att medicinering är en central del i återhämtningen då detta har möjliggjort stabilitet i vardagen genom att minska symptom av den psykiska ohälsan. Vidare framkommer det att återhämtningsprocessen påverkas av bemötande, både från professionella, familj och vänner. Påverkan kan vara både negativ och positiv, beroende på om bemötandet är gott eller inte. Slutligen framkommer det även att kunskap och förståelse för den psykiska ohälsan/diagnosen är en central del i återhämtningsprocessen. Det kan bidra till att känslan av skuld och skam minskar samt att individen får lärdom om hur symptomen ska hanteras. För individens nätverk kan denna förståelse och kunskap vara positiv genom att det ger möjlighet för dem att ge rätt sorts stöd och hjälp som individen är i behov av. Resultatet som framkommer i föreliggande studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse som kan påverka utformningen av hjälpinsatser för individer med psykisk ohälsa.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

In the increasingly competitive labor market it is becoming important for organizations to attract and retain competent employees. There are constant demands and pressures that organizations should comply. Therefor organizations need to have employees with the right knowledge to maintain their competitive advantage. By working systematically with the working environment, organizations can create basic conditions to strengthen their Employer Branding. The concept of Employer Branding have gained a significant role during the past decade and has evolved to become a key strategic priority for organizations. What matters is to appear as the most attractive employer in the market in order to retain and attract the most qualified talent. The study aims to identify and analyze the processes involved in Employer Branding. The results of the study show signs that many organizations have similar processes within their Employer Branding. In the subsequent discussion, the researchers have structured a model that can explain the approach on Employer Branding, where the working environment and Talent Management plays an important role.   Key words: Employer Branding, Talent Management, work environment, social media / I en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad blir det allt viktigare för organisationer att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Det ställs ständiga krav och riktlinjer som organisationer förväntas efterfölja. Detta leder till att organisationer har behov av medarbetare med rätt kunskap för att kunna vara konkurrenskraftiga. Att skapa en arbetsplats för medarbetarna som ökar trivseln gynnar arbetsgivarna och bör ligga i deras intresse. Genom att systematiskt arbeta med arbetsmiljö kan organisationer skapa de grundförutsättningar som krävs för att stärka sitt Employer Brand.   Begreppet Employer Branding har fått en betydande roll under det senaste decenniet och har utvecklats till att bli en viktig strategisk prioritering för ledningen inom många organisationer. Det handlar alltså om att organisationer vill framstå som de mest attraktiva arbetsgivarna på marknaden. Studiens syfte är att kartlägga och analysera vilka processer som ingår i Employer Branding och undersöka hur dessa används i praktiken. Det teoretiska ramverket som denna studie har sin utgångspunkt i, berör Employer Branding samt olika organisationsteorier för att få en ökad förståelse för detta ämne. Undersökningen består utav en kvalitativ ansats där ett flertal semistrukturerade intervjuer av olika organisationer genomförts. Genom en abduktiv ansats har författarna kunnat skifta mellan den teoretiska referensramen och empiri. Resultatet i studien visar tendenser på att många organisationer har likartade processer i arbetet med Employer Branding. I efterföljande diskussion har författarna till denna studie strukturerat upp en modell som kan förklara arbetssättet kring Employer Branding, där arbetsmiljö och Talent Management spelar en viktig roll.   Nyckelord: Employer Branding, Talent Management, arbetsmiljö, sociala medier

Social media is increasing constantly, which led to new communication and marketing channels have evolved, it has helped businesses and consumers to integrate and communicate with each other. One of the fastest growing communication and marketing channels is Instagram. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of consumer attitudes to the content of the ads on Instagram. The study was based on a qualitative research approach with a selection of ten people, aged 18-28 years, who use Instagram. Previous research has shown that most people who use Instagram are between 12-35 years, therefore this study chose to combine the people who were available and were in the age frame. Semi-structured interviews were used as a method of study and consisted of eleven questions, which were in two distinct themes. The study's empirical data were analyzed using theories of social media as a communication- and marketing channel and attitudes to advertising. The study results showed that all respondents perceive the content of the ads on Instagram as both positive and negative, depending on how the company shapes the content of the ads on Instagram.

Introduktion: Cyberstalkning definieras som en upprepad oönskad kontakt av en individ genom elektroniska eller Internetkompatibla enheter. Den oönskade kontakten brukar oftast förekomma via mail, sociala medier, bloggar, chattrum eller sms. Unga är en utsatt grupp för cyberstalkning eftersom de frekvent använder Internet och sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur vanligt förekommande utsatthet för cyberstalkning var bland gymnasieelever i årskurs tre, att undersöka huruvida ett samband fanns mellan elevernas Internetvanor och deras utsatthet samt att identifiera om eventuella könsskillnader förelåg i utsattheten. Metod: Etthundrafyrtio gymnasieelever i årskurs tre besvarade en enkät om Internetvanor och utsatthet för cyberstalkning. Svaren analyserades med bland annat Pearsons r och Chi2. Resultat: Av urvalet var det 26,4 procent (37 personer) som hade blivit utsatta för cyberstalkning under sin gymnasietid. Kvinnor hade blivit utsatta i större utsträckning än män och män var oftare förövare än kvinnor. Det var vanligast att ha blivit utsatt genom antingen chattrum eller sociala medier, där Instagram var det medium som visade på flest samband med olika cyberstalkningbeteenden. Resultatet visade även att risken för att utsättas påverkades snarare av hur de sociala nätverken användes, än att de användes. Diskussion: Det är viktigt att belysa problematiken kring cyberstalkning, dels på grund av att det är så pass vanligt förekommande då många respondenter uppgav att de blivit utsatta för minst ett cyberstalkningbeteende, och dels för att sprida kunskap och information så att cyberstalkning blir ett mer etablerat begrepp. / <p>2016-06-01</p>

The purpose of the thesis is to understand how users of Facebook relate to what they publish and to who has access to it. This is analyzed from the perspective of social networking sites as arenas for participatory surveillance, drawing on the Foucauldian notion of power/knowledge as the basis for surveillance. The empirical material consists of four qualitative interviews with users of Facebook. In summary, the users of the site think of it as a natural part of everyday life within the framework of Facebook as a mediated public. The surveillance is not hierarchical in a traditional sense, based on formal power relations, but still shapes the use of the site.

Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.

The purpose of the thesis is to increase the knowledge of how young women between the ages of 20 and 25 experience their use of social media. The problem formulation is based on social media being able to influence the self-image of young women. Within these frames, a multitude of images and videos that people post are often flowing in the best possible way. This, in turn, can help many people believe that the people behind have a perfect life. The empirical material has been collected through seven qualitative interviews with young women aged 20-25. The empirical study was analyzed with the help of Erving Goffman's theory of impression control and Anthony Gidden's theory of identity and was then analyzed by a thematic analysis. The main themes of the study are "identity" and "control of impressions", "comparison and requirements in relation to social media"The quotes from the empirical material have been analyzed using the above-mentioned theories. The essay results show that the use of social media can adversely affect the interviewees. Young women's self-image can be influenced by all images published on social media, they are compared with this and furthermore it can lead to them feeling inadequate. There is a norm on social media that means that the flow should appear as a "perfect life". The result also shows that the interviewees create a certain identity on social media that can be different from the one they have in real life. The essay shows that the interviewees' way of presenting themselves on social media is in line with the other members who use social media, which means that everyone together creates these standards and maintains them. / Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om hur unga kvinnor i åldern 20–25 år upplever sin användning av sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att sociala medierkan påverka unga kvinnors självbild. Inom dessa ramar flödar en mängd bilder och videor som människor postar, ofta framställda på ett så bra sätt som möjligt. Detta kan i sin tur bidra till att många människor tror att personerna bakom har ett perfekt liv.Det empiriska materialet är insamlat genom sju stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 20–25. Empirin analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om intrycksstyrning och Anthony Giddens teori om identitet och har sedan analyserats genom en tematisk analys. Studiens huvudteman är ”identitet” och ”styrande av intryck”, ”jämförelse och krav i relation till sociala medier”. Citaten från det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ovan nämnda teorier. Uppsatsensresultat visar att användningen av sociala medier kan påverka intervjupersonerna negativt. Unga kvinnors självbild kan påverkas av alla bilder som publiceras på sociala medier, de jämför sig med dessa och vidare kan det leda till att de känner sig otillräckliga. Det finns en norm på sociala medier som innebär att flödet ska framstå som ett ”perfekt liv”. Det intervjupersonerna gör är att skapa sig en viss identitet på sociala medier samtidigt som de har en annan identitet i verkliga livet, det livet utanför sociala medier. Uppsatsen visar att intervjupersonernas sätt att presentera sig på sociala medier stämmer överens med de övriga medlemmarna som använder sociala medier, vilket innebär att alla tillsammans skapar dessa normer och upprätthåller dem.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej. I en jämförelse mellanledning- och marknadsperspektiv konstaterades ett kunskapsglapp mellan beslutsfattare ochmarknadsförare på grund av att ekonomisk avkastning inte är mätbar. Ledningen önskar hårdasiffror för att motivera en investering medan marknadscheferna argumenterar med ROE.Idag använder företag flertalet metoder för att mäta effekten på sina investeringar i sociala medier och vad som skall mätas är individuellt för varje företag beroende på uppsatta mål.Därtill har sociala medier en bevisad effekt på kostnadseffektivisering. Trots att företagenverkar i de sociala medierna är budgeten fortfarande liten i förhållande till traditionell media,även om traditionella statiska kanaler har lägre spridningsmöjlighet.Marknadschefer och ledning måste lära sig tala samma språk då de båda förstår konkurrenskraft och varumärkesbyggande. Ledningen måste därtill skaffa sig mer kunskapom sociala medier och dess användning inom företag då det är i deras intresse att hänga medkonkurrenterna samt finnas där deras kunder finns. Därtill har rapporten bekräftat att socialamedier måste hanteras långsiktigt. / Program: Textilekonomutbildningen

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod. Det insamlade materialet bygger två kvalitativa intervjuer med två branschexperter inom sociala medier, exempel på representativa och innovativa sociala medier samt företag vilka använder sociala medier som en del i sin marknadsföring. Våra slutsatser visar att företag behöver tillämpa en annan form av kommunikation för att nå konsumenten eftersom kunden tilldelats mer makt och inflytande. Sociala medier skall inte ses som en försäljningskanal, sociala medier är en konversationskanal som bygger långsiktiga relationer. För företag och marknadsförare handlar det främst om att lyssna och vara tillgängliga på Internet.