Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

Abstract Titel: ”Vi behöver finnas i sociala medier” – En kvalitativ studie om hur Göteborgs stad interagerar med sina invånare med hjälp av sociala medier. Författare: Alexander Lätt och Damir Grande Handledare: Ebba Sundin Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT-16 Antal ord: 15 386 Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur Göteborgs stad använder sig av sociala medier för att interagera med invånarna i staden, samt att undersöka hur Göteborgs stads framtida användning av sociala medier kan se ut såväl som att se hur Göteborgs stad fungerar som en opinionsbildare eller ej. Frågeställningar:1. Hur arbetar Göteborgs stad för att interagera med invånarna med hjälp av sociala medier?2. Vad är Göteborgs stads mål och förväntningar med användningen av sociala medier?3. Hur tror Göteborgs stad att användningen av sociala medier kommer att se ut i framtiden?4. Hur uppfattar Göteborgs stad sin roll som opinionsbildare? Metod och material: Studien använder sig av en kvalitativ metod. Materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet består av intervjuer med sex personer som arbetar med kommunikation i Göteborgs stad. Huvudresultat: Göteborgs stads externa kommunikation är endast informativ och inte interaktiv, samt att Göteborgs stad inte är en opinionsbildare utan de informerar enbart om beslut som har fattats i politiken. Nyckelord: sociala medier, interagerande, kommun, Habermas offentlighetsteori, Tvåstegshypotesen

Syftet är att undersöka antiflykting-propaganda på sociala medier med fokus på multimodala texter för att förstå vilken bild av flyktingar som ges, i texter med olika modaliteter.  -Hur kan antiflyktingkampanjer på sociala medier förstås utifrån teori om propaganda? -På vilket sätt reproducerar antiflykting-propaganda myter med grund i orientalism? -Vilka ord och/eller begrepp används i propaganda materialet för att beskriva flyktingar och övertyga mottagaren om att gränserna bör stängas? Artikeln "Sweden: State-funded Muslim sniper training", blogginlägget "Shariapoliser nu lagliga i Tyskland" samt bilderna "Flykting vs Terrorist" och "Rape, Rape, Rape: You can do it in Finland" ligger till grund för analysen. Materialet analyseras via propaganda-tekniker, Edward Saids studie om orientalism och med redskap från semiotiken. Huvudresultatet visar att propaganda-teknikerna förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad används aktivt. Digital kommunikation utgår från den klassiska propaganda-modellen. Sex myter har identifierats som grundar sig i en islaminriktad orientalism. Materialet innehåller ett avhumaniserande språkbruk.

Abstract Follow us and we’ll forever be yours – A qualitative research about how companies working with package tours can use social media in creating customer relationships Authors: Pernilla Bengtsson & Terese Karlsson Advisor: Kaisa Lund Examiner: Leif Rytting Course: Bachelor Thesis, Business Administration, 15 hp. Marketing, Linnaeus University of Kalmar, Autumn 2015. Purpose & Research Question: The purpose of this study is to create a deeper understanding about the significant of social media in the service sector, how service companies should create and strengthening their customer relationships through social media and how companies working with package tours can use social media in interacting with their customers. Answering these three purposes enable to trouble the research question, which has been: How can companies within the package tour sector create beneficial customer relationships through social media? Method This study is based on a qualitative method with a both inductive and deductive approach. Eight qualitative semi structured interviews have laid the foundation for the empirical data. The selection of the respondents is based on their experience and knowledge about the research subjects, which enable to answering the purpose of the study. Conclusions: During this research we found that companies working with package tours can use social media to create beneficial customer relationships. This by having availability, communication, inspiration, information, interaction and value creation in mind while building customer relationships. Keywords: Social media, Customer Relationship, Communication, Package tour sector, Service sector

This sociological study discusses the topics perceptions, organizations and social relations and has its base in the context of female managers within elderly care. The study is written in the field of human resources and the purpose is to contribute to the understanding of how social and organizational relations shape female managers’ perceptions of their situation.         When collecting data, a qualitative method containing semi-structured interviews was used and documents were gathered. The result was analyzed with Skegg’s theory about social class which includes concepts like respectability and disidentification. Skegg’s takes inspiration from Bourdieu and the capital theory, whereon we also find concepts like social- and cultural capital, valid for this study.         The study shows that the structure of the organization together with the social relations within it, affect managers to distance themselves from the employees with whom they used to be in the same social class. There are several examples that originate and make the distance clear, mainly the fact that there are large difficulties with communication between the managers and their employees, but also the fact that the managers agree on that you shouldn’t be friends privately with your employees.         The distance which is negotiated between the manager and her staff serves to bolster and protect the respect and respectability that comes with her relocation in social space.

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

Friendvertising är en metod marknadsförare använder sig av för att få konsumenter att själva sprida reklam via sociala nätverk. För att konsumenter ska sprida ett företags budskap krävs att de motiveras till det. Den här studien har undersökt vad som motiverar Facebookanvändare att dela reklam på Facebook, med syfte att skapa förståelse för dessa motiv. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer, med respondenter från gruppen unga studerande. Resultatet visar att Facebookanvändare motiveras att dela för att kunna påverka sin omgivning, kommunicera med vänner och vara altruistiska, samt för att stärka sin identitet. Resultatet visar också att Facebookanvändare anser att reklam bör ha ett nyhets- och underhållningsvärde, och därmed ett egenvärde. Därför kan reklam idag betraktas som en produkt i sig, där innehållet spelar större roll än varumärke och marknadsförd vara.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna. Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori. Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen. Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ”Information om företaget och dess tjänster”, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren. Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ”best practice”, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll. I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska. Eftersom tidigare forskningbåde gett stöd, men även kritiserat teorierna, blev det intressant att undersöka vad detta arbetekunde uppnå för resultat. Respondenterna i enkätundersökningen fick besvara frågor om sinarelationer till de sociala banden, till skambeläggning samt uppge brottsliga förehavanden ochbrottsbenägenhet. Resultatet tyder på att brottsbenägenheten är skiftande, och att intresset för brottslighet ärnärvarande. Kopplat till de sociala banden återfinns ett antal signifikanta samband, därresultaten visar att band till föräldrarna är betydande, framför allt förhållandet till mödrarna.Att hitta stöd för återintegrerande skambeläggning är svårt, men det finns tydliga sambandmellan brottslighet, sociala band och skambeläggning. Exempelvis finns det ettanmärkningsvärt samband mellan känslor vid skambeläggning och det sociala bandetåtaganden, där främst vuxenhet är betydande.