<p>We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.</p>

<p>Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska</p><p>ungdomsförbund använder sociala medier.</p><p>Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2009</p><p>Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig</p><p>av sociala medier.</p><p>Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,</p><p>Diffusion of innovations.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.</p><p>Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet</p><p>att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.</p><p>Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är</p><p>stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning</p><p>av sociala medier hänger ihop med en ökad användning</p><p>av just personliga möten.</p><p>Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,</p><p>opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.</p>

<p>I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier.</p><p> </p><p>Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet.</p>

<p>När sociala nätverk blir en del av människors vardag öppnar sig många möjligheter till interaktion med vänner, kollegor och bekanta på nätet. Medan sociala nätverk erbjuder en uppsättning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de också utsätta användaren för risk gällande den personliga integriteten och säkerheten. Denna uppsats behandlar hur användare kan vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin personliga integritet och säkerhet på sociala nätverk. Med detta i åtanke genomfördes en kartläggning av tre sociala nätverk för att identifiera vilka risker som en användare kan utsättas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning där användare svarade på hur deras åsikter angående inställning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer. Slutsatserna av studien resulterade i rekommendationer som kan ges till användare för att förbättra deras personliga integritet och ge en säkrare upplevelse av sociala nätverk, så som; Undersök vilka olika inställningar som finns tillgängliga för Ditt konto.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.</p>

<p>Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.</p><p>Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.</p><p>Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.</p><p>Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform. Studien har visat att sociala medier erbjuder fördelar som kan ha en stor påverkan på företags utveckling av marknad, kundrelationer och produkter. Studien har även visat att sociala medier kan användas till mer än marknadskommunikation, som exempelvis informationssökning. En skillnad företagen emellan är att sociala medier har inneburit en stödjande effekt för Ashtray och en utvecklande effekt för Zion Clothing.</p>

<p>As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it. </p><p>The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual.</p><p>The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities. </p><p>The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.</p>

<p>Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.</p><p>Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.</p><p>Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.</p><p>Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.</p>

<p>Ett hjälpmedel för företag som är under mycket diskussion just nu är så kallade "Web 2.0"-verktyg. Det är en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak är ett stort svenskt företag som är under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits från anställda på Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen såg ut. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.</p><p>Nyttan och problemen med Web 2.0 är många men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation. Implementeringen av denna teknologi är naturligtvis en stor förändring för ett stort företag. Uppsatsens information hämtades via intervjuer med två personer som arbetar med Web 2.0 för Tetra Pak. Intervjuerna genomfördes över telefon och det visade sig att de hade väldigt god kunskap om ämnet.</p><p>Insyn kring den nuvarande situationen på Tetra Pak, vilka barriärer som stod i vägen för implementeringen och vad Tetra Pak har för strategier för implementeringen av Web 2.0 tillhör det empiriska underlaget. Det visade sig att Tetra Pak hade en förändrad implementeringsstrategi som först fokuserade på organisationens och de anställdas behov och sedan på den faktiska implementeringen av Web 2.0.</p><p>Författarna kommer fram till att personalens engagemang är vitalt för att lyckas och att deras engagemang vinns genom att erbjuda personalen ett mervärde hos Web 2.0-verktygen som ersätter delar av deras nuvarande arbetsrutiner. Även ett öppet klimat där alla kan ha utbyte av varandra, visade sig vara en viktig faktor då syftet med Web 2.0 är just sociala interaktioner.</p>