Syftet med denna studie är att undersöka polisens kommunikation och språkanvändning på Facebook, för att få en bild av hur en myndighet skriver i en informell miljö. Jag har gjort undersökningen med hjälp av textanalyser av sex olika inlägg på Polisens Facebooksida Polisen Eskilstuna och genom och en intervju med webbansvarig kommunikatör hos polisen i Eskilstuna. Resultaten visar att det är svårt för polisen i Eskilstuna att anpassa sig efter de informella kraven som ställs på en som finns på Facebook. Samtidigt tycker de att det är viktigt att ändå finnas på en kommunikationskanal som många människor finns och är aktiva på eftersom sidan ses som ett komplement till polisens hemsida. Däremot behöver polisen jobba mer på att föra dialog, genom att svara på kommentarer och skriva regelbundna inlägg, och anpassa språket efter läsarna även om analyserna har visat att språket mestadels kategoriseras som lättläst.

Minst var tredje person i Sverige insjuknar i cancer, varje timme får sex personer ett cancerbesked och varje år får 58 000 människor i Sverige ett cancerbesked. Cancer är en folksjukdom som är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar där dessa har gemensamt att celler okontrollerat börjar dela på sig någonstans i kroppen. Sjukdomen påverkar inte bara de som drabbas utan även anhöriga till den som drabbas (cancerfonden & socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2015) tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har utformat en utbildningsmatris till alla yrkesverksamma inom sjukvården, där dem konkret beskriver att vårdpersonal ska kunna tillhandahålla patienter en känsla av trygghet, lugn, hopp och tröst. Vårdpersonalen ska kunna erbjuda patienterna ett socialt stöd i deras kontakt med sjukvården. En annan undersökning om sociala relationer som Västra Götaland (2011) genomfört visar att sociala relationer och socialt stöd leder till en förbättrad hälsa samt en förbättrad återhämtningsförmåga från sjukdomar. Om individen inte kan påverka sin situation eller vända sig till någon för stöd medför detta en ökad sjukdomsrisk. Idag finns fler utbud gällande stödinsatser och rehabilitering än bara inom sjukvården, bland annat finns det ideella organisationer som erbjuder stöd och fungerar som en informationskälla till cancersjuka, friskförklarade och anhöriga. En välkänd ideell organisation inom cancer är organisationen Ung cancer, som startade år 2010 av Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Julia Mjörnstedt startade bland annat organisationen då hon kände en stor ensamhet när hon fick cancer och upplevde att hon saknade en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer (Ung cancer, 2010). Forskning från Kinnane & Milne (2010) ser en ökad trend i att söka sig till mötesplatser för cancersjuka på Internet. Socialt stöd inom cancervården har visat sig vara en svårhanterlig problematik enligt cancerpatienter som beskriver svårigheter i hur sjukvården bemöter patienterna och ger information om sjukdomen, vilket har påverkat individerna på ett negativt sätt enligt Jakobsson (2007). Jag vill därför undersöka cancerpatienternas sociala stöd och sociala nätverk.

Trots att tidigare forskning konstaterat fritidsaktiviteters potential att främja socialt kapital och hundars förmåga att skapa social interkation mellan människor, har lite forskning fokuserat på att undersöka brukshundklubbars sociala betydelse. Min ambition i den här uppsatsen har därför varit att undersöka om en brukshundklubb utgör en social plattform där medlemmar kan dra nytta av olika fördelar som uppstår ur de sociala relationer som upprättas via föreningslivet i klubben. Vilka sociala kapitalresurser möjliggörs via föreningslivet i en brukshundklubb och vilka är effekterna av dem? är frågor som jag söker svar på i den här uppsatsen.

No description available.

Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.

Flexibiliteten i dagens arbetsliv bidrar till att en individs livsdomäner allt mer träder in i varandra, till stor del genom informations- och kommunikationsteknologin och sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan användningen av sociala medier på arbetet och skattad stressnivå hos arbetande individer. En elektronisk enkät innehållande bakgrundsvariabler, egenkonstruerade frågor kring sociala medier samt Perceived Stress Scale mailades ut till 111 deltagare, varav 93 personer besvarade den. Bland bakgrundsvariablerna återfanns inte några samband mellan varken skattad stressnivå eller användningen av sociala medier. Analys med korstabell och χ2-test visade på ett signifikant samband mellan skattad stressnivå och användning av sociala medier. Ett signifikant positivt samband hittades mellan skattad stressnivå och antal minuter per arbetsdag som ägnas åt att använda sociala medier (r = ,239, p < ,05). Sociala medier kan därmed fungera både som hjälpmedel för en individ när denna försöker balansera gränserna mellan sina livsdomäner, men även försvårande när användningen tar upp för mycket tid.

Hållbarhetsarbetets framväxt i många kommuner i Sverige har kommit att beröra trafikslagen gång ochcykel. Detta har bland annat lett till att gång och cykel har prioriterats i trafikplaneringen i Sverige påsenare tid. I planeringsdokument hör ofta planering för att koncentrera gående till gångstråk och gågator ofta ihop med ambitioner om ökat liv och rörelse i staden. Även ökat stadsliv beskrivs i nationella ochlokala planeringsdokument som en effekt av ökad koncentration av gående på gatorna i centrum. Gående är det långsammaste trafikslaget och upplevelsen av omgivningen kan därför bli starkare än förandra trafikslag med högre hastigheter. När gående separeras från andra trafikslag (genomexempelvis att hänvisa gående till gågator) verkar stadslivets uppkomst och utveckling underförstådd. Samtidigt som stadslivet ofta beskrivs vara en central aspekt i planeringen så relateras den sällan till vilken roll det fysiska rummets utformning och möbleringen har för gåendes förutsättningar till rörelseoch interaktion. Detta synliggör ett kunskapsbehov att skala ner det abstrakta stadslivet till vaddet betyder i praktiken och hur olika utformningar relaterar till människans sociala samspel på gågator. Syftet är att åskådsliggöra relationen mellan de sociala värdena och den fysiska utformningen pågågator genom att studera Eskilstuna gågata. Vidare är tillvägagångsättet att se på samband mellan Jan Gehls och William Whytes resultat för tidigare observationsstudier och denna studies resultat. Detta görs med fokus på målgruppen; gående, som huvudanvändare av gågatan. Hur gåendes sociala samspel och rörelsemönster ser ut på gågatan sätts i relation till huruvida olika utformningar och möbleringar av gatan kan anses främja ett ökat stadsliv eller inte. Syftet är vidare att konkretisera vilka sociala värden som kan lyftas vid olika utformningar med utgångspunkt från Eskilstuna gågata. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första delen presenterar hur en gågata och den gående beskrivs i nationella planeringsdokument samt vilka egenskaper dessa har. I den första delen presenteras även det sociala samspelets relation tillden fysiska miljön i både tidigare forskning och teori. I denna del presenteras en arbetsmodell som visar tillvägagångssättet och metoden för fallstudien. I en andra del presenteras uppsatsens fallstudie. Eskilstunas gågata (delar av Kungsgatan) planeras att byggas om vilket gör studieområdet högst aktuellt för studien. När gågatan byggs om skapasmöjlighet att utforma och möblera gatan utefter de sociala värden som finns idag. Resultatet utifrån inventering och observation av sociala beteendemönster på gatan visar exempelvis att entréer ärden mest attraktiva platsen även när det inte finns planerade sittplatser i närheten. Istället förbänkar blir planteringar i anslutning till entréerna populära. Det identifieras att vissa typer av utformningar och sätt att möblera gatan på inte verkar bidra till social interaktion på gatan medan andra utformningar i större utsträckning bidrar till detta. Uppsatsen avslutas med sammanfattande ideér och slutsatser för hur det framtida utformningsarbetet kan lyfta de befintliga sociala värdenasom finns på gågatan och därmed främja social interaktion.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad det finns för sociologiska aspekter som påverkar när individer röstar på Sverigedemokraterna, för att kunna ta reda på detta har jag utformat tre frågeställningar.  Jag har valt att använda mig av både sociologiska och socialpsykologiska begreppen, dessa begrepp är interaktionsritualer, grupper, jaget, identitet och stereotyper.Valet av metod baserade jag på vilken av metoderna som skulle ge det bästa svaret på mitt syfte och mina frågeställningar. Därför har jag valt att använda mig utav den kvalitativ metod då jag t.ex. kan ställa följdfrågor till intervjupersonerna och jag får en bättre inblick av hur respondenterna tycker och tänker när de svarar på frågorna och jag kan även se hur de reagerar när jag ställer frågorna och hur de använder sig av sitt kroppsspråk. Jag har valt att dela upp resultatet och analysen i fyra olika rubriker och detta gjorde jag för att det skulle vara lättare att se vad som är det viktigaste och mest intressantast i mina intervjuer men även se vad mina intervjupersoner gav för svar på mina frågeställningar. För att sedan koppla begreppen till resultatet som jag har fått från intervjuerna.   I diskussionen skriver jag om vad som hade kunnat gå bättre respektive sämre i min uppsats. För att sedan skriva om de svar jag har fått på mitt syfte och mina frågeställningar utifrån begreppen, materialet. Slutligen diskuterar jag svaren på mitt syfte och mina frågeställningar utifrån min synvinkel. / The essay's purpose is to find out the sociological aspects that influence when individuals vote for the Sweden Democrats.   I have chosen to use both sociological and social psychological concepts. These concepts are interaction rituals, groups, self, identity and stereotypes. The choice of method is based on methods that I think would give the best answer to my purpose and my questions. That is why I have chosen to use the qualitative method then for example I can put supplementary questions to the interviewees and I get a better insight of what the respondents think when replying to the questions and I can also see how they react when I ask the questions and how they use their body language.   I have chosen to divide the result and analysis in four different headings because it will be easier to see what is the most important and most interesting in my interviews, but also see the interview persons answers to my questions. Then connect the idea to the results I have received from the interviews.   In the discussion, I write about what could go better or worse in my essay. And then write about the response I have received on my purpose and my questions based on concepts and material. Last I answer to my purpose and my questions from my point of view.

Facebook, Interaktion, Kommunikation, Konsumentengagemang, Mode, Sociala nätverkSammanfattning på svenska: Medias utveckling har gått fort och det är inte bara konsumenter som använder sig av medier numera, även företag går att hitta i olika sociala medier. Facebook är ett utav världens snabbast växande sociala nätverk och finns tillgängligt över i stort sett hela världen, och en plats där konsument och företag kan mötas. Företag använder Facebook som en distributionskanal för marknadskommunikation och därmed behöver de förstå hur integrering av internet i traditionell marknadsföring kan göras. Samt hur de kan nyttja att direktkontakten med de konsumenter som besöker deras sida och få dem engagerade. Tidigare forskning pekar dock på att modebranschen finns andra utmaningar och möjligheter för att kommunicera med sina kunder. Uppsatsens syfte är därför att beskriva och skapa förståelse hur klädföretag i modebranschen kan använda sig av olika inlägg på Facebook för att skapa konsumentengagemang. Frågeställningen blir därmed: Hur påverkar olika typer av företagsinlägg på Facebook konsumenters engagemang? Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys för att samla in data från Facebook och med hjälp av Honeycomb-modellen skapa relevanta resultat som kan svara på syftet. Uppsatsens resultat visar att modeföretag använder sig av Facebook som tidigare teorier föreslår. Men det finns skillnader i vilken typ av inlägg som skapar engagemang hos modebranschens konsumenter.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för olika samhällsaktörers, i denna studie sex företag och två ideella organisationer, strategier för sociala medier. Hur strategierna ser ut, hur de formas, samt om det existerar några skillnader eller likheter mellan de två grupper vi valt att ställa mot varandra i en jämförelse. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: Hur ser olika samhällsaktörers kommunikationsstrategier för sociala medier ut? Hur väljer de strategier för sin närvaro på sociala medier? Finner vi likheter eller är skillnaderna fler? Undersökningen baseras på en kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från de åtta samhällsaktörerna. Vi har i denna studie valt att undersöka olika aktörer, större och mindre baserat på antal anställda, som för en spridning av idéer, synvinklar och strategier verkar inom olika områden, men som också skiljer sig åt när det gäller resurser för kommunikation. Undersökningens huvudsakliga resultat visade att skillnader existerar mellan de mindre och större samhällsaktörerna i frågan om hur kommunikationsstrategierna ser ut samt hur de formas, men att skillnaden inte behöver bero på storleken av ett företag eller en organisation. Det finns många andra faktorer som spelar in när strategier för sociala medier bestäms, som till exempel bransch, målgrupp samt vad och hur man vill kommunicera. Vidare kan vi konstatera att de större och mer resursstarka aktörerna medvetet är försiktiga i sitt agerande på sociala medier och lägger resurser på att forma övergripande strategier, medan de mindre samhällsaktörerna tycks forma mer specifika strategier. De mindre aktörerna är i många fall mer beroende av sociala medier som kommunikations- och marknadsföringskanal och använder därför dessa flitigare. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Social Media Use in Organizations, Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association, vilken behandlar sociala mediers funktion i organisationers och företags kommunikation. Som komplement till denne användes begreppen Web 2.0, nätverkssamhälle och nätverksekonomi vilka skänkte djup till huvudteorin.