Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer – positiva så väl som negativa. Andra personer kan erbjuda alternativa definitioner och försöka övertyga om att dessa är korrekta. Speciellt signifikanta andra har stort inflytande över hur individer tolkar situationer. Det framgick även att personer utgår från och använder den sociala verkligheten och dess institutioner och symboler för att bygga upp och motivera sina definitioner och omdefinitioner av situationer. För att konstruera positiva definitioner eller omdefinitoner av situationer, och därigenom öka sin egen eller en annan persons lycka via social interaktion, måste hänsyn tas till hur den sociala verkligheten är konstruerad, man måste alltid förhålla sig till denna.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället.

<p><p>I denna uppsats behandlas vetenskapliga kategoriseringar av nyheter, närmare bestämt de två kategorierna hard news och soft news. Utifrån tre akademiska texter presenteras definieringar, värderingar och betänkanden som författarna till dessa texter gjort. Utgångspunkten för problematiseringen av nyhetskategoriseringarna har varit att belysa saken från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Ett försök till detta har gjorts med dels en relativt allmän genomgång av socialkonstruktionismens grundprinciper, formulerade av Marianne Winther Jørgensen & Louise Philips, och dels med en fördjupning i den socialkonstruktionistiska grenen diskursteori såsom den formuleras av Michel Foucault. Utifrån detta görs en analys av de tre texterna utifrån hur de används för att etablera tolkningsföreträden och rättfärdiga de olika definieringarna, värderingarna och betänkandena som författarna lägger fram. Avslutningsvis förs en diskussion om det forskningsmässiga läget beträffande hard news och soft news.</p></p> / -

Studien syftade till att skapa en förståelse för vilka stereotyper som datorspelare tillskriver sig själva och andra. Detta har synliggjorts genom att visa hur olika stereotyper ges uttryck samt hur datorspelare, genom språkanvändning, positionerar sig själva och andra i relation till dessa stereotyper. Frågan om internets ökade roll för datorspelsvärldens intensiva utveckling utgör en intressant fråga för det socialpsykologiska fältet. Internet skapar en plattform för öppen diskussion och det är intressant för det socialpsykologiska fältet att studera hur dessa diskussioner utspelar sig och hur de medverkar till att forma vad som ses som sanning. Tidigare forskning på ämnet har genomsyrats av kvantitativa och psykologiska tillvägagångssätt och har visat att det fortfarande finns mycket att lära om hur stereotyper används och ges uttryck i det vardagliga livet. Som grund för vår teoretiska referensram låg socialkonstruktionismen och dess teorier. Studien har fokuserat på diskussioner och kommentarer uttryckta i text där den kritiska diskursanalysen utgjort en lämplig metod med hänsyn till syftet. Med hjälp av analysverktygen tolkningsrepertoar och subjektsposition har vi kunnat visa hur yttranden och avståndstaganden i vårt material utmynnade i olika stereotypa beskrivningar som datorspelande individer använde för att beskriva sig själva och andra. De stereotypa utsagor som studien tagit del av har främst varit inriktade på diskriminering mellan kön, ålder och etnicitet men även talat för ett stigma gentemot datorspelande i allmänhet. Resultatet kopplades slutligen till en större samhällelig kontext. / This study aimed to create an understanding of the stereotypes that video game players attribute to themselves and others. This was revealed by demonstrating how different stereotypes were given expression as well as how video game players used language to position themselves in relation to these stereotypes. The increased role that the internet plays in the intensive worldwide development of video games is an interesting question for the field of social psychology. The internet creates a platform that provides room and opportunity for public discussion and it is interesting for the field of social psychology to study how these discussions take place and how they help shape what can be considered as truth. Previous research on the subject of video game stereotypes has been permeated by quantitative and psychological approaches and has revealed that there is still much to learn when it comes to understanding how stereotypes are used and expressed in everyday life. Our theoretical framework consisted of social constructionism and its theories. Our study focused on written discussions and comments expressed on online gaming forums, where critical discourse analysis provided an appropriate method in relation to the purpose of the study. By using the analytical tools interpretative repertoires and subject positions we managed to distinguish how there exists different stereotypes of video game players and how those stereotypes came to affect how players describe themselves and others. The stereotypical assertions that the study took part of were primarily focused on discrimination between gender, age and ethnicity, but also showed the existence of a stigma towards video gaming in general. Our result was then transferred to a larger social context.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu &amp; Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande. Studien visar att handläggarna till största del konstruerar själva processen på ett likartat sätt. Konstruktionen av den sökande skiljer sig däremot åt. Genom handläggarnasberättande skapas också en bild av att de är missnöjda med samarbetet med kommun och landsting.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process. Det framkom också att de olika konstruktionerna kan möjliggöra för en bildterapeut att ta en informationssökande, kreativitetsbefrämjande respektive guidande position i terapiarbetet. Studien bidrog på så vis med att uppmärksamma och tydliggöra diskursers betydelse för studier av den bildterapeutiska praktiken.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress. Analysen resulterade i tre diskurser som beskriver konstruktionen om männens och kvinnornas stress. De tre diskurserna som vi fann var arbetsstressen, livspusslet och den duktiga flickan. Resultatet av studien visar att media konstruerar bilden av stress som ett problem och ett normalt tillstånd. Dessutom visade resultatet av studien att det fanns en skillnad i konstruktionen av stress hos män och kvinnor. Författarna till artiklarna använde sig av kvinnor för att exemplifiera individer som inte kunde hantera stress. Diskussionen om kvinnors stress återfanns ofta i det empiriska materialet medan männens stress inte beskrevs lika ofta. Detta bidrog till att konstruktionen av kvinnors stress framställdes som mer problematisk.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.