No description available.

Background: Mental health disorders can be considered a public health problem and affect approximately one in ten people worldwide. It has profound negative effects on both the individual, the workplace and society. In the Swedish adult working population, diagnoses of mental health disorders is the most common reason for sick leaves among both men and women under the age of 50. Of these, depression and stress reactions are the primary diagnoses. Aim: To examine the relationship between sleep behaviour and depressive symptoms in a sample of working adults. Method: A cross-sectional design with data gathered through the use of actimetry, questionnaires and sleep diaries was employed. Analyses of correlation between sleep variables and depressive symptoms, analysis of variance to detect differences between groups and regression analyses to measure the predictive value of variables have been performed. Results: Depressive symptoms are positively associated with self-rated sleep measures. Self-rated sleepiness showed some explanatory value in predicting depressive symptoms but when adjusting for self-rated stress, sleepiness was no longer significant. Conclusion: Self-rated sleepiness only predicts depressive symptoms to a certain extent. Other factors such as self-rated stress seems to be a stronger indicator of depressive symptoms.

Background Air quality in Africa has remained a relatively under-researched field. Most of the African population is dependent on biomass for cooking and heating, with most of the combustion happening in low efficiency stoves in unvented kitchens. The resulting high emissions are compounded by ingress from poor outdoor air in a context of poor emissions controls. The situation is dire in slum households where homes are crowded and space is limited, pushing households to cook in the same room that is used for sleeping. This study assessed the levels of particulate matter with aerodynamic diameter £ 2.5 microns (PM2.5) in slum households and people's perceptions of and attitudes towards air pollution and health risks of exposure in two slum areas, Viwandani and Korogocho, in the Nairobi city. Methods The study employed both qualitative and quantitative methods. For the quantitative study, we used structured questionnaires to collect data about the source of air pollution among adults aged 18 years and above and pregnant women residing in the two study communities. We used the DustTrak™ air samplers to monitor the indoor PM2.5 levels in selected households. We also collected data on community perceptions on air pollution, annoyance and associated health risks. We presented hotspot maps to portray the spatial distribution of perceptions on air pollution in the study areas. For the qualitative study, we conducted focus group discussions with adult community members. Groups were disaggregated by age to account for different languages used to communicate with the younger and older people. We analysed the qualitative data using thematic analysis. Results Household levels of PM2.5 varied widely across households and ranged from 1 to 12,369μg/m3 (SD=287.11). The household levels of PM2.5 levels were likely to exceed the WHO guidelines given the high levels observed in less than 24 hours of monitoring periods (on average 10.4 hours in Viwandani and 11.8 hours in Korogocho). Most of the respondents did not use ventilation use in the evening which coincided with the use of cookstove and lamp, mostly burning kerosene. The levels of PM2.5 varied by the type of fuels, with the highest emissions in households using kerosene for cooking and lighting. The PM2.5 levels spiked in the evenings and during periods of cooking using charcoal/wood. Despite these high levels, residents perceived indoor air to be less polluted compared with the outdoor air, possibly due to the presence of large sources of emissions near the communities such as dumpsites and industries. The community had mixed perceptions on the health impacts of air pollution, with respiratory illnesses perceived as the main consequence while vector or sanitation related diseases such as diarrhoea was also perceived to be related to air pollution. Conclusions With poor housing and reliance on dirty fuels, households in slums face potentially high levels of exposure to PM2.5 with dire implications on health. To address the poor perception on air pollution and knowledge gaps on the health effects of air pollution, education programs need to be developed and tailored. These programs should aim to provide residents with information on air quality and its impact on the health; what they can do as communities as well as empower them to reach out to government/stakeholders for action on outdoor sources of pollution such as emissions from dumpsites or industries. The government has a larger role in addressing some of the key pollution sources through policy formulation and strong implementation/enforcement.

No description available.

Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer. Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs. En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne. Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet. / Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of digitized information and treatment tools are increasing in healthcare. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about developing a digital collaboration system between process participants. Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews were conducted and analyzed by content analysis. Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining consent from the individual were identified. Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.

Bakgrund Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling. Uppsala universitet har genomfört en studie som kartlägger förskolebarns hälsa och beteende. Tidigare forskning har visat att anknytning och engagemang hos föräldrar har samband med barns hälsa och beteende. Syfte           Syftet var att studera om faktorer såsom sociodemografisk bakgrund och hälsa hos föräldrar och deras 3-åriga barn hade påverkan på förälderns samspel och engagemang i sitt barn. Metod                       Studien var en tvärsnittsstudie. data samlades in via frågeformulär till föräldrar om barns och föräldrars hälsa och föräldraskap vid treårsbesöket på barnavårdscentraler (2013–2016). Chi-2 test användes som analysmetod. Resultat Resultatet visade att mammor (n=2879) hade ett bättre samspel och engagemang än pappor (n=2516). Pappor som hade bättre samspel och engagemang var mer praktiskt engagerade. Föräldrar som läste för sina barn hade ett bättre samspel och engagemang. Mammor som inte gått föräldrakurs hade i större utsträckning bättre samspel och engagemang. Sociodemografiska faktorer såsom födelseland, antal barn och utbildningsnivå var likaså associerade med samspel och engagemang. För mammor fanns även samband gällande ålder och civilstånd. Bättre psykisk hälsa var kopplat till bättre samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Pappor som skattade sitt barns hälsa som dålig skattade i högre utsträckning sämre samspel och engagemang. Barns psykiska hälsa och beteende var associerat med graden av samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Slutsats                                                                                                                         Samspel och engagemang var associerat med hälsa och beteende, men studiedesignen kan inte ange orsakssamband. Barnhälsovården bör medvetandegöras om faktorer som är associerade med sämre samspel och engagemang för att uppfylla målen.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation. Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

Diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste diagnoserna inom sitt område. ADHD är en riskfaktor för flera folkhälsoproblem såsom missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, varför diagnosen bör mötas av tidiga, hälsofrämjande och preventiva insatser samt stöttning till både individen och individens närstående.Det övergripande syftet för den föreliggande studien är att undersöka mående, relationer och missbruk (rökning, alkohol och narkotikabruk) hos ungdomar med diagnosen ADHD med ungdomar utan ADHD som referensgrupp.Data för 4112 stycken ungdomar som, läsåret 2015/2016, gick i årskurs 7 eller årskurs 1 på gymnasiet erhölls ur Elevhälsodatabasen (ELSA) i Värmland, Sverige. Samtlig data baserades på den enkät som, av ungdomen, ifylls i samband med obligatorisk hälsoundersökning. Data innehöll information om diagnos, mående, relationer samt missbruk och analyserades genom deskriptiv statistik och logistisk regression. Av samtliga hade 269 personer diagnosen ADHD.Resultatet visade att ungdomarna med ADHD hade generellt sämre mående (aOR = 6,7), sämre relationer (aOR = 4,94) samt att de i högre utsträckning nyttjade tobak (aOR = 3,49), narkotika (aOR = 10,66) och alkohol (aOR = 1,35).Den föreliggande studiens resultat var i linje med tidigare utländska studier och visade att ungdomar med ADHD är en riskgrupp för flera av de stora folkhälsoproblemen. Resultatet visar vikten av tidiga insatser för målgruppen för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och riskbeteende senare i livet. / Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common diagnosis in its area. ADHD is a risk factor for several public health problems such as substance abuse, crime and mental illness and that’s why the diagnosis should be met with early, health promoting, preventing and supportive interventions to both the individual and his/her relatives.The over all aim of the present study is to examine well-being, relationships and substance abuse among adolescent with the diagnosis ADHD with adolescent without ADHD as reference.Data of total 4112 adolescent who, in the school year 2015/2016, were attending 7th grade or 1st grade in high school were obtained d from the Pupil Health Database in the county of Värmland, Sweden. Data included information about diagnosis, well-being, relationships and substance abuse and data were based on the questionnaire, filled out by the adolescent in connection with the mandatory health examinations. Data were analyzed by descriptive statistics and logistic regression and of all the adolescent 269 had the diagnosis ADHD.The adolescent with ADHD generally had lower well-being (aOR = 6,7), poorer relationships (aOR = 4,94) and they used more tobacco (aOR = 3,49), narcotics (aOR = 10,66) and alcohol (aOR = 1,35).The result of the present study confirmed earlier studies done in other countries and showed that adolescent with ADHD is a risk group for several major public health problems. The result shows the importance of early interventions for the target group to promote health and to prevent illness and risky behavior later in life.

Det framkommer i studiens inledning att det finns negativa hälsotrender bland barn och ungdomar, till exempel fetma, stillasittande och psykisk sjukdom. Det gör att föreningsidrotten blir en viktig stödjande miljö för fysisk aktivitet och har därmed stor betydelse för folkhälsan. Genom att känna delaktighet och inflytande i sin egen förening kan ett livslångs idrottande skapas. Syftet med studien var att studera en fotbollsverksamhet för flickor och pojkar (10–13 år) med fokus på hälsa, delaktighet och inflytande. En kvalitativ metod användes där ett strategiskt urval utgjorde studiens målgrupp. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med 15 spelare från en utvald fotbollsverksamhet. Fyra ideella ledare från samma förening intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys användes när materialet analyserades där olika meningsenheter bildade kategorier. Resultatet visade att sociala aktiviteter, gemenskap inom laget, roliga saker inom fotbollen och aktivitetsglädje stimulerar ett livslångt idrottande som kan kopplas samman med hälsa. Genom att ledarna involverade spelarna skapades en delaktighet i föreningen. Detta uppfylldes i praktiken genom att fråga efter spelarnas synpunkter, kontinuerligt hitta på aktiviteter utanför fotbollen samt uppdelningen på träningarna skulle alltid vara för spelarnas bästa. Utifrån konklusionen är upplevd delaktighet och möjlighet till att påverka en av de komponenter som behövs för att spelare ska stanna inom idrotten. Ur ett folkhälsoperspektiv tycks det vara viktigt att behålla spelare då föreningsidrotten har en långsiktig positiv påverkan på individens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Den utvalda fotbollsverksamheten satte spelarna i främsta rummet och lyckades därmed behålla spelarna.

ANDT-coacher är ett projekt som genomförs av Västerås Stad i syfte att stärka olika professioner i arbetet mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) för att på sikt minska användningen av dessa preparat bland ungdomar. ANDT utgör ett problem för hela befolkningen och orsakar höga kostnader för samhället. Preventionsarbete på lokal nivå är det mest effektiva sättet att minska användningen av ANDT. En kvantitativ enkätstudie har genomförts för att undersöka hur Västerås Stads projekt har påverkat preventionsarbetet gällande ANDT, vilka strategier som behövs för att utveckla arbetet samt undersöka eventuella skillnader mellan yrken där arbetet sker direkt med ANDT frågor i jämförelse med de yrken som sker indirekt med ANDT-frågor. Studiens resultat visar att de flesta ANDT-coacher känner sig stärkta efter ANDT-coach utbildningen och anser att utbildningen på sikt kan bidra till att ungdomar väntar med att prova alkohol och tobak och avstår från narkotika och doping i större utsträckning. Det finns ett flertal ANDT-coacher som jobbar direkt med ungdomar och ANDT frågor som upplever utbildningen som givande till skillnad från de som jobbar indirekt med ANDT frågor. I resultatet framkom det också att för att kunna förbättra preventionsarbetet krävs en bättre samverkan, ökad empowerment, flera strategier och en hållbar utveckling i arbetet. Resultatet har diskuterats i relation till teorin empowerment. Nyckelord: ANDT, ANDT-coach, empowerment, prevention, tvärsnittsstudie / ANDT-coaches is a project that is performed by Västerås municipality. The purpose of the project is to give strength to various professions in the prevention work against alcohol, narcotics, doping and tobacco (ANDT) and in the future reduce the consumption of ANDT among young people.The use of ANDT is a problem both for the population and it causes huge cost in the society. Prevention work at a local level is the most effective method to reduce the consumption of ANDT. A quantitative method with surveys has been used to analyze how the ANDT-coaches project has effected on the preventions work regarding ANDT and which strategies that are important to develop the prevention work. The study also found out the differences between professions who work directly in comparison with professions who work indirectly with ANDT-issues. The result of this study shows that the most of all ANDT-coaches are more invigorated after the ANDT-coach education and feel that they can influence young people to wait to try alcohol and tobacco and refrain from trying drugs and doping. Of all ANDT-coaches, the profession who works with young people direct thinks that the education has been more rewarding in comparison to the profession who work indirectly with ANDT. To improve the prevention efforts require better collaboration, greater empowerment, several strategies and sustainable development in the work. The result has been discussed in relation to the theory empowerment. Keywords: ANDT, ANDT-coach, cross-sectonial study, empowerment, prevention.