The concept of One Health is a rather new term that is used to describe the need for collaboration across expert disciplines to ensure health for humans, animals and the environment. The concept of One Health covers many different aspects of problems that pose a threat to a sustainable planet, for example zoonotic diseases, food hygiene, antibiotic resistance and animal welfare. In recent years the interest in One Health issues has expanded in a truly amazing way, therefore, it is in our interest to present an overview of One Health projects globally, regarding the topics of zoonotic diseases and animal welfare. The aim of this literature study is to conduct an overview of published studies, in the areas of zoonotic diseases and animal welfare, from geographically distinct parts of the world, including Europe, Middle East, South America, South-East Asia and Sub-Saharan Africa. This will be done by answering questions regarding the analysed publications, to explore similarities and differences between the previously mentioned geographic areas, regarding the two topics of interest. PubMed was used as search engine to identify publications suitable for the aim of this literature overview. 178 publications within the area of zoonotic diseases and 139 publications within the area of animal welfare met the inclusion criteria and were analysed and evaluated according to a question-sheet. Cross-border collaborations appeared to be more common in the field of zoonotic diseases than in the field of animal welfare. Looking at the amount of published papers, there seemed to be an elevation in number of publications focusing on zoonotic diseases from the time interval 2012-2013 to 2014-2015, in contrast to animal welfare, where the publication numbers increased some years later, from 2014-2015 to 2016-2017. Sub-Saharan African and South American publications focused more on vector borne diseases than the other investigated geographic areas. Regarding the most common cause of animal welfare issues, it appeared to be housing and human management in all investigated geographical demarcations.

Aim: This essay aims to identify and categorize implementation strategies that increase physical activity. This to create a picture of in what ways the efforts of increasing physical activity are done in Sweden. Method: Several literature searches were made during February 2021. Literature was searched on four governmental or institutional websites. The keywords were “physical activity” and “increase physical activity”. Through exclusion of non-relevant titles, a total of 15 publications from five different institutions were included. Through a literary analysis the implementation strategies were categorized into four subject areas; environment and city planning, school and workplace, healthcare, and collaboration between authorities. Results: Strategies that aim to create stimulating environments through city planning have a high feasibility of improving levels of physical activity. Stimulating environments can create long-term results that affect greater portions of the population. School and work places are important places where daily physical activity can be promoted. Through the educational system and the school subject sports and health, students can create a good foundation for a healthy lifestyle. Ensuring that employees have the possibility to be physically active should be in the interest of every employer, since physically active people tend to have less sick leave and have a greater work performance. In regards of physical activity, the Swedish healthcare system work mostly with secondary prevention. Counseling is the recommended method and also the mainly used method for lifestyle changes in healthcare. Counseling together with written information and continuous contact between patient and healthcare professional is proven to be the most effective way to acquire lifestyle changes. Prescripted physical activity is a concept to improve the levels of physical activity of patients and can be issued by different health care professionals. Several instances agree on the need of a coordinating structure that can oversee the work of increasing physical activity. This structure could demand that effective strategies for implementation are being followed, and could be a connection between different stakeholders. Conclusion: The different sectors investigated have wide knowledge of the impact of increasing physical activity. However, statistics and the burden of non-communicable diseases show generally low levels of physical activity in the population. The conclusion of this is that there is a lack of implementing guidelines into concrete measures that are followed in different sectors. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och kategorisera kunskapsunderlaget för implementeringsstrategier och konkreta åtgärder som främjar fysisk aktivitet i det svenska samhället, samt hur dessa praktiskt appliceras genom olika myndigheter och institutioner. Metod: Litteratursökningar gjordes under februari 2021 på fyra myndigheters eller institutioners hemsidor. Sökorden som användes var ”fysisk aktivitet” och ”främja fysisk aktivitet”. Sållning av titlar resulterade i totalt 15 publikationer utfärdade från fem olika institutioner. Genom textanalys identifierades implementeringsstrategier och åtgärder som främjar fysisk aktivitet, dessa grupperades in i fyra ämnesområden; fysisk miljö och stadsplanering, skola och arbetsplats, hälso- och sjukvård, samt samarbetet mellan instanser. Resultat: Åtgärder för att öka nivåer av fysisk aktivitet som fokuserar på att skapa främjande miljöer genom stadsplanering kan ge långsiktiga resultat som påverkar större delar av befolkningen. Det är viktigt att planera samhällen utifrån närhet, trygghet och tillgänglighet till promenadstråk, cykelvägar, parker och grönområden, samt till andra faciliteter som arbetsplatser, träningsanläggningar eller affärer. Skolan och arbetsplatsen är viktiga platser där daglig fysisk aktivitet kan främjas. Genom skolväsendet och skolämnet idrott och hälsa kan elever lära sig och skapa hälsosamma levnadsvanor. Att skapa förutsättningar så att de anställda på arbetsplatsen är fysiskt aktiva är av värde då det kan minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsprestationen. Med fokus på fysisk aktivitet arbetar hälso- och sjukvården främst med sekundärprevention, där rådgivning är den metod som rekommenderas, samt metoden som är främst använd. Rådgivning tillsammans med skriftlig information och kontinuerlig uppföljning har visats vara det mest effektiva sättet att åstadkomma livsstilsförändringar på individnivå. Fysisk aktivitet på recept är ett arbetssätt som främjar fysisk aktivitet i behandlingsform för flertalet sjukdomar och kan skrivas ut av olika yrkeskategorier inom vården. Flertalet instanser belyser behovet av en samordnande struktur som ser över det tvärsektoriella arbetet för främjandet av fysisk aktivitet. Denna struktur kan sätta krav på att effektiva implementeringsstrategier används och efterföljs, samt kan verka som länk mellan olika aktörer, myndigheter och institutioner. Slutsats: Det finns en bred kunskap kring vikten av att främja fysisk aktivitet inom de olika sektorerna som undersöks. Dock visar statistik och sjukdomsbördan på en generellt låg nivå av fysisk aktivitet i befolkningen. Detta visar på brister i att implementera riktlinjer till konkreta åtgärder som efterföljs inom olika sektorer. / <p>Idrott III</p>

Bakgrund: Kommuner utgör en central aktör i folkhälsoarbetet i och med deras breda välfärdsuppdrag och hur de med sin närhet till befolkningen kan påverka den allmänna folkhälsan genom hela livet. Syfte: Var att undersöka kommunala tjänstepersoners upplevelser av det strategiska folkhälsoarbetet i den egna kommunen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2021 med sju respondenter med ett strategiskt uppdrag kring folkhälsa från sex kommuner i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes digitalt via videolänk och varade mellan 36-90 minuter. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt tematiskt nätverksanalys. Resultat: Fynden visade på olika teman som upplevdes karaktärisera ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Temana handlade om att lokalt strategiskt folkhälsoarbete är komplext och kräver helhetssyn och integrering, vilket illustrerade bredden i kommunens folkhälsoarbete. Respondenterna menade att det behöver finnas en bred kunskapsbas och en koppling till ett större hållbarhetsarbete. De framhöll också att folkhälsa måste in i ordinarie styrning och ledning och genomföras med en ändamålsenlig organisering och genom tvärsektoriellt arbete. Slutsats: Lokalt strategiskt folkhälsoarbetet förutsätter ett komplext angreppssätt där kommuner behöver integrera folkhälsa i styrning och ledning. Samtidigt behöver det finnas en organisering som stöder arbetet samt där arbetet är kunskapsstyrt och bedrivs i intern och extern samverkan. Kan dessa aspekter hanteras, så finns också större möjligheter att uppnå ett effektivt strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Ensamhet hos äldre som bor ensamma hemma påverkar deras livskvalitet. Det skulle vara intressant att se om det går att förbättra livskvaliteten hos ensamboende äldre, men ännu finns för lite kunskap i ämnet som helhet varför det är motiverat med ytterligare forskning kring äldres upplevelser av livskvalitet och ensamhet. Sådan kunskap kan leda till utveckling av folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar om ensamhet och livskvalitet hos ensamboende äldre. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju personer mellan 23 och 55 år. Databearbetningen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att hälsotillstånd och ekonomi, aktivitet, social gemenskap och stöd av familj, är de faktorer som har stor inverkan på ensamhet och orsakar förändringar på livskvalitet hos ensamboende äldre. Slutsats: Den slutsats som kan dras av resultatet är att meningsfullhet och livsglädje kan lindra känslan av ensamhet och samtidigt förbättra livskvalitet hos ensamboende äldre. / <p>Betyg i Ladok 210901.</p>

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Introduction: Haematological malignancies (HMs) are a rare and diverse group of malignancies accounting for 9% of cancers globally. These group of malignancies differ by age, sex, subtypes, morphology and geography. The burden and the patterns of diversity of HMs is poorly understood in low and middle-income countries including Kenya. Aim: To analyse the time trends of incidence of haematological malignancies in Kenya by broad subtypes from 2000–2013 and to compare differences in trends of HMs between Nairobi and Uasin Gishu counties for the period 2007-2013. Methods: A retrospective study including all HMs for all ages and sex diagnosed in the period of 2000-2013. Information used was from two population based cancer registries; Eldoret and Nairobi cancer registry. Crude incidence rates were directly standardized with the world population to obtain the age-standardized rates (ASR). Sex rate ratios (SRR) and incident rate ratios (IRR) were then calculated to compare the number of excess cases between sexes and counties. Ms Excel and STATA13 software were used to conduct a time trend analysis of haematological malignancies by broad subtypes of non-Hodgkin lymphoma (NHL), Hodgkin lymphoma (HL), myeloma and leukaemia. Using the estimated annual percentage change (APC), increase or decrease in trends of HMs was determined. Results: In Kenya, the mean age at diagnosis for all HMs was 32 years. NHL was the most commonly diagnosed HM in Kenya accounting for 43.6% of the cases. The main basis of diagnosis for NHL and HL cases was by cytology while for myeloma and leukaemia was by histology. A male excess was noted in the NHL, myeloma and leukaemia cases with an exemption of a female excess in the HL cases. Trends in incidence of HMs in Kenya increased by 9.8% with the myeloma subtype contributing greatly to the observed increase. By counties, Uasin Gishu county reported a higher number of HM cases per 100000 than Nairobi county (Uasin Gishu-97.6 per 100000 and Nairobi-69.9 per 100000). On the contrary, Nairobi marked a higher increase in trends of HMs than Uasin Gishu county. Conclusion: Trends of haematological malignancies are increasing in Kenya and special attention needs to be given to these under-reported group of malignancies. Finally, this study does support the dire need for a national cancer registry in the country.

Background: According to the WHO, in 2019, of the 384,000 deaths due to malaria globally, Uganda has accounted for 5% of total deaths. This study aims to estimate the fraction of severe malaria cases, and socio-demographic characteristics associated with severe malaria among children aged 0–59 months who are positive for malaria in Uganda. Methods: This is a population based cross sectional study conducted among 1627 children aged  0-59 months who were positive for malaria Rapid Diagnostic Test. Data for this analysis was extracted from Uganda Malaria Indicator Survey 2019. Multivariate logistic regression was used to investigate the prevalence of severe malaria and its association with different background characteristics. The study was conducted using SPSS software version 27. Results: The prevalence of severe malaria symptoms was in 11.7% of included children. Multivariate logistic regression revealed significantly increased odds for children aged 12-23 months (aOR: 2.0;95% CI: 1.3 – 3.3)  and 24 – 35 (aOR: 1.93;95% CI: 1.2 – 3.1) months, children living in urban settings (aOR: 4.9;95% CI: 2.2 – 10.7) , and children belonging to the middle (aOR: 1.9;95% CI: 1.3 – 2.9)  wealth quantile also had significantly higher odds of having one or more symptoms of severe malaria Conclusion: Ages 12–35 months, living in urban areas, and belonging in the middle wealth quantile were significantly associated with increased odds of having one or more symptoms of severe malaria. The results of which suggest a need for malaria intervention policies to address the needs of younger children and urban communities in Uganda.

The aim of this study was to investigate how professionals in nature-based interventions work to promote mental health. The study focused on how professionals find that nature-based interventions are a complement to the traditional therapy for preventing mental illness and promoting mental health. It also addresses what challenges exist in maintaining   of nature-based interventions. Methods: This is a qualitative, inductive study where semi-structured interviews were used. The interviews with five professionals were recorded to facilitate transcription and after that a systematic thematic analysis was started to find patterns and codes in the respondents' answers. The results from this study showed the importance of having both preventive and promotional interventions and that the activities performed are meaningful. Gardening, nature and animalassisted therapy were central activities. It is a stress-free environment, focusing on the  individual in the group. The challenges for the businesses are lack of support from society and traditional health care. Many people have been helped by nature-based interventions as a  complement to traditional therapy.  Conclusion: Mental health is an important issue to tackle and therefore supplementary treatment is needed. Nature-based interventions are needed as a complement to traditional therapy to prevent mental illness and promote mental health. / Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom naturbaserade interventioner arbetar för att främja den psykiska hälsan. Undersökningen fokuserar på hur yrkesverksamma upplever att naturbaserade interventioner är ett komplement till den traditionella terapin för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Ett annat syfte med studien var att undersöka vilka utmaningar som finns med upprätthållandet av naturbaserade interventioner. Metod: Detta är en kvalitativ, induktiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Fem yrkesverksamma intervjuades och intervjuerna spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Efter transkriberingen inleddes en systematisk tematisk analys för att hitta mönster och koder i respondenternas svar.  Resultatet från denna studien visar att det är viktigt med både förebyggande och främjande interventioner och att aktiviteterna som utförs är meningsfulla. Trädgårdsarbete, vistelse i naturen och djurterapi var centrala delar av interventionen. Det är en stressfri miljö som deltagarna befinner sig i, med fokus på individen i gruppen. Traditionell terapi behövs också och därför är naturbaserade interventioner ett bra komplement till den traditionella terapin. Alla aktiviteter är grundade i evidensbaserad forskning och det är en relativt billig verksamhet. Utmaningar med upprätthållandet av verksamheterna är svårigheten med att få finansiellt stöd. Andra utmaningarna för verksamheterna är brist på stöd från samhället och den traditionella terapin. Deltagarna har ofta hamnat i existentiella dilemman där de tvivlar på sig själva och här kan den gröna vården gå in och hjälpa till. Det är ingen intervention som passar alla, men väldigt många har blivit hjälpta.  Slutsats: Naturen kan ses som en stresslindrande faktor för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa och är därför betydelsefull för folkhälsan. Naturbaserade interventioner behöver implementeras som ett komplement till traditionell terapi för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka Verkställande direktörers (Vd) föreställningar om Ansvarsfullt ledarskap och deras uppfattningar om socialt ansvar för intressenternas hälsa. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes bland ett ändamålsenligt urval av tio Vd:ar från företag som representerar olika sektorer. Innehållsanalys utfördes för att identifiera mönster och kategorier i data. Fyra kategorier identifierades i data. De intervjuade Vd:arnas föreställning om rollen som ansvarig ledare var att bidra, inkludera, skapa en gemenskap och struktur. Deras förståelse för CSR och intressenters hälsa och välbefinnande var i stor utsträckning begränsad till sin egen organisation (interna intressenter). Även om de kunde se att deras aktiviteter påverkat andra intressenter, så var det inte deras första prioritet. / The purpose of this thesis was to investigate CEO´s understanding of Responsible Leadership and their perceptions of Social Responsibility for stakeholders health. Semi-structured qualitative interviews were carried out among a purposive sample of ten CEO´s representing a variety of sectors. Content analysis was conducted to identify patterns and categories in the data.  Four categories were identified in the data. The interviewed CEO´s perceptions of the role of responsible leader were to contribute, inclusiveness, create a community and structure. Their understanding of CSR and stakeholder´s health and well-being was largely limited to their own organization (internal stakeholders). Although they could see that their activities affected other stakeholders, it was not their first priority.

Sammanfattning   I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030.   Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns.   Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.