Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.

No description available.

No description available.

No description available.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

<p>Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv.</p><p>Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd</p>

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.

Vi har studerat hur äldre kvinnor beskriver att deras liv påverkats och förändrats under Covid-19 pandemin samt hur det har förändrats. I studien har vi tillämpat oss av en fokusgruppsintervju där fyra intervjupersoner deltog, en pargruppsintervju samt en enskild intervju, samtliga intervjupersoner var kvinnor. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och i sin tur analyserades med hjälp av en kvalitativ analysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har följt restriktioner och uppmaningar från myndigheter. Intervjupersonernas sociala liv har påverkats genom att fysiska träffar har ändrat form eller minskat, i vissa fall helt uteblivit under pandemin. Detta ligger i linje om vad den tidigare forskningen inom området har visat.

<p>På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet.</p> / <p>Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.</p>