Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar: • Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda? • Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare? Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.

SAMMANFATTNING Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori. Resultaten visade att yrkesgrupperna är förhållandevis nöjda med sin samverkan, men att den skulle kunna förbättras genom exempelvis tydligare mål, mer information och öppnare diskussioner kring sina skilda förutsättningar.

Upper secondary schools programme - a qualitative study about the collaboration of the Youth- and family team, the upper secondary schools and the police to prevent drugs Author: Åsa Göransson Supervisor: Björn Johansson This essay discuss drug preventative work performed by the members of the “Upper secondary schools programme”, which is a part of the Youth- and family team of the Social Services. They perform this work in collaboration with the police and upper secondary schools in Örebro. The purpose of this essay is to investigate and describe this collaboration. More specifically, the purpose is to study the contents of documents of the municipality of Örebro concerning drug prevention aimed at youths through collaboration and compare with the actual work that is carried out by the Youth- and family team through collaboration. Further issues dealt with are possible improvements and if the parties concerned feel a need for a documented structure concerning their way of working. I have used a qualitative method and I have interviewed members of parties concerned. The two members of the Upper secondary organisation, the head principal of the Karolinska School and the group-leader of the narcotics squad, have been interviewed. The essay is based on earlier research concerning collaboration between the social services, the school and the police working with vulnerable children and youths. Documents from the municipality of Örebro about youth, drug abuse and collaboration will also be a part of my interpretation. As starting point I will analyse my result from the focuses I found common in earlier research. The chapters on Earlier research and Results will be presented divided into different themes. These themes are: Aim and purpose, Means, Knowledge, roles and equality, Support from the management and legitimacy and Structure and routines. I also analyse earlier research regarding social service’s collaboration with the police and the school, along with research on secrecy and laws. Improvements and a passage about documents of Örebro municipality will also be presented in the result/analysis. My result shows that there is a connection to earlier research regarding Aim and purpose, Support from the management and Knowledge, roles and equality. Aims and attitudes common to all parties and a supportive management is mutual for the people I have interviewed. They feel interdependent of each others work and knowledge. Structure and routines vary but there is still a relatively determined work procedure and this procedure has been more or less implemented by the staff. There are means being put into their collaboration and they consider the means provided enough for them to do their work. Regarding problems with secrecy mentioned in earlier research is not seen as a problem of the parties concerned. They can usually work with consent from the clients. Central keywords: youth, collaboration, social services, school, police, drug prevention

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket värde socialtjänsten tillmäter Ekbackens utredningar och om de rekommendationer som ges följs. Studiens frågeställningar är: Av vilka anledningar anlitar socialtjänsten Ekbacken? Motsvarar Ekbackens arbete det uppdrag som socialtjänsten gett? Har utredningen tillfört ny kunskap? Vilken betydelse har en utredning på Ekbacken för socialtjänstens fortsatta behandlingsplanering? Följer socialtjänsten Ekbackens rekommendationer? Hur värderas en utredning på Ekbacken i förhållande till andra utredningsmodeller? Metodvalet är kvalitativt och bygger på intervjuer med sju socialsekreterare från olika kommuner i Dalarna. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från begreppet kvalitet i den sociala barnavården, med fokus på teorianknytning, delaktighet och barnperspektiv. Resultatet visar att de utredningar som görs på Ekbacken tillmäts ett högt värde och att socialtjänsten i hög grad följer de rekommendationer om insats som lämnas från Ekbacken. Ekbacken anses erbjuda ett komplement som kan bidra med teoretisk förankrad kunskap och delaktighet för familjerna, såväl i utredningsprocessen som i utformandet av insatser. Detta skapar trygghet i socialsekreterarnas svåra och många gånger kritiserade arbete. Hur samverkan med psykologisk och psykiatrisk expertis skulle kunna utformas är ett angeläget område för vidare forskning. Att utforska även familjernas syn på värdet av Ekbackens utredningar, skulle ytterligare bidra till att deras röster hörsammas.

Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ”rättsliga kulturer” än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter. Uppsatsen är rättssociologisk och kvalitativa metoder i form av direktobservationer och intervjuer har använts för datainsamling. För analys har socialkonstruktivistisk teori samt rättsteori använts. Resultaten visar att socialsekreterarna i större utsträckning än förr polisanmäler brottsmisstankar och att det straffrättsliga perspektivet därmed fått en starkare ställning. Det innebär att den barns bästa bedömning som ska föregå alla beslut rörande barn riskerar att utebli. Socialsekreterarna anser att de i enlighet med riktlinjerna bör göra polisanmälan vilket innebär att deras handlingsutrymme konstrueras snävare än förr. Resultaten visar också att samverkan innebär vissa svårigheter då socialtjänsten förväntas avvakta polisens förundersökning. Då polisen inte har möjlighet att snabbt agera hamnar socialtjänsten i en position då man får välja mellan att ingripa till barnets skydd eller försvåra säkrandet av bevisning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.

Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd. Resultaten inom ekonomiskt bistånd visar att kvinnor med barn och män utan barn utgör den övervägande delen av biståndstagarna. Del 2 behandlar intervjuer från tre socialsekreterare. Resultaten visar att socialtjänsten vidmakthåller traditionella uppfattningar om kön, och att jämställdhet ofta ställs mot SoL:s individuella bedömning, där könet ej ska påverka besluten. Uppsatsen är inte generaliserbar då den endast behandlar beslut från två utvalda kommuner på lokal nivå.

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.