Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

Bakgrund: Statistik och forskningsrapporter från bland annat Världshälsoorganisationen visar att hälsan världen över är ojämlikt fördelad och att socioekonomisk status, socialt kapital och health literacy är bidragande faktorer. Föräldrars utbildningsnivå och inkomst kan påverka barns hälsa och uppväxtvillkor och barn tillhörande riskgrupper har sämre förutsättningar till hälsa. Samhället har möjlighet att genom politiska insatser på olika nivåer och i olika sektorer påverka individers möjligheter att i sin tur vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på kopplingen mellan ekonomi och hälsa, och hur det påverkar familjen att leva ett gott liv. Metod: En kvalitativ ansats valdes och sju föräldrar från tre olika kommuner i Värmland intervjuades i enskilda semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: ”Hinder och möjligheter” som består av subkategorierna: Socialt kapital och Tid och utrymme, och vidare av ”Prioritering och investering” som består av subkategorierna: Samhällets roll, Levnadsvanor och livsstil och Uppväxtvillkor. Slutsats: Det framkom att hälsa är ett komplext begrepp som handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Enligt informanterna har individer möjlighet att påverka sin hälsa genom prioriteringar och investeringar. Vidare beskrevs att förutsättningarna för hälsa är ojämlikt fördelade i samhället och de ekonomiskt svagare kan ha svårare att vidta hälsofrämjande åtgärder. Informanterna ansåg att det finns en koppling mellan ekonomi och hälsa och att god ekonomi förbättrar individers möjligheter till hälsa och ett gott liv. Individers kunskap, intressen och vilja styr individers val i livet. Tidsbrist och för lite utrymme för återhämtning och tid med familjen har beskrivits kunna utgöra en begränsande faktor för bättre hälsa. Hälsa beskrevs också vara en resurs för ett produktivt liv. Barns hälsa påverkas bara till viss del av familjens ekonomi samtidigt som en trygg miljö och god föräldrarelation ansågs vara betydelsefulla. / Background: Statistics and reports from among others the World Health Organization show that inequity in health exists all over the world and that socioeconomic status, social capital and health literacy are contributing factors. Parental education and income have an effect on children’s health and development and children in risk groups have lower chances to develop good health. The society has the opportunity to affect individuals to take actions to promote their own health by political actions on different levels and in different sectors. Aim: The aim of this study was to examine parental view on the connection between economics and health, and its effects on living a good family life. Method: A qualitative approach was used to collect data. Seven parents from three different municipalities in Wermland were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were recorded and transcribed. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the material resulted in two categories: ”Obstacles and opportunities” which further consists of two subcategories: Social capital and Time and capacity. The other category “Priority and investment” consists of three subcategories: Society’s role, Lifestyle factors and Childhood conditions. Conclusion: This study showed that health is a complex concept about physical and psychological well-being. According to the informants individuals have the opportunity to affect their health by their priorities and investments. Furthermore, the opportunities for reaching good health are being described as unequal throughout the society and it seems to be harder to take health promoting actions for those who are economically weaker. The informants felt that there is a connection between economics and health and that good economy improves individuals’ possibilities to be healthy and live a good life. Individuals’ interests, knowledge and will affect their choices in life. Lack of time and capacity for recovery and to spent time with their families is thought to be a limiting factor for better health. Health is also being described as a resource for a productive life. Children’s health is only partly being affected by families’ economy. A safe environment and good parental relationship seems to be important.

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.

The Swedish school system has had a long tradition of equality and later on, equivalence, where the municipalities have a large responsibility as well as freedom in ensuring that children receive an equivalent education. During some time however, results have shown an increased importance of aspects such as family background and residential segregation for the children’s performances and hence a failing equivalence. The research question for this paper is: How do municipalities interpret their national obligation of ensuring equivalence in school? By preforming case studies in three municipalities with three different organizations, written sources and interviews allow for an in-depth analysis of the organizations in relation to equivalence. Looking at the challenges for an equivalent school today in combination with theories about equality in opportunity and equality in outcome, an analytical tool is created which is used to analyze the municipalities in a comparable way. This paper shows how the interpretations of the national obligation of ensuring equivalence in the three municipalities can be understood in regards to two dimensions – to what extent a municipality is compensating for the children’s family background in their organization and if the municipality prioritize an individual or a collective understanding of equivalence in their organization. The paper illustrates how a to vague legislation about equivalence may lead to very different organizations that in turn may threaten the national goal of equivalence.

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan. / Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.

Introduktion/Bakgrund: Enligt ett flertal vetenskapliga rapporter är misshandel och utnyttjande av äldre ett växande problem i Europa och övriga världen. Det kommer att ställas högre krav på vårdgivare både inom familjen och inom välfärden på grund av en åldrande europeisk befolkning. Det förutses att en tredjedel av den europeiska befolkningen kommer att vara 60 år eller äldre år 2050. Tillförlitliga data och forskning är dock en bristvara när det kommer till misshandel och utnyttjande av äldre. Syfte: Att granska den tillgängliga forskningen om vilken effekt olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) har huruvida äldre människor (60 år eller äldre) riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar och relevant litteratur har granskats och valts ut via olika databaser. Resultat: Studien kom fram till att olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) påverkar huruvida äldre människor riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Av de studerade faktorerna var utbildning den socioekonomiska faktor som främst påverkade huruvida en äldre människa riskerade att bli utsatt för misshandel eller inte. De andra faktorerna, yrke och förmögenhet/inkomst, var inte representerade i samma utsträckning som utbildning i studiens resultat. En annan påverkande faktor som hänger ihop med socioekonomiska faktorer visade sig vara könstilhörighet. Majoriteten av den granskade litteraturen bekräftar att det finns ett mönster som innebär att äldre kvinnor löper en större risk än män att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel. Det var svårt att identifiera likheter eller skillnader mellan olika europeiska regioner på grund av att studiemetod och studiedesign skiljde sig allt för mycket åt mellan de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Resultatet från litteraturgranskningen visade att utbildning har en större påverkan än yrke och förmögenhet huruvida en äldre människa riskerar att bli utsatt för psykisk och/eller fysisk misshandel eller inte. Studien fann även att könsskillnader var tydliga och innebär äldre kvinnor löper större risk än män att bli utsatta. Något som också måste tas i beaktning i framtida forskning. Bristen på forskning och litteratur inom ämnet vittnar om att det finns ett stort behov av mer forskning. En bättre förståelse för relationen mellan socioekonomisk position och misshandel av äldre är viktigt för framtiden. / Abstract Introduction: The issue of elder abuse is described as increasing in Europe and beyond according to several scientific reports. An ageing European population combined with longer life expectancy will increase demands on family caregivers and a well-functioning health and social care workforce. It is estimated that in year 2050 one third of the European population will be 60 years or older. However there is still a shortage of confident data across European countries regarding the extent, features, determinants and effects of elder abuse. Aim: To review existing knowledge of the impact of various measures of socioeconomic position (education, occupation and wealth) on physical and psychological abuse among elderly people (60 years of age and over) in Europe. Method: A literature study was chosen as working method. Scientific articles and relevant literature were examined using different databases. Results: The review found that socioeconomic position factors (education, occupation, wealth) have an impact on the likelihood of elderly individuals experiencing abuse. Of the assessed factors, education has shown to be the socioeconomic factor which has the most impact on the likelihood of elder abuse. Other factors such as occupation and wealth and income, were not represented in the results at the same extent as education. Another important factor related to elderly people’s socio-economic position was found to be gender. The majority of articles analysed in this thesis confirms that there is a pattern where elderly women are more likely to experience abuse than are men. Due to different study designs and measures in the analysed scientific articles and reports differences according to area context were hard to identify. Conclusion: Results of this thesis showed that education as measure of socioeconomic position had the biggest impact on elder abuse as compared to occupation and wealth. However, gender (a factor strictly linked to socioeconomic position) differentials were remarkable, a subject which needs to be taken into consideration in future research. Further, the lack of literature in the research subject points out to an urgent need for further studies. This is urgently needed, as both ageing and abuse are increasing across Europe. A better understanding of the relation between socioeconomic position and abuse among elderly will be of paramount importance for future interventions aimed to curb the ever growing trend.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.