Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Detta arbete har, med ett kvantitativt arbetssätt, undersökt hur socioekonomisk ojämlikhet kan påverka matematikutbildning på grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur 15-åriga högstadieelever på skolor med högre respektive lägre genomsnittlig socioekonomisk profil upplever matematikundervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur elever upplever eget intresse och svårighet inom matematik, och hur elever upplever förväntningar från föräldrar och lärare samt deras egna mål på slutbetyg i matematik. För att beskriva skolornas socioekonomiska profil, användes föräldrarnas utbildningsbakgrund utifrån skolverkets SALSA-undersökning. Digitala enkäter i Google formulär användes i datainsamling för detta arbete. Univariata analyser med statistiska tabeller och signifikanstest (Wilcoxon test) används i dataanalysen. Totalt 19 elever på skolan med högre socioekonomisk status och 70 elever på skolan med lägre socioekonomisk status har deltagit i enkätundersökningen. Resultaten visar att elever på skolan med lägre socioekonomisk status upplever större förväntningar från föräldrar på deras betyg i matematik. Resultaten visar också att jämfört med elever på skolan med lägre socioekonomisk status, så tycker elever på skolan med högre socioekonomisk profil att matematik är enklare och att några matematiska områden som ingår i det centrala innehållet är mer intressanta. De matematiska områdena som taluppfattning, samband och förändring samt sannolikhet och statistik påverkas mest av elevers socioekonomisk status. Socioekonomisk status kan även påverka elevers gymnasieval där elever på skolan med högre socioekonomisk status har betydande högre vilja att söka gymnasieprogram som kräver matematisk kunskap. / This work has, with a quantitative approach, investigated how socio-economic inequality can affect mathematics education in primary school. The purpose of this work was to investigate how 15-year-old students at schools with higher and lower average socio-economic profile experience mathematics teaching. The research questions were how students experience their own interest and difficulty in mathematics, and how students experience expectations from parents and teachers as well as their own goals for final grades in mathematics. To describe the schools’ 'socio-economic profile, the parents' educational background was used based on the National Agency for Education's SALSA survey. Digital surveys in Google Forms were used as a data collection method. Univariate analysis with statistical tables and significance tests (Wilcoxon test) are applied in the data analysis. A total of 19 students at the school with higher socio-economic status and 70 students at the school with lower socio-economic status have participated in the survey. The results show that students at school with lower socio-economic status experience greater expectations from parents of their grades in mathematics. The results also show that compared with students at the school with a lower socio-economic status, students at the school with a higher socio-economic profile think that mathematics is simpler and that some mathematical areas that are included in the central content are more interesting. The mathematical areas such as number perception, connection and change as well as probability and statistics are most affected by students' socio-economic status. Socio-economic status can also affect students' upper secondary school choices, where students at the school with a higher socio-economic status have a significantly higher willingness to apply for upper secondary school programs that require mathematical knowledge.

Syftet med den här studien är att med kvantitativ metod undersöka om samband föreligger mellan låg socioekonomisk status och förekomst av brott i nära relation i landets kommuner. Regressions- samt geografisk analys används för att studera socioekonomiska faktorers påverkan på frekvensen i antalet anmälda brott i nära relation, samt belysa geografiska variationer i brottsnivå. Resultatet ger stöd för hypotesen samt vad som förväntades utifrån teorin om social desorganisation samt strainteori avseende socioekonomiska faktorers samband med nivåer av våld i nära relation. Vi kan dock inte utesluta vare sig medierande eller modererande faktorer som tidigare forskning visat på. För det krävs vidare forskning. Våld i nära relation skulle alltså, baserat på resultaten, vara mer sannolikt att förekomma i kommuner med högre andel individer med låg socioekonomisk status. Följaktligen bör sannolikt brottspreventiva åtgärder som syftar till att motverka effekterna av låg socioekonomisk status även motverka förekomsten av våld i nära relation. / This study considers the effects of concentrated disadvantage on the prevalence of intimate partner violence (IPV) in Sweden. The purpose is to quantitatively study the relationship between rates of reported IPV to police. Multiple regression analysis is used to examine the relationship between socioeconomic factors and differences in crime rates among municipalities. Geographical analysis is used to examine variations in crime rates between municipalities. The results seemingly confirms the hypothesis that concentrated disadvantage significantly increases intimate partner violence, as expected from social disorganization and strain theory. However, we can not rule out the possibility of mediating and/or moderating factors as indicated from previous studies abroad. For that, further research needs to be done. Based on the results, municipality representatives should consider crime prevention strategies aimed at decreasing the effects of concentrated disadvantage among residential areas.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.

Forskning har visat att metoder som inbegriper filosofisk dialog i skolan kan varafördelaktig för utvecklingen av en mängd färdigheter hos elever. Endast ett fåtal studier harundersökt effekterna av filosofisk dialog hos socioekonomiskt utsatta elever, och den härstudien syftar till att avhjälpa detta. Mer precist har denna studie fokuserat på utvecklingenav argumentationsförmågor i årskurs 4 (elever med en ålder av ungefär 10 år) i en svenskkommunal skola. Under en period av åtta veckor deltog gruppen av elever på 12 sessionermed filosofisk dialog baserad på Philosophy for Children-metoden. Varje session utom denförsta spelades in (bild och ljud). Datan bearbetades sedan med observationsverktyget Argumentation Rating Tool. Resultatet från tidigt i interventionen jämfördes med resultatetfrån slutet av interventionen, och positiva förändringar i att kunna diskutera kritiskt ochdiskutera tillsammans kunde noteras. Mer forskning om effekterna av filosofiska samtal försocioekonomiskt utsatta elever behövs. / Research has shown that methods of philosophical dialogue in schools can be beneficialfor the development of a variety of skills among students. Few studies have examined theeffects of philosophical dialogue for students who are socioeconomically disadvantaged,and this study aims to help remedy this. More precisely this study focused on thedevelopment of argumentation skills in a fourth year-class (students approximately 10 years of age) in a Swedish municipal school. During a period of eight weeks the group ofstudents participated in 12 sessions of philosophical dialogue based on the Philosophy for Children-method. Every session except the first was recorded (image and sound). The datawas then analysed with the Argumentation Rating Tool. The results from early on in theintervention were compared to the results from the end of the intervention, and positivechanges in ability to discuss critically and discuss together were found. Further research onthe effects of philosophical dialogues for socioeconomically disadvantaged students isneeded.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

Tusentals människor tvingas fly sina hemländer på grund av bland annat krig, förföljelse och våld. Under 2015 migrerade 60 miljoner vuxna och barn och ungdomar under 18 år. Syfte: Att beskriva den orala hälsan hos flyktingbarn. Metod: Allmän litteraturstudie. Litteratursökningen utfördes i tre databaser: CINAHL, DOSS och MEDLINE. Totalt valdes 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2014–2023. Resultat: Resultatet visar att de mest förekommande orala sjukdomarna bland flyktingbarn är karies och gingivit. Riskfaktorer för den orala hälsan identifieras som tillgång till tandvård och munhygienartiklar, socioekonomisk status och kost. Barn på flykt under en längre tid anses vara mer benägna att ha högre antal kariesskador jämfört med de motsvarande barnen på flykt under en kortare tid. Slutsats: Karies och gingivit är de mest förekommande orala sjukdomarna hos flyktingbarn. Riskfaktorerna som svårigheter med tillgång till tandvård och munhygiensartiklar, kost och socioekonomisk status är vanligt förekommande vilket påverkar förekomsten av karies och gingivit. / Thousands of people are forced to flee their home countries because of war, persecution and violence. In 2015, 60 million adults, children and adolescents under the age of 18 emigrated. Aim: To describe the oral health of refugee children. Method: Literature review. The literature search was performed in three databases. 16 scientific articles were selected that were published between 2014-2023. Results: The results show that the most prevalent oral diseases among refugee children are caries and gingivitis. Risk factors for oral health are identified as access to dental care and oral hygiene items, socioeconomic status and diet. Children on the move for a longer period of time are considered to be more likely to have higher rates of dental caries compared to their counterparts on the move for a shorter period of time. Conclusion: Dental caries and gingivitis are the most common oral diseases in refugee children. Risk factors such as difficulties in accessing dental care and oral hygiene products, diet and socioeconomic status are common and influence the prevalence of caries and gingivitis.

Bland barn och unga är det endast två av tio som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, skillnader i fysisk aktivitet utgörs främst av socioekonomisk status. Barn och unga med låg socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva och är likaså underrepresenterade i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och skildras vara tillgänglig för alla som vill delta. Kostnader för idrottsdeltagande har däremot ökat senaste åren och beskrivs vara en av faktorerna till att barn och ungas deltagande skiljer sig åt. Gemenskap och tillhörighet i föreningsidrotten skapar Känsla av sammanhang (KASAM). Med denna bakgrund syftade studien till att undersöka företrädare för barn- och ungdomsidrotts upplevelser av föreningens arbete för jämlik inkludering utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Studien har använt en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes utifrån ett målstyrturval med kriterierna att ha en styrelseposition inom en idrottsförening i Västmanland. Insamlad data transkriberades och därefter analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som i studiens resultat mynnade ut i två kategorier; Möjliggöra ett jämlikt deltagande och Idrottsföreningars strukturella förutsättningar. Resultatet synliggjorde idrottsföreningars aktiva arbete med att möjliggöra ett varaktigt deltagande för både befintliga och nya medlemmar. Samt hur föreningars arbete förhåller sig till riktlinjer för beviljat bidrag för verksamheten och betydelsefulla resurser för ett utvecklat arbete med jämlikhet. Arbetet med att möjliggöra deltagande utifrån ett socioekonomiskt perspektiv varierar bland föreningarna, däremot tydliggörs svårigheter med att nå ut till de socioekonomiskt svaga grupperna. Föreningarna försöker möta medlemmarnas förutsättningar och hitta alternativa lösningar för att möjliggöra medlemskap. / Among children and adolescents, only two out of ten achieve the recommendations for physical activity, differences in physical activity are mainly related to socioeconomic status. Children and adolescents of low socioeconomic status are less physically active and are also underrepresented in sports associations. The sports movement is the largest social movement in Sweden and is described as available to everyone who want to participate. However, the cost of sports participation has increased in recent years and described as one of the factors why children and adolescents’ participation differs. Fellowship and solidarity in sports associations create Sense of coherence (SOC). With this background, the study aimed to investigate the experiences of representatives of children's and adolescents' sports with regard to the association's work for equal inclusion from a socio-economic perspective. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews. The informants were selected based on a purposive sampling with the criteria of having a board position in a sports association in Västmanland. Collected data was transcribed and then analyzed using a manifest qualitative content analysis which contributed to the study´s results with two categories; Enabling equal participation and structural conditions of sports associations. The results show the active work of sports associations to enable lasting participation for both existing and new members. As well as how associations' work relates to guidelines for approved grants for activities and significant resources for developing work with equality.  The work to enable participation from a socioeconomic perspective varies among the sports associations, although it clarified that it is difficult to reach out to the socioeconomically weak groups. The associations try to meet the conditions of their members and find alternative solutions to enable membership.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.