Det finns ett kunskapsgap i mellanstadieelevers matematikprestationer mellan elever med låg socioekonomisk status och resterande elever i Sverige. Lärarens förväntningar visar sig även vara en viktig faktor när det kommer till elevers prestationer i matematik och inte minst för skolor med låg socioekonomisk status. Av den anledningen är det intressant att undersöka hur lärarens förväntningar och elevens prestation korrelerar i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien är att belysa hur lärarens förväntningar korrelerar med elevens matematikprestationer för årskurs 6, i socioekonomiskt utsatta områden i en svensk medelstor kommun. Syftet besvaras genom frågorna: hur upplever elever lärarens förväntningar i ämnet matematik och hur ser sambandet ut mellan lärarens förväntningar, elevens motivation och elevens matematikprestationer i en svensk skolkontext? Studien använder Expectancy-Value-Theory som teoretisk utgångspunkt för att undersöka hur elevernas prestationer påverkas av lärarens förväntningar, både direkt och indirekt genom motivation. Studien använder en kvantitativ metod och data samlas in via en enkät som besvaras av 67 elever i årskurs 6. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av korstabeller och Chi2-test. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna upplever höga förväntningar, self-efficacy och uppgiftsinriktade mål, oavsett vilket betyg eleven har. Lärarens förväntningar visar inte ett direkt samband med elevernas matematikprestationer, men har ett signifikant samband med elevens self-efficacy och uppgiftsinriktade mål. / There is a knowledge gap in middle school students' mathematics performance between students with low socioeconomic status and other students in Sweden. Teachers' expectations also prove to be an important factor in students' performance in mathematics, particularly in schools with low socioeconomic status. For this reason, it is interesting to investigate how teachers' expectations and students' performance correlate in socioeconomically disadvantaged areas.  The purpose of the study is to highlight how teachers' expectations correlate with students' mathematics performance in grade 6, in socioeconomically disadvantaged areas in a medium-sized Swedish municipality. The purpose is addressed through the following questions: how do students perceive teachers' expectations in the subject of mathematics, and what is the relationship between teachers' expectations, students' motivation, and students' mathematics performance in a Swedish school context? The study uses Expectancy-Value Theory as a theoretical framework to examine how students' performance is influenced by teachers' expectations, both directly and indirectly through motivation. The study employs a quantitative method and data is collected via a questionnaire answered by 67 students in grade 6. The data is analyzed using cross-tabulations and Chi-square tests. The results of the study show that the majority of students perceive high expectations, self-efficacy, and mastery goal orientation. regardless of their grades. Teachers' expectations do not show a direct correlation with students' mathematics performance but have a significant correlation with students' self-efficacy and mastery goal orientation.

Bakgrund: Den psykiska hälsan i Sveriges befolkning försämras samtidigt som ohälsosamma kostvanor ökar. Forskningsunderlaget som undersöker kostens påverkan på den psykiska hälsan påvisar ett samband mellan kost och psykiska besvär, men relationen behöver undersökas i även ett salutogent perspektiv. Eftersom det finns skillnader i kostvanor och den psykiska hälsan utifrån olika grupper i samhället behöver även områdena undersökas med hänsyn till socioekonomiska och demografiska skillnader Syfte: Syftet för studien är att undersöka om det finns samband mellan konsumtion av hälsosamma livsmedel, psykiskt välbefinnande, socioekonomisk status och social position hos vuxna i en arbetsför ålder, samt om sambanden skiljer utifrån kön. Metod: En tvärsnittsdesign har tillämpats som inkluderat svar från totalt 68 deltagare, bestående av vuxna i åldrarna 18–64 år. Dessa besvarades genom enkäter. För analyser har deskriptiva data och korrelationsanalyser genomförts. Resultat: Det fanns samband mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i samtliga grupper, förutom för män. Deltagarna upplevde att orsakssambandet mellan områdena var dubbelsidigt. Resultatet påvisade även att socioekonomisk status och social position hade samband med hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i majoriteten av undersökta grupper. Slutsatser: Sambandet mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande indikerar att båda områdena bör hanteras tillsammans i hälsofrämjande insatser. Eftersom sambandet var som starkast hos kvinnor indikerar det att gruppen kan vara mottaglig för insatser som kombinerar kost och psykisk hälsa i interventionskomponenter.

Social media use is an ever-growing phenomenon, with the majority of the world's population using at least one social media account. Despite the widespread usage, a strong link between social media use and negatively impacted body image exists, a connection that has been mainly explored in the context of women. This research aims to shed light on the aforementioned relationship concerning Swedish men (aged 18-34), considering various socio-economic status (SES) factors. To address the research question “Which background factors influence the relationship between Instagram usage and perceived body image among Swedish men (aged 18-34)?”, a quantitative study was performed by administering a combined questionnaire (N=52) consisting of validated questionnaires regarding Instagram use, body image and SES. Multiple regression and moderation analyses were conducted to explore these relationships. No significant results were found. Certain limitations should be addressed in future research on this topic. / Användning av sociala medier är ett ständigt växande fenomen, då majoriteten av världens befolkning använder minst ett socialt mediekonto. Trots den utbredda användningen finns det en stark koppling mellan användning av sociala medier och en negativ kroppsuppfattning. Tidigare forskning har dock främst fokuserat på kvinnor. Syftet med denna uppsats är att belysa det tidigare nämnda förhållandet hos svenska män (18-34 år), med hänsyn till olika socioekonomiska status (SES) faktorer. Vi ville besvara frågan "Vilka bakgrundsfaktorer påverkar sambandet mellan Instagramanvändning och upplevd kroppsbild bland svenska män (18-34 år)?", och för att göra detta genomfördes en kvantitativ studie där deltagarna (N=52) vick besvara några validerade frågeformulär med avseende på användning av Instagram, kroppsbild och SES. Dessa samband undersöktes med hjälp av linjär regression. Inga signifikanta resultat hittades. Vissa begränsningar bör tas upp i framtida forskning om detta ämne.

Rädsla för brott är ett samhällsproblem som påverkar stora delar av befolkningen och ärdärför ett centralt ämne i den kriminalpolitiska sfären. Därför är det av intresse att studerafaktorer som är associerade med rädslan där en tolkning av Sampson, Raudenbush och Earls(1997) teori om kollektiv förmåga kan tänkas vara relevant. Den här kvantitativa studien baseras på data från Stockholms stads Trygghetsmätning somgenomfördes åren 2020 och 2023 i syfte att undersöka om det finns ett negativt sambandmellan kollektiv förmåga och självrapporterad rädsla för brott samt om det sambandetkvarstår med kontroll för demografiska och socioekonomiska faktorer. Resultatet analyserasutifrån teorin om kollektiv förmåga som rör hur social sammanhållning mellan invånare ochinformell social kontroll i ett bostadsområde kan påverka förekomsten av brottslighet. I denhär studien appliceras teorin utifrån tolkningen om att samma sociala mekanismer även har endämpande verkan på invånares rädsla för brott som begås i deras bostadsområde. Dataanalyseras i Statistical Product and Service Solutions (SPSS) med multipel regressionsanalys(eng. Ordinary Least Squares, förk. OLS). Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt icke-linjärt samband mellankollektiv förmåga och rädsla för brott som kvarstår med kontroll för demografiska ochsocioekonomiska bakgrundsfaktorer. Graden av rädsla för brott planas ut vid en medelnivå avkollektiv förmåga, vilket innebär att skillnaderna i rädsla för brott blev färre. Det innebär attden här studien påvisar ett empiriskt stöd för att en högre grad av kollektiv förmågasamvarierar med en lägre nivå av rädsla för brott. Sambandet är dock något svagt, vilket tyderpå att det finns andra mekanismer utöver kollektiv förmåga som också har betydelse för rädslaför brott. Slutligen diskuteras studiens implikationer, idéer kring potentiella åtgärder för attöka kollektiv förmåga i bostadsområden, studiens styrkor och svagheter samt förslag påframtida forskning.

Physical inactivity is a growing concern among adolescents, which is the fundamental issue addressed in this study. The purpose of this study was to gain more knowledge about adolescents’ physical activity habits and the factors that influence physical activity. The study was based on a questionnaire consisting of 23 questions. The participants were 149 upper secondary school pupils between 15-19 years old from Östersund who studied both theoretically and practically oriented programs. Based on the World Health Organization [WHO] recommendations on physical activity the adolescents were categorized as active and inactive, and then compared with various background factors that previous research has demonstrated as being important determinants of physical activity. These factors were socioeconomic background, parental influence, sex and ethnicity. The results showed that most active adolescents are also active in sports clubs (p <0.05), has the highest final grade in the subject physical education and health in school year 9 (p <0.05), attends a theoretical program (p <0, 05), has a high educational capital (p <0.05), has a high sporting capital (p <0.05), is more motivated to physical activity (p <0.05) and have more support from their parents (p <0.05). The results was discussed by using the framework suggested by Bourdieu, habitus and capital.

Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.