This thesis investigated the relationship between socioeconomic status (by occupation) and self-reported depression among women in Stockholm County. A quantitative study was conducted based on secondary data from the 2006 Stockholm County Public Health Survey. Data was analyzed using descriptive statistics and logistic regression analysis through SPSS statistical package. Results showed that low socioeconomic status (by occupation) increased the risk of reporting depression among women in Stockholm County. In addition, the study found that the relationship was to some extent explained by income and marital status. However, further studies are warranted of the relation between socioeconomic status (e.g. education and income) and depression among women in the Swedish population but particularly in Stockholm County. / Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status (efter ockupation) och själv-rapporterad depression bland kvinnor i Stockholms län. En kvantitativ studie genomfördes baserat på data från Stockholms läns folkhälsoenkät 2006. Data analyserades med deskriptiv statistik och logistisk regressionsanalys med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Resultatet visade att låg socioekonomisk status (efter ockupation) ökade risken för självrapporterad depression bland kvinnor i Stockholms län. Dessutom så fann studien att förhållandet kunde till viss del förklaras av inkomst och civilstånd. Men ytterligare forskning krävs för att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status (t.ex. utbildning och inkomst) och depression bland kvinnor i den svenska befolkningen, särskilt i Stockholms län.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.

Background: Lifestyle related non-communicable diseases are now the biggest cause of death and burden of disease in Thailand. NANDA is an evidence- based classification system of nursing diagnosis. Aim: The purpose of the study was to identify and describe the nursing needs of a patient group from a low socio-economic background located in an urban primary health-care setting in Thailand by using NANDA. Method: The study is a structured observation study with a quantitative approach. The study was conducted at a health- center in Bangkok, Thailand. Result: 42 different NANDA diagnoses were identified in the observed group. In total 609 nursing diagnoses were distributed among 96 patients of which 76 were women. The most frequent nursing need diagnosis found was; Imbalanced nutrition; more than body requirement. The most frequent nursing risk diagnosis identified was: Risk for decreased cardiac tissue perfusion. Conclusion: The nursing needs observed in the patient group were mainly related to non- communicable diseases. The disease panorama observed in the patient group coherent with findings in international modern research. Significant relationships and patterns between nursing needs could be identified which strengthens the idea of using an instrument such as NANDA. In conducting the study it was evident that some nursing problems did not match with any diagnosis in the NANDA taxonomy. Clinical impact: The study shows the nursing needs among a patient group with low-socio economic backgrounds in an urban primary health care setting in Bangkok. NANDA is a good tool to systematize nursing care in the nursing profession. It can be beneficial for students in similar situations to use a tool like NANDA to categorize their assessments and impressions. / Bakgrund: Livsstil relaterade icke-smittsamma sjukdomar är numera den största dödsorsaken och sjukdomsbördan i Thailand. NANDA är en evidensbaserad klassificeringssystem av omvårdnad diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och identifiera omvårdnadsbehov hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund inom primärvården i Bangkok genom att använda NANDA. Metod: Studien är en strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats. Studien genomfördes på en primärvårsinstans i Bangkok. Resultat: 42 olika NANDA diagnoser identifierades i den observerade gruppen. Totalt fördelades 609 diagnoser på 96 patienter, varav 76 var kvinnor. Vanligaste omvårdnadnadsdiagnosen var Obalanserad kost, mer än kroppsbehovet. Den vanligaste omvårdnads riskdiagnosen identifierad var Risk för minskad hjärtvävnads perfusion. Slutsats: Omvårdnads behovet i den observerade patient gruppen var främst relaterat till icke smittsamma livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomspanoramat i den observerade patientgruppen var i överensstämmelse med resultat i internationell modern forskning. Att använda NANDA visade sig vara använbart för att organisera och systematisera observationer och data oavsett sammanhang. Signifikanta samband och mönster mellan olika omvårdnadsbehov kunde identifieras. Ett antal identifierade omvårdnadproblem matchade inte med någon diagnos i NANDA taxonomin. Klinisk betydelse: Studien visar på omvårdnadsbehovet hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund i en urban primärvårdsinstans i Bangkok. NANDA är ett bra verktyg för att systematisera omvårdnad i sjuksköterskeyrket. Det kan vara fördelaktigt för studenter i liknande situationer att använda ett verktyg som NANDA att kategorisera sina bedömningar och intryck.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn. / Background: Socioeconomic differences influence the risk of unhealthy behavior, like the diet, among other things. Children’s habits are of extra importance, since future habits are established during childhood.Aim: To describe the differences in children’s diet due to socioeconomic background. Method: Integrative literature review. The results of ten scientific articles were summarized by searching for recurring topics, which were turned into themes.Results: Socioeconomic background, the parents’ income and the parents’ education affected the children’s diet and meal patterns. Low socioeconomic status were usually connected to more unhealthy foods, smaller amounts of healthy foods and irregular meal patterns. Conclusion: More studies of children’s diets due to socioeconomic background should be conducted to get better insight into the reasons for these differences. This should be done so that interventions aimed at closing the gaps of inequity between children in different socioeconomic groups can be implemented.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie). Sociometrisk status och personlig känsla av makt mättes enligt liknande påståenden som Anderson, Kraus et al. (2012) använt, vilka beskrivs närmre i metoddelen. Socioekonomisk status mättes utifrån inkomst samt utbildningsbakgrund. Personlighetsdraget extraversion mättes med frågor ur personlighets-testet IPIP. Frågeställningenlyder; vad predicerar arbetstillfredsställelse bäst: socioekonomisk-eller sociometrisk status? Även vad personlighetsdraget extraversion spelar för roll som prediktor till arbetstillfredsställelse var en fråga som ställdes. Hypotesenformulerades att utifrån sociometerteorin prediceras arbetstillfredsställelse i större utsträckning än inkomst/socioekonomisk status. De insamlade svaren från enkätundersökningen bearbetades i SPSS version 22 genom en multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Endast personlig känsla av makt ficksignifikant stöd i regressionsanalysen då samtliga variabler fanns med som prediktorer, men efter en medieringsanalys fick vi stöd för att sociometrisk status predicerar arbetstillfredsställelse via personlig känsla av makt. Resultatet från regressionsanalysen (modell Enter)visade att personlig känsla av makt var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse (β=.50, p< .05) Korrelationen visade samma riktning. Den starkaste korrelationen fanns mellan arbetstillfredsställelse och variabeln personlig känsla av makt som delvis förklarar sociometrisk status(r=.57, p<.05). / This is a quantative study that aims to examine differentfactors effecting job satisfaction. Thevariables measured as potential predictors are; sociometric status in accordance to sociometer theory, socioeconomic status, personal sense of power and the personality trait extraversion. The data consists of (N= 128) participantsemployed by a medium sized company. This study is based on a similar studyThe Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) which studies Subjective Well-Being and sociometric status. Job satisfactionwas measured by the MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire). Sociometric status and personal sense of power weremeasured according to similar claims by Anderson, Kraus et al. (2012), further described in detail in the methodssection. Socioeconomic status wasmeasured based on income and educational background. The personality trait extraversion wasmeasured with questions from the personality test IPIP. The question being asked is; what predicts job satisfaction-socioeconomic-or sociometric status? Also what rolethe personality trait extraversion plays as a predictor was a question in this study. The hypothesis is formulated on the basis that the sociometer theory isa better predictor of job satisfactionthan income/socioeconomic statusis. The collected responses from the survey were processed and analyzed in SPSS version 22 through a multiple regression analysis and correlation analyzes. Only personal sense of powerreceived significant support in the regression analysis when all variables were included as predictors, but after a mediation analysis, we received support for sociometric status as a predictor ofjob satisfaction throughpersonal sense of power. The results of the regression analysis (model Enter) showed that personal sense of power was the best predictor of job satisfaction(β =.50, p< .05). Correlationsshowed the same way. The strongest correlation was found between job satisfaction and personal sense of power,which partly explains sociometric status(r =.57, p <.05).

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.

Sammanfattning   Inledning: Barnfetman ökar i samhället, vilket innebär konsekvenser för folkhälsan. Socker finns tillsatt i både mat och dryck. Tidigare forskning har visat att en hög konsumtion av socker kan leda till en rad följdsjukdomar. Syftet med den här studien är att beskriva kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och fetma hos barn i åldern 6–12 år.   Metod: Artikelsökningen genomfördes i PubMed, som är en sökmotor. 10 vetenskapliga originalartiklar valdes för denna litteraturöversikt. Artiklarna är etiskt granskade. Därefter gjordes en analys av artiklarna, som resulterade i fem olika teman.   Resultat: Resultatet visar att barns ökade sockerkonsumtion leder till fetma som i sin tur kan innebära följdsjukdomar. Det finns kopplingar mellan etnicitet och sockerkonsumtion. Det finns även samband mellan genus och hur sockerkonsumtionen ser ut.   Diskussion: Kostråden bör vara individanpassade och ta hänsyn till såväl etnicitet och genus. Mer information till föräldrar om sockrets negativa påverkan. Mer forskning behövs inom området. / Abstract   Background: Child obesity is on the increase in society, which could mean consequences for public health. Sugar is added to both food and drink. Earlier research has shown that a high consumption of sugar may lead to obesity related diseases. The aim of this study was to describe the association between high sugar consumption and child obesity in 6-12 years old.   Methods: The PubMed search engine was used to conduct the search. 10 ethically approved original articles were selected for this literature review and thereafter an analysis was made of these articles, which resulted in five different themes.   Results: The results show that the increased consumption of sugar in children may lead to obesity which in turn, may lead to other obesity related diseases. There is also an association between ethnicity and consumption of sugar and a connection between gender and how sugar is consumed.   Conclusions: Dietary advice should be personalized. Both ethnicity and gender should be taken into consideration and parents need to be constructively informed about the negative effects of sugar. More research needs to be done in this field.

Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.

Bakgrund: I dagens samhälle blir ungdomar allt mer fysiskt inaktiva, samtidigt som hälsoklyftorna bland befolkningen fortsätter att öka. Den socioekonomiska statusen är en bidragande faktor till den ojämlikhet som finns idag och det är en av de faktorer som har störst påverkar för individers förutsättningar och möjligheter att uppnå en god och jämlik hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida ungdomars fysiska aktivitetsnivå skiljer sig åt beroende på kön och socioekonomisk status. Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning där urvalet bestod av 97 gymnasieungdomar på en skola i Eskilstuna. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och chi2-test. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna inte uppnår den dagliga rekommendationen om fysisk aktivitet på minst 60 minuter om dagen men att män har en högre fysisk aktivitetsnivå än kvinnor. Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad gällande ungdomars fysiska aktivitetsnivå utifrån deras socioekonomiska status. Slutsats: Slutsatserna är att det finns en skillnad gällande ungdomars fysiska aktivitetsnivå beroende på kön men att det inte finns någon skillnad utifrån deras socioekonomiska status. / Background: In today’s society, adolescents are becoming increasingly physically inactive, while health disparities continue to increase among the population. Socioeconomic status is a contributing factor to the inequality that exists today and it’s one of the factors that have the most impact on individuals' conditions and opportunities to achieve a good and equal health. Aim: The aim of the study is to investigate whether adolescents physical activity levels differ depending on gender and socioeconomic status. Method: To answer the study’s aim, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data were collected through a survey and the sample consisted of 97 high school students at a school in Eskilstuna. Data were analyzed in SPSS through frequency tables and chi-square tests. Results: The results show that the majority of adolescents don’t reach the daily recommendation of physical activity for at least 60 minutes a day, but men have a higher level of physical activity in comparison with women. The results showed no significant difference regarding the level of physical activity among adolescents based on their socioeconomic status. Conclusion: The conclusions are that there’s a difference in adolescents’ level of physical activity depending on gender, but there’s no difference based on their socioeconomic status.