Arbetets utgångspunkt är att göra en jämförelse mellan hur förutsättningar i ett socioekonomiskt svagt och ett socioekonomiskt starkare område påverkar fältarbete riktat mot ungdomar. Bakgrunden till studien är bristen på tidigare forskning och det kunskapsglapp som finns om fenomenet. Studien baseras på kvalitativ metod med empiriskt material hämtat från intervjuer. Hermeneutiskt perspektiv används som analysverktyg. Informanter från två olika fältverksamheter i områden med olika socioekonomiska förutsättningar intervjuades. Arbetets syfte är att besvara frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter finns mellan verksamheterna gällande metoder och förhållningssätt? Hur arbetar fältverksamheten med ungdomsproblematik i området? Påverkar områdets socioekonomiska förutsättningar verksamhetens arbetssätt? Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan de undersökta verksamheterna vilka kan kopplas till områdenas socioekonomiska status. Samband kan urskiljas mellan ett områdes socioekonomiska status, ungdomsproblematik och fältverksamheternas metoder och förhållningssätt. Däremot är det svårt att dra konkreta slutsatser eftersom flera faktorer kan påverka samtliga delar. Vidare kan ses att stort behov finns att utveckla forskning inom området och att kunskap om fältarbete sprids. / The starting point is to make a comparison between how conditions in a socio-economically weak and a socio-economically stronger area affects fieldwork targeting youths. The background of the study is the lack of previous research and the lack of knowledge about the phenomenon. The study is based on a qualitative method with empirical material collected from interviews. Hermeneutic perspective is used as the analysis tool. Informants from two different field activities in areas with different socio-economic conditions were interviewed. The purpose of the work is to answer the questions: What are the differences and similarities between the two field-groups in terms of methods and attitudes? How does the different fieldgroups work with youth issues in the area? Do the area's socio-economic conditions affect the way field-groups work? The results of the study show that there are differences between the investigated activities which can be linked to the areas' socio-economic status. Connections can be distinguished between an area's socio-economic status, youth issues and the methods and attitudes the fieldworkers use. However, it is difficult to draw concrete conclusions because several factors can affect all parts. Furthermore, it can be seen that there is a great need to develop research in the field and that knowledge about field work is spread.

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud. / Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

Syftet med studien var att undersöka vad för känslor som riksdagens partiers propaganda genererar och vad för utbildningsnivå Alliansen och de Rödgrönas väljare har. Studien undersökte vilket block som genererade flest negativa kontra positiva känslor över hur Sverige ser ut idag. Känslorna som användes i undersökningen härstammade från Paul Ekmans teori om grundkänslor men har utvecklats för att passa in i undersökningen. Metoden som användes var en kvantitativ undersökning där en pappersenkät utformades och delades ut. Utfallet blev att 93 enkäter gick att analysera i undersökningen. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan vad Alliansen och de Rödgröna framkallade för känslor om hur Sverige ser ut idag. Signifikant skillnad förelåg däremot i att Sverigedemokraterna genererade fler negativa och färre positiva känslor över hur Sverige ser ut idag än de övriga två blocken gjorde. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan Alliansen och de Rödgrönas väljare beträffande utbildningsnivå. / The purpose of the study was to investigate what kind of emotions the propaganda of the parliamentary parties generates and what level of education the Alliance and the Red-Green voters have. The study examined which block generated the most negative versus positive emotions about how Sweden looks today. The feelings used in the study was developed from Paul Ekmans theory of basic emotions. The method used was a quantitative survey and the outcome was that 93 of the distributed questionnaires could be analyzed. The result showed that there was no significant difference between what emotions the Alliance and the Red-Greens brought out about how Sweden looks today. A significant difference, however, was that the Swedish Democrats generated more negative and fewer positive emotions about how Sweden looks today than the other two blocks did. There was no significant difference between the Alliance and the Red-Green voters regarding educational level.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning ta reda på huruvida elevernas socioekonomiska status spelar för roll hur eleverna presterar i matematik. Dessutom vill vi ta reda på hur socioekonomisk status i relation med self-efficacy, ångest och motivation påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi ville även ta reda på hur socioekonomisk status i relation till dessa tre faktorer påverkar prestationer i matematik. Vi valde att fördjupa oss mer i detta ämne på grund av att vi anser att det är viktigt för oss som blivande lärare att veta varför/varför inte elever har svårigheter i matematik och hur vi som lärare kan motverka dessa hinder. Vi samlade in vår data genom databaserna unisearch och ERIC. Resultatet gav oss att elever med hög socioekonomisk status visar även en hög självkänsla i matematik, vilket leder till att eleven får högre provresultat än elever med låg socioekonomisk status som oftast har en låg självkänsla. Elever med låg självkänsla kan i sin tur få ångest över matematikämnet, vilket leder till lägre prestationer. Föräldrarnas stöd och engagemang minskar sina barns matematikångest samt bidrar till ökad motivation i matematik.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare förhåller sig till klass samt huruvida klassperspektivet påverkar lärarnas beskrivna praktik. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: o  Vilken signifikans tillskrivs klassperspektivet i svensklärarnas artiklar? o  Vilka kopplingar går att utläsa mellan lärarnas förhållande till klassperspektiv och deras beskrivna praktik som lärare? Materialet i undersökningen utgörs av artiklar författade av svensklärare i Svensklärarföreningens publikationer, tidskriften Svenskläraren  samt Svensklärarföreningens årsskrift , åren 2014–2020. En diskursanalytisk metod inspirerad av James Paul Gee används för att analysera materialet och den teoretiska utgångspunkten utgörs av utbildningssociologen Basil Bernsteins begrepp begränsad och elaborerad kod samt horisontell och vertikal diskurs. Undersökningen visar för det första att det är ovanligt att lärarna uttryckligen skriver om klass. För det andra visar undersökningen att svensklärarna genom sina beskrivna praktiker kan sägas tillskriva klass en betydelse men att denna inte anses avgörande för elevers möjligheter att lyckas i skolan. Detta eftersom lärarna på olika sätt uttrycker att det är möjligt att inkludera alla elever i sin undervisning genom en fungerande praktik. / The aim of this study is to illustrate how teachers of Swedish relate to class and whether the notion of class affect the practice described by the teachers. The following questions are used to attain the purpose of the study: o  What significance is attributed to the notion of class in the articles written by the teachers? o  Which connections are made between the teacher’s notion of class and the descriptions of their practices as teachers? The material consists of articles written by teachers of Swedish in the publications by Svensklärarföreningen, the journal Svenskläraren  and the annual Svensklärarföreningens årsskrift , during the years 2014-2020. A discourse analytic method, inspired by James Paul Gee, is used to analyze the material and the theoretical base consists of the educational sociologist Basil Bernstein’s concepts of the restricted and elaborated code, as well as the horizontal and vertical discourse. The study shows, that it is unusual for the teachers to explicitly write about class. Secondly, the study shows that the Swedish teachers, through their described practices, can be said to attribute class a significance, but that this is not considered to be decisive for the students’ opportunities to succeed in school. This since the teachers express, in different ways, a possibility to include all students in the teaching through a functioning practice.

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.

Sambandet mellan individers klassbakgrund och utbildningsbakgrund med nuvarande värderingar i sociokulturella respektive socioekonomiska dimensioner undersöks. En genomgång av tidigare forskning, såväl kvantiativ, kvalitativ, som samhällsteori, ger flera konkreta hypoteser som testas. Sociokulturella värderingar operationaliseras genom Ingleharts postmaterialism-index. Socioekonomiska värderingar genom ett egenskapat index för socioekonomisk interventionism. Metoden är en multivariat regression med landfixa effekter, på data från European Values Survey, ur vilket väljs 21 europeiska OECD-länder. Förutom demografiska kontroller kontrolleras för nuvarande klass och utbildning. För socioekonomiska värderingar visar resultatet på små eller icke-existerande effekter för klassbakgrund och utbildningsbakgrund. Den starkaste effekten ges istället av nuvarande klassposition. För sociokulturella värderingar är resultatet att klassbakgrund har starkt förklaringsvärde för nuvarande värderingar, även efter kontroller för utbildning och klass. Denna effekt är jämförbar med utbildning och minst lika stark som den för klass. Andelen förklarad varians i samtliga modeller är samtidigt mycket låg. För kvantitativ värderingsforskning har resultaten implikationen att modeller för sociokulturella värderingar inte bara kan undersöka klass och utbildning, utan även måste även ta hänsyn till klassbakgrund. För teorier om primärsocialisering bekräftar vi en viktig och bestående roll, men också att enbart en liten del av variationen kan förklaras av variablerna vi använder. Slutligen ger de skilda mönster vi finner för värderingarna skäl att tro att dessa tillägnas genom olika mekanismer.