There are many risk factors for youth regarding the development of a criminal behaviour. The purpose of this study is to examine how youth from families with low socio-economic status have a bigger risk of becoming criminals because of their low socio-economical background. The study is mainly focusing on the risk factor; low socio-economics and risk factors that are related to low socio-economics such as housing conditions and school. It’s a literature study that is based on previous research that is going to be interpreted by two different criminological theories. To give the reader an overall picture we are going to examine other risk factors as well. The result of the study shows that low socio-economics is an undeniable risk factor for developing a criminal behavior. It also shows that the residential area and the structural organization in the residential area can have a huge impact on the youth living there. Many times the whole area is a low socio-economic area which previous studies show is a usual risk factor. Meanwhile the structural organization in a residential area can sometimes make a risk factor while in other areas, it can be a protective factor, depending on how the structural organisation looks. The result also shows that children and youth in schools in these low socio-economic areas, present lower grades than the ones in other neighbourhoods. School results play a big role in the development of a criminal behaviour - low results are a big risk factor while good results can be a protective factor.

Bakgrund: Klyftorna vad gäller socioekonomisk utsatthet för barn och unga har under en tid ökat i Sverige (Unicef 2020). Socioekonomisk utsatthet innefattar inte bara ekonomisk utsatthet utan också brister i hälsa, förhöjd utsatthet för våld, brist på framtidstro och risk för att hamna i destruktiva miljöer som ungdom. En av flera rörelser i Sverige som arbetar med att erbjuda trygghet och sammanhang för unga är den föreningsbaserade fotbollsrörelsen. Inom denna rörelse finns flera klubbar och ledare vars målgrupp till stor del består av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden. Med utgångspunkt i detta anses det relevant att studera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dessa verksamheter att utgöra en positiv kraft för dessa ungdomar.  Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om fotbollsrörelsens möjligheter och förutsättningar till att stötta ungdomar i socioekonomisk utsatthet.  Metod: Den studie som gjorts är en kvalitativ och semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuer har genomförts med fem stycken fotbollsledare som anses ha stor kunskap och erfarenhet i att leda ungdomar i socioekonomisk utsatthet. Intervjuerna rör ledares syn på fotbollens möjligheter och begränsningar samt dess praktiska och organisatoriska förutsättningar. Dessutom efterfrågas vilka ledarskapskompetenser som anses viktiga för att lyckas i det nämnda arbetet. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys.  Resultat: Analysen visar att fotbollen anses ha stora möjligheter till att vara en stödjande faktor för unga i socioekonomisk utsatthet. Fotbollen beskrivs kunna erbjuda ett tryggt sammanhang där man blir sedd, hörd, och stöttad. De ledarskapskompetenser som anges som viktiga är bl.a. tålamod, engagemang, interkulturell kompetens och förmågan att se styrkor/lösningar. Sett till förutsättningar för verksamheten visar analysen på att klubbarna ställs inför många komplicerade situationer och utifrån detta efterlyses mer resurser. Med nämnda förutsättningar anses fotbollen inte ensamt kunna skydda ungdomar. Dock anses verksamheten, när den ges rätt förutsättningar, ändå kunna utgöra en avgörande positiv roll.

Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Arbetets utgångspunkt är att göra en jämförelse mellan hur förutsättningar i ett socioekonomiskt svagt och ett socioekonomiskt starkare område påverkar fältarbete riktat mot ungdomar. Bakgrunden till studien är bristen på tidigare forskning och det kunskapsglapp som finns om fenomenet. Studien baseras på kvalitativ metod med empiriskt material hämtat från intervjuer. Hermeneutiskt perspektiv används som analysverktyg. Informanter från två olika fältverksamheter i områden med olika socioekonomiska förutsättningar intervjuades. Arbetets syfte är att besvara frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter finns mellan verksamheterna gällande metoder och förhållningssätt? Hur arbetar fältverksamheten med ungdomsproblematik i området? Påverkar områdets socioekonomiska förutsättningar verksamhetens arbetssätt? Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan de undersökta verksamheterna vilka kan kopplas till områdenas socioekonomiska status. Samband kan urskiljas mellan ett områdes socioekonomiska status, ungdomsproblematik och fältverksamheternas metoder och förhållningssätt. Däremot är det svårt att dra konkreta slutsatser eftersom flera faktorer kan påverka samtliga delar. Vidare kan ses att stort behov finns att utveckla forskning inom området och att kunskap om fältarbete sprids. / The starting point is to make a comparison between how conditions in a socio-economically weak and a socio-economically stronger area affects fieldwork targeting youths. The background of the study is the lack of previous research and the lack of knowledge about the phenomenon. The study is based on a qualitative method with empirical material collected from interviews. Hermeneutic perspective is used as the analysis tool. Informants from two different field activities in areas with different socio-economic conditions were interviewed. The purpose of the work is to answer the questions: What are the differences and similarities between the two field-groups in terms of methods and attitudes? How does the different fieldgroups work with youth issues in the area? Do the area's socio-economic conditions affect the way field-groups work? The results of the study show that there are differences between the investigated activities which can be linked to the areas' socio-economic status. Connections can be distinguished between an area's socio-economic status, youth issues and the methods and attitudes the fieldworkers use. However, it is difficult to draw concrete conclusions because several factors can affect all parts. Furthermore, it can be seen that there is a great need to develop research in the field and that knowledge about field work is spread.

Föreliggande studie tillkom i samverkan med Rädda Barnen och Aktiv Ungdom i Uppsala. De båda ideellt drivna verksamheterna bedriver årligen ett kostnadsfritt sommarlovsläger för barn i låg- och mellanstadieåldern i ett socialt- och socioekonomiskt utsatt område i Uppsala. Studien undersökte vad det betyder för familjer att barnen ges möjlighet att delta på sommarlovslägret ur föräldrars perspektiv, ledares perspektiv och Rädda Barnens lokalförenings perspektiv. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades genom en tematisk analys. Den utvecklingsekologiska modellen var studiens teoretiska utgångspunkt, modellen tydliggör hur interaktioner eller förändringar inom barnets olika system aldrig är fristående utan i ständig växelverkan med varandra. Resultatet visar att deltagande i sommarlovslägret har en positiv påverkan på barnet, föräldern och familjen. Deltagandet bidrar till att minska barnens isolering och att minska föräldrastress som är avhängig familjens ekonomiska förutsättningar och begränsningar i vardagen. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som tydligt framhåller den organiserade fritidens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studiens slutsats är att barn i socialt- och socioekonomiskt utsatta områden ofta missgynnas de många hälsofrämjande aspekter som deltagande i organiserade fritidsaktiviteter medför. Det är av stor vikt att kostnadsfria fritidsaktiviteter genomförs inom socioekonomiskt utsatta områden för att möjliggöra deltagande som annars kan hindras av begränsade ekonomier och transportmedel.

The main purpose of this study is to investigate how we can understand the correlation between social vulnerability and crime among young men with a foreign background. I intend to highlight the reality of the everyday life of six convicted young men shortly before they committed criminal acts as I aim to understand the influence of socioeconomic risk factors in their lives. The selected research method is a qualitative text analysis based on a true criminal case which occurred in a disadvantaged Stockholm suburb. The selected young men who appear in this study are aged between 17-21 and were among the main suspects. The empirical data consists of verbatim transcripts of interrogation interviews with police investigators and the court verdict. The study’s results have been analyzed based on the theory of dynamics of human behavior and on the basis of risk factors. The results show that all the young men have poor school results, poor communication with their family and that all live in cramped housing conditions that does not offer enough opportunity for private space. Several of the young men lack income and employment and are financially supported by family members. In summary, the results show that the social risk factors that occur in their lives are similar and that their current life situation is a result of the social existence in which they reside.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Forskning har visat att metoder som inbegriper filosofisk dialog i skolan kan varafördelaktig för utvecklingen av en mängd färdigheter hos elever. Endast ett fåtal studier harundersökt effekterna av filosofisk dialog hos socioekonomiskt utsatta elever, och den härstudien syftar till att avhjälpa detta. Mer precist har denna studie fokuserat på utvecklingenav argumentationsförmågor i årskurs 4 (elever med en ålder av ungefär 10 år) i en svenskkommunal skola. Under en period av åtta veckor deltog gruppen av elever på 12 sessionermed filosofisk dialog baserad på Philosophy for Children-metoden. Varje session utom denförsta spelades in (bild och ljud). Datan bearbetades sedan med observationsverktyget Argumentation Rating Tool. Resultatet från tidigt i interventionen jämfördes med resultatetfrån slutet av interventionen, och positiva förändringar i att kunna diskutera kritiskt ochdiskutera tillsammans kunde noteras. Mer forskning om effekterna av filosofiska samtal försocioekonomiskt utsatta elever behövs. / Research has shown that methods of philosophical dialogue in schools can be beneficialfor the development of a variety of skills among students. Few studies have examined theeffects of philosophical dialogue for students who are socioeconomically disadvantaged,and this study aims to help remedy this. More precisely this study focused on thedevelopment of argumentation skills in a fourth year-class (students approximately 10 years of age) in a Swedish municipal school. During a period of eight weeks the group ofstudents participated in 12 sessions of philosophical dialogue based on the Philosophy for Children-method. Every session except the first was recorded (image and sound). The datawas then analysed with the Argumentation Rating Tool. The results from early on in theintervention were compared to the results from the end of the intervention, and positivechanges in ability to discuss critically and discuss together were found. Further research onthe effects of philosophical dialogues for socioeconomically disadvantaged students isneeded.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.