Inom psykologin har det länge varit intressant att studera personligheter för att förklara individers beteenden. Ett välstuderat beteendemönster är om personer är prosociala eller inte. Prosociala är generösa mot andra och icke-prosociala ser till sin egen vinning. Tidigare studier har visat att personlighetsegenskaper som Big Five och socioekonomisk status kan påverka en persons generositet och förmodligen predicera prosocialitet. Syftet med studien var att undersöka vilka personlighetsegenskaper som predicerar att en person är prosocial. Social önskvärdhet kontrolleras för att se om personer som beter sig socialt önskvärt även var prosociala. Social Value Orientation, ett ekonomiskt spel, användes i studien för att mäta om en person var prosocial. Resultatet baserades på 131 undersökningsdeltagares svar på en enkät. En multipel regressionsanalys visade att ingen prediktor förutom socioekonomisk status var relaterad till om en person var prosocial. Dock gick samtliga variabler i förutspådd riktning vilket är värt att lyfta fram.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den rådande socioekonomiska segregationen i Uppsala och hur blandat boende och byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder planeras och om detta kan minska segregationen. Metoderna som använts för att genomföra denna uppsats är kvalitativa och innefattar dokumentanalys och intervjuer. Dokumentanalysen innefattar studerande av Uppsalas översiktsplan samt litteratur gällande socioekonomisk segregation men även andra sorter av segregation då de olika sorterna ofta överlappar varandra. Fyra respondenter varav två politiker, en forskare och en representant för en byggherre intervjuades för att möjliggöra besvarandet av syfte och frågeställningar. Resultatet visar att blandat boende planeras och används i Uppsala för att minska segregation men att det även kan bidra med en gentrifierande effekt då vissa hushåll kan stängas ute ur dessa områden på grund av prishöjning av bostäderna. Byggnation av ekonomiskt åtkomliga bostäder är inte aktuellt just nu på grund av att det inte finns tillräckligt med statliga subventioner avsatta för detta område. Bostadsbidraget som är för lågt och det statliga investeringsstödet som kan användas för bostadsbyggande bidrar inte tillräckligt för att göra bostäder mer ekonomiskt åtkomliga.

Litteraturstudiens syfte är att belysa hur läsförståelsen hos elever påverkas av olika undervisningsaktiviteter i skolan samt vilken betydelse en elevs socioekonomiska status har. För att kunna besvara dessa frågor har vi genom manuell och elektronisk sökning hittat och läst 15 vetenskapliga artiklar som legat till grund för vår studie. Resultatet av vår studie har vi fått genom att beskriva, analysera och diskutera de olika resultaten författarna presenterat. Vår litteraturstudies resultat visar att det för främjande av elevers läsförståelse i klasserna F-3 är bra att använda sig av läsförståelsestrategier i undervisningen. Genom att bearbeta en text med hjälp av de olika strategierna ökar elevens förståelse för det som lästs. Vi har även fått fram ett resultat som pekar på att klassrumsmiljön ska vara stimulerande och intressant för att bringa fram kreativitet hos eleverna och öka deras motivation och vilja att läsa. En annan faktor som spelar stor roll för en elevs läsförståelse är vilken läsmiljö som finns i hemmet, även kallat home literacy environment. En god home literacy environment har i vår studie visat sig vara viktigare än familjens socioekonomiska status när det gäller barnets läsförståelseutveckling.

Suicide is social tragedy that devastates families and is very costly for society. Even though suicide have been a known social problem for over a century society have yet to solve it. The purpose of this essay is to examine whether the socio-economic theory can explain the variance of suicide rate in Sweden. From previous studies and socioeconomic theories, the variables unemployment, divorce rate, fertility was picked because of their ability to explain the variance of suicides rates. Population density was also picked because of its close relation with social isolation. A two-way fixed- effect model controlling for region and time was employed on a panel of 21 counties over the years 2005-2017. The results of the regression were that all independent variables, but population density were insignificant. The study concludes that the panel employed are not enough to determine whether the socio-economic factors can explain the variance of suicide rates in Sweden. / Självmord är en social tragedi som ödelägger familjer och är en stor kostnad för samhället. Även om självmord har varit ett känt problem i århundraden så är det fortfarande ett olöst problem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om socioekonomisk teori kan användas för att förklara variansen av självmord i Sverige. Från tidigare studier och socioekonomiska teorier utrönandes tre variabler som anses kunna förklara variansen av självmord. De tre variablerna var arbetslöshet, skilsmässor och fertilitet. Befolkningstäthet lades till i regressionen, eftersom den ansågs vara i relaterad till sociologiska teorier. En tvåvägs fasteffekt regression som kontrollerar för län- och tid effekter applicerades på en panel bestående av 21 län under åren 2005–2017. Resultatet av regression visade att alla variabler förutom befolkningstäthet var icke signifikanta. Studien konkluderar att panelen som analyserats inte är tillräckligt för bedöma om socioekonomiska teorier kan förklara variansen av självmord.

Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?   Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.   Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.

This study examines how segregation affects the Andersberg area in Gävle municipality,  while also examining the socio-economic conditions of people living in the area. Questions  answered in this study are the following: What does segregation look like in Andersberg?  How does segregation in Andersberg affect socio-economic conditions? The topic is  interesting to read because it informs about how segregation can affect the vulnerable areas,  and how the segregation affects the socio-economic conditions in the area is investigated. The target groups that the work focuses on were people living in the area aged 18. The report is based on responses from the survey we conducted, which was both voluntary and  anonymous. In the survey, we gave the respondents the option to answer freely and get  several questions instead of having specific answer alternatives. The report also discusses  several aspects that are relevant to segregation, such as income, origin, class, and form of  housing, we also compiled the results and discussed them in collaboration with various  theories. One of the conclusions we have reached is that Andersberg is greatly affected by segregation. An example of this is that a large part of the area's inhabitants earn less than the rest of the municipality's average income. In addition, we have concluded that only groups with a foreign background choose to settle in the area, which leads to a more segregated area with residents with weak resources. The second conclusion is that the socio-economic conditions for the residents living in Andersberg are affected by segregation in the area, for example, a large proportion of residents live on benefits and a lot earn between SEK 0–8000.

Denna studies syfte är att undersöka om lärares val av undervisningsmaterial som tillämpas iundervisningen i historieämnet påverkas av hur materialet förhåller sig till olikasamhällsklasser och om lärarnas egen bakgrund har betydelse i sammanhanget.Frågeställningar för studien är om lärare tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll är av olika samhällsklasser och om lärares socioekonomiska bakgrundhar betydelse när de väljer ut undervisningsinnehåll i ämnet historia. Metoden som användesvar enkät där lärare i SO-ämnet kunde svara på frågor som berör området. I denna studie kanslutsatsen dras att merparten av lärarna tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll av olika samhällsklasser är. Undersökningen visar också att läraressocioekonomiska bakgrund har betydelse när de väljer undervisningsinnehåll.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.