No description available.

This study explored young adults experiences of the recent increase of gang related crime in Stockholm and possible impact on their everyday life. This study also aimed to study how these experiences varied due to genderand socioeconomic background. Semistructured interviews with six women and four men aged 20–29 from different socioeconomic areas were conducted. Stigma, Doing Gender and Empathy Identification theories were applied as a theoretical framework. The result shows that gender influenced the level of fear of crime, where women reported a higher fear of crime than men. The gender aspect also affected the level of influence on everyday life of the informants, none of the male informants was affected by the increased gang violence. Socioeconomic status was also shown to be a contributing factor since women from areas with low socioeconomic status were not affected by the increased gang violence, whereas women from areas with a high socioeconomic status were influenced. Finally socioeconomic status was a contributing aspect in the approach towards gang related crime and criminal individuals, as informants from areas with low socioeconomic status had a higher level of understanding and empathy for gang violence and why individuals become criminal gang members.

Bakgrund: Klyftorna vad gäller socioekonomisk utsatthet för barn och unga har under en tid ökat i Sverige (Unicef 2020). Socioekonomisk utsatthet innefattar inte bara ekonomisk utsatthet utan också brister i hälsa, förhöjd utsatthet för våld, brist på framtidstro och risk för att hamna i destruktiva miljöer som ungdom. En av flera rörelser i Sverige som arbetar med att erbjuda trygghet och sammanhang för unga är den föreningsbaserade fotbollsrörelsen. Inom denna rörelse finns flera klubbar och ledare vars målgrupp till stor del består av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden. Med utgångspunkt i detta anses det relevant att studera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dessa verksamheter att utgöra en positiv kraft för dessa ungdomar.  Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om fotbollsrörelsens möjligheter och förutsättningar till att stötta ungdomar i socioekonomisk utsatthet.  Metod: Den studie som gjorts är en kvalitativ och semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuer har genomförts med fem stycken fotbollsledare som anses ha stor kunskap och erfarenhet i att leda ungdomar i socioekonomisk utsatthet. Intervjuerna rör ledares syn på fotbollens möjligheter och begränsningar samt dess praktiska och organisatoriska förutsättningar. Dessutom efterfrågas vilka ledarskapskompetenser som anses viktiga för att lyckas i det nämnda arbetet. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys.  Resultat: Analysen visar att fotbollen anses ha stora möjligheter till att vara en stödjande faktor för unga i socioekonomisk utsatthet. Fotbollen beskrivs kunna erbjuda ett tryggt sammanhang där man blir sedd, hörd, och stöttad. De ledarskapskompetenser som anges som viktiga är bl.a. tålamod, engagemang, interkulturell kompetens och förmågan att se styrkor/lösningar. Sett till förutsättningar för verksamheten visar analysen på att klubbarna ställs inför många komplicerade situationer och utifrån detta efterlyses mer resurser. Med nämnda förutsättningar anses fotbollen inte ensamt kunna skydda ungdomar. Dock anses verksamheten, när den ges rätt förutsättningar, ändå kunna utgöra en avgörande positiv roll.

Armstrong, L. & Bajramovic, S. (2024). Vad kompenserar vi för? En studie om ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Skolverkets (2023) och Skolinspektionens (2021) senaste granskningar visar att grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet har allt svårare att klara skolans kompensatoriska uppdrag och möjligheten att erbjuda utbildning av likvärdig kvalité (Skolverket, 2023). Skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen, 1 § 4). Skolverkets lägesrapport 2023 belyser särskilt den ojämna fördelningen av resurser för skolor att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Rapporten framhåller särskilt de utmaningar på skolor där en större andel av eleverna kommer från hem med lägre utbildningsnivå hos föräldrarna, i kontrast till skolor där föräldrarna har en högre utbildningsbakgrund. Vidare lyfts att betydelsen av elevers sociala bakgrund har ökat det senaste decenniet. Rapporten har identifierat bland annat pedagogisk segregation och socioekonomisk bakgrund som orsaker, vilket innebär att elever ur mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund får mindre lärarstöd pga att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor, till skillnad från skolor med mer socioekonomiskt gynnsamma förhållanden. 2010 och 2023 genomförs två skollagsändringar som har i syfte att stärka elevhälsans roll i skolans löpande arbete, bland annat genom att göra elevhälsan (EHT) mer tillgänglig och praktiknära. Detta innebär att specialpedagoger och övrig EHT personal ska involveras i ett tidigt skede för att stötta lärare i deras övergripande arbete vare sig det gäller undervisningen eller elever i svårigheter. Skolledare och huvudmän får också en tydligare roll eftersom det är de som behöver se till att förutsättningarna finns för att kunna genomföra intentionerna i skollagen (Skott, 2023). Utifrån denna bakgrund ville vi undersöka hur ämneslärare på socioekonomiskt utsatta skolor uppfattar skolans kompensatoriska uppdrag och hur de arbetar med uppdraget i relation till styrdokumenten samt hur samarbetet mellan specialpedagog och skolledning ser ut.Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer baserat på en intervjuguide, med ett flertal öppna frågor. I analysen har vi utgått från ett organisationsteoretiskt ramverk för att undersöka lärarnas uppfattningar av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har även valt attutgå från ett fenomenografiskt förhållningssätt i vår metod. Fenomenografi undersöker människors olika sätt att uppfatta ett fenomen. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna, fem av sex respodenter, upplever svårigheter i att känna sig framgångsrika och tillräckliga i sitt arbete med skolans kompensatoriska uppdrag. Detta trots att de har tillgång till extra resurser och högre löner. Respondenterna lyfter att samarbetet med specialpedagog inte är tillräckligt bra för att de ska känna av stödet i sitt fortlöpande arbete. Dessutom visar studien att skolledarna saknar struktur och tydlighet i sina riktlinjer för hur lärarna ska organisera och arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hoppas att föreliggande studie ska kunna bidra till att öka förståelsen för skolans kompensatoriska uppdrag ur lärarnas perspektiv. Resultatet visar att arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag kräver hänsyn till flera aspekter från lärare som arbetar på socioekonomiskt utsatta skolor; bland annat ett relationellt förhållningssätt, organisatoriskt stöd och ett bättre samarbete med EHT, i synnerhet specialpedagogen. Styrdokumenten behöver även förtydligas för att omvandla arbetet i praktiken på ett likvärdigt sätt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att förstå den här komplexiteten och kunna bidra med specialpedagogisk kompetens, handledning och analys så att stödet blir lokalt anpassat till den berörda elevgruppen.

The purpose of this study is to investigate why young middle-class boys aged 15 to 17 become involved in gang crime, a phenomenon traditionally associated with youth from lower socioeconomic groups. The study employs a qualitative method, consisting of semi-structured interviews with middle-class boys aged 15-17 and professionals within schools, the police, and other occupations that interact with youth on a daily basis. The aim is to examine the personal, social, and cultural factors that drive or prevent middle-class boys from engaging in gang crime. The findings indicate that the search for authority and status, parental control, and popular culture are central factors contributing to the involvement of young middle-class boys in gang crime. Middle-class boys, with good home environments and strong relationships with their parents, can still become engaged in gang crime to achieve group belonging and masculinity. Furthermore, the results show that both school and social interactions can function as risk and protective factors for youth. This study challenges previous assumptions that gang crime is associated with low socioeconomic status by highlighting the involvement of middle-class boys in these environments. The study provides new insights into why young middle-class boys, ages 15 to 17, become involved in gang crime.

Föreliggande studie syftade till att undersöka att undersöka potentiella samband mellan socioekonomisk bakgrund och motivation att söka framtida arbete hos studenter. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som analyserades kvantitativt, där 90 studenter fick ta ställning till olika scenarion gällande arbeten med variation avseende löne- och kvalifikationsnivå. Data samlades in under fyra föreläsningstillfällen vid Högskolan i Gävle genom en pappersenkät. Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader vad gäller studenters motivation att söka arbeten och i relation till respondenternas socioekonomiska bakgrund. En tänkbar slutsats är att gruppen studenter är relativt homogena vad avser socioekonomisk bakgrund och därför observerades inga signifikanta resultat. / The present study aimed to investigate whether there was any connection between socioeconomic background and motivation to seek future work of students. The study was conducted using a questionnaire that was analyzed quantitatively, where 90 students had to consider different scenarios regarding work with the variation in wage and level of qualification. Data were collected during four occasions lecture at the University of Gävle through a paper questionnaire. The results show that there were no significant differences in students 'motivation to seek work and in relation to the respondents socioeconomic background. One possible conclusion is that the group of students is relatively homogenous with regard to socioeconomic backgrounds and therefore measured no significant results.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.</p>

Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.

Sweden has been through an educational crisis lately. The declining performance in the TheProgramme for International Student Assessment (PISA), has been the subject of mediaheadlines for several years. Sweden ranks among the wealthiest countries in the world with agenerously welfare model that provide its citizens with free, quality education. Sweden scoressignificantly lower in contrast to Finland a comparable, nearby country in Scandinavia.Sweden has a top educational system but despite this, 15-year-old students barely score on theOECD-average while Finland with its similar school system is a top performer in PISA. Whatare the factors behind Finland’s success and Sweden’s failure? The aim of this study is to seeka deeper understanding of student factors that influence the PISA-results in both countries.This study is based on large-scale assessment data from PISA 2015. The R software and the‘intsvy’ package are used for creating multiple regression analysis with the intention toexplore how various student related variables are linked to the PISA score in science for bothcountries. Furthermore, this study is constructed with a complex sample design, based on thesample used by PISA. This paper concludes several student factors that affect Sweden andFinland’s performances in PISA, for instance socioeconomic background, immigration status,motivational factors and student attendance have an impact on student’s rate in PISA. Acomparison between Finland and Sweden regarding those factors were conducted and thereview showed a difference in the student’s motivation and attendance between Swedish andFinnish students affecting the PISA-result of the two countries.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.