Det finns en stor andel barn i Sverige som talar ett annat förstaspråk än svenska och flera av dem lever i familjer med låg socioekonomisk status. Läroplanen säger att barn ska utveckla sina samtliga språk men beskriver inte hur. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur man i förskolor, med stor andel flerspråkiga barn, arbetar med deras språkutveckling. Erfarenheter från sex förskollärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden har samlats in, med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Tematisk innehållsanalys av deltagarnas berättelser belyste att värdet av språkliga förebilder, att inhämta kunskap om språkutveckling, att tillämpa resurser och stöd, och att värna om framtid och skolgång var centrala delar i det språkutvecklande arbetet. Vidare framkom att böcker och läsning, tydliga samt utforskande miljöer och material, digitalt material, svensktalande förebilder, flerspråkig personal med ett interkulturellt förhållningssätt, och att vårdnadshavare i samspel med förskollärare var viktiga inslag vid språkutvecklande arbete. Värdet att personal som arbetar med dessa barn har kunskaper om flerspråkig utveckling diskuteras, likaså att studenter får relevanta kunskaper i ämnet under utbildningen samt vikten av likvärdig kompetensutveckling. Intrycket är att vidare forskning behövs för att se över kompetensbehov i förskolan och om det skiljer mellan olika områden, även hur studenter bör förberedas i högskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar fenomenet sommareffekten samt undersöka hur man kan reducera effekterna. Tidigare forskning presenteras och visar på olika undersökningar för att reducera sommareffekten, främst genom sommarprogram. För att analysera det insamlade materialet kommer synsättet fenomenografi att användas, vilket utgår ifrån olika människors perspektiv på ett fenomen (Marton & Booth, 2000). En studie utfördes genom enkäter till lärare, där resultatet visar på fyra uppfattningar för att reducera sommareffekten; Uppmuntran, sommaruppgifter, repetition och förebyggande färdighetsträning. Resultatet och tidigare forskning diskuteras därefter och slutsatsen är att lärares uppfattningar om effektiva metoder för att reducera sommareffekten inte stämmer överens med tidigare forskning.

No description available.

Utifrån våra VFU erfarenheter har vi uppmärksammat att högläsningssituationer främst inte används som det viktiga verktyg en högläsningssituation kan erbjuda för barns språkutveckling. Högläsningen har snarare använts som en lugn och mysig stund innan måltider. Därför vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om högläsningens funktion i förskolepraktiken genom en induktiv forskningsansats där vi använder oss av en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmetod valde vi intervjuer och att arbeta utifrån en intervjuguide med teman som tillåter intervjun att följa respondentens svar i den ordningsföljd olika teman dyker upp mer naturligt, utan en på förhand bestämd ordning. Intervjuerna utfördes med både papper och penna samt med ljudinspelningar för att säkerställa informationen vid transkriberingen. Vi utgick under analysen från våra forskningsfrågor, sökte koder som vi markerade med olika färger och fick på så vis fram olika teman. Resultatet visar att flera av pedagogerna understryker vikten av högläsning och anledningen till att pedagogerna högläser för barnen är mestadels för språkutveckling och lärande men till en viss mån fungerar även läsningen som avkoppling, vila, närhet och som en övergång mellan hem och verksamheten. Med studien hoppas vi kunna ge förskolans pedagoger en bredare syn på högläsningens funktion. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader hos individer bosatta i Bromma (Höglandet) respektive Rinkeby gällande fysisk aktivitetsnivå. Vi undersökte också samband mellan fysisk aktivitet, utbildningsnivå och inkomst. Studiens frågeställningar: • Finns det någon skillnad i fysisk aktivitetsnivå mellan vuxna bosatta i Bromma (Höglandet) respektive Rinkeby? • Finns det något samband mellan fysisk aktivitetsnivå och socioekonomisk status (enligt utbildningsnivå och inkomst)? Metod I denna studie används en kvantitativ ansats i form av en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut eller frågades på plats respektive område. Utifrån svaren kunde vi sammanställa fysisk aktivitetsnivå i METs min/vecka. Urvalet gjordes av ett bekvämlighets- och självselekterat urval. Antalet deltagare var n=82 som innefattade både män (n= 36) och kvinnor (n= 46). Data analyserades i SPSS (Mann-Whitney U-test för skillnader och Spearmankorrelation för samband). Resultat Vår studie visade inte att de finns någon skillnad (P=0.26) i fysisk aktivitetsnivå mellan vuxna bosatta i Höglandet (3053 METs min/vecka) respektive Rinkeby (2446 METs min/vecka). Signifikant samband mellan utbildningsnivå och fysisk aktivitet kunde påvisas (r = 0.23; p=0.004). Inkomst visade sig inte ha samband med fysisk aktivitetsnivå (r=0.07; P=0.54) dock var sambandet mellan inkomst och utbildning var signifikant (r=0.74; P&lt;0.001). Slutsats Det fanns inga skillnader i fysisk aktivitetsnivå mellan Bromma och Rinkeby. Utbildningsnivå var den socioekonomiska variabel som hade ett tydligt samband med fysisk aktivitet. Därför anser vi att jämt fördelade förutsättningar för utbildning är grundläggande för att förebygga samhällsklyftor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live?To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise.

Syfte och frågeställningar  Enligt tidigare forskning är de lägre socioekonomiska grupperna mindre fysiskt aktiva och ojämlikheter i hälsa ses som ett problemområde. Då det främst har varit fokus på kvantitativa resultat, finns det få studier som undersökt vad personerna som bor i liknande områden själva tycker om hälsa och fysiska aktiviteter. Denna studie gjordes i syfte att få ta del av deras åsikter. Forskningens två huvudfrågor är: Vilka är förutsättningar till en bra hälsa enligt de boendes uppfattning? Hur uppfattar de boende att de har möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag? Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri. Data består av 15 intervjuer och en fenomenografisk analysmetod tillämpades. Deltagarna var alla boende i det aktuella bostadsområdet med låg socioekonomisk status strax utanför Stockholm i åldern 18 - 77 år, både kvinnor och män. Resultat Upphov till en bättre hälsa har enligt respondenterna fyra förutsättningar: man behöver vara fysiskt aktiv, socialt aktiv, äta hälsosamt och ha en positiv attityd. Vidare visar studien att det finns flera faktorer som påverkar tillgång till den fysiska aktiviteten i vardagen. Dessa faktorer lokaliserade följande kategorier: tidsperspektiv, brist på kunskap och vägledning, ekonomi och tillgänglighet, interpersonella faktorer, väderförhållanden, kunskap som möjlighetsfaktor, samhällets stöd, egna initiativ, och hopp på den nästa generationen. Slutsats De boende i området finner sig i en situation där de måste anpassa sina aktiviteter efter möjligheter. Hälsa och hälsosam livsstil anses som oersättlig tillgång med fysisk aktivitet som en av komponenter. Möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag avgörs av varje individs livssituation och nödvändiga prioriteringar som kan se olika ut under livets gång. Kunskap, ekonomisk tillgänglighet, samhällets stöd och investering i familjens framtid präglar vilka val i fördel eller nackdel till fysisk aktiv livsstil kommer att göras. / Aim  According to previous research, the lower socio-economic groups are less physically active and inequalities in health are seen as a problem area. As the focus has mainly been on quantitative results, there are few studies that have investigated what the people living in similar areas themselves think about health and physical activities. This study was done with the aim of getting their opinions. The research's two main questions are:  What are the prerequisites for good health according to the residents' opinion?  How do the residents perceive that they have the opportunity to perform physical activity in their everyday life? Method  A qualitative method with semi-structured interviews was used to collect empirical data. The data consists of 15 interviews and a phenomenographic analysis method was applied. The participants were all residents of the housing area in question with low socio-economic status just outside Stockholm aged 18 - 77 years, both women and men. Results  According to the respondents, there are four prerequisites for better health: you need to be physically active, socially active, eat healthy and have a positive attitude. Furthermore, the study shows that there are several factors that affect access to physical activity in everyday life. These factors located the following categories: time perspective, lack of knowledge and guidance, economy and accessibility, interpersonal factors, weather conditions, knowledge as an opportunity factor, community support, own initiative, and hope for the next generation. Conclusions The residents of the area find themselves in a situation where they have to adapt their activities according to opportunities. Health and a healthy lifestyle are considered irreplaceable assets with physical activity as one of the components. The possibility of performing physical activity in everyday life is determined by each individual's life situation and necessary priorities, which may look different during the course of life. Knowledge, financial availability, society's support and investment in the family's future characterize which choices in favour or disadvantage to a physically active lifestyle will be made.

Denna uppsats grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare från olika socioekonomiska områden i Skåne. Dessa områden är uppdelade i olika socioekonomiska grader enligt Boverket för att visa hur varje område skiljer sig åt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det socioekonomiska läget, föräldrar och intresse kan påverka elevernas gymnasieval, i synnerhet vägledares tankar om det. Vi har kommit fram till att påverkansfaktorer kan se olika ut beroende på de områden som elever bor och är uppväxta i. Utifrån informanternas svar under intervjuerna ser vi att varje områdestyp påverkar elevernas gymnasieval på ett sätt. Uppsatsen presenterar vägledarnas insikter av påverkansfaktorer på elevers gymnasieval. Områdets socioekonomiska grad påverkar eleven i frågor som uppväxt, vilka normer och författningar eleverna och andra i området har. Det finns vägledare i områden med liknande socioekonomiska grad som har både lika och olika upplevelser av elever och föräldrar inför gymnasievalet. Med utgångspunkt av informanterna påverkas grundskoleelever både medvetet och omedvetet på olika sätt. Många föräldrar i områden med låg socioekonomisk status önskar att sina barn studerar något högskoleförberedande program då de önskar sina barn en god framtid. Det finns dock även de föräldrar som föredrar att sitt barn fort kommer ut i arbetslivet genom yrkesförberedande gymnasieprogram. Informanter får höra likadant av sina elever själva. I de områden med goda socioekonomiska förutsättningar visar mönster att elever har högt meritvärde för satsning av högskoleförberedande program och att de erkänner yrkesförberedande program som låg status bringande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka samband mellan socioekonomisk status (SES), och oro för klimatförändringar i Sverige. Tidigare internationell forskning har visat på att både inkomst och utbildningsnivå påverkar, då högre inkomst och högre utbildningsnivå båda verkar leda till mer oro för klimatförändringar. Tre teoretiska utgångspunkter framställs från tidigare forskning. Teorierna om Individens Välstånd och Postmaterialistiska värderingar menar att det finns ett samband mellan att ha högre SES och att vara mer orolig för klimatförändringar. Å andra sidan menar teorin om Global environmentalism att individer med lägre SES är mer oroliga för klimatförändringar. För att besvara frågeställningarna, Finns det ett samband mellan Socioekonomisk status och individens oro för klimatförändringar? Och i så fall beror sambandet på postmaterialistiska värderingar? En logistisk regression genomfördes med data från ESS8. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i oro för klimatförändringar utifrån utbildningsnivå i den slutgiltiga analysen. Resultatet visade också på ett kurvsamband för inkomst där de individerna med lägst och högst inkomst var mest sannolika att vara oroliga för klimatförändringar. Individer som i högre utsträckning har postmaterialistiska värderingar visade sig vara signifikant mer oroliga för klimatförändringar i jämförelse med de som inte delar dessa värderingar. Även kön, ålder och politisk placering hade statistiskt signifikant påverkan. Kvinnor, yngre och individer till vänster på den politiska skalan var mer sannolika att vara oroliga för klimatförändringar.