Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression. I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp. Sannolikheten att barnen bor växelvis är större då föräldrarna är tjänstemän. Det som skiljer detta resultat från tidigare svenska forskningsstudier är att det framkommit genom en multivariat regressionsanalys. Att barn till tjänstemannaföräldrar har större sannolikhet att bo växelvis innebär att de barnen förlorat föräldraresurser i mindre grad, då det växelvisa boendet kan kompensera för den resursförlust som en separation mellan föräldrarna innebär.  För vidare forskning föreslås en inriktning där sambandet mellan jämställdhet inom familjen och sannolikheten för växelvis boende undersöks.

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>

The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health. Further studies are warranted to investigate mental health among drug users.

Rågsved är en förort i södra Stockholm som byggdes under 1950-talet. Rågsved har länge karaktäriserats för att vara ett segregerat område med en befolkning av lägre socioekonomisk status. Rågsved har som många andra segregerade områden problem med att bostadsområden och allmänna platser är i behov av upprustning och renovering. Syftet med studien är att undersöka hur det går att höja socioekonomisk status i utsatta områden. Målet med studien innebar att undersöka om områdesförnyelse genom fysiska åtgärder i miljön skulle kunna vara en lämplig strategi för att höja socioekonomisk status i segregerade områden. Studien har fokuserats till förorten Rågsved i Stockholm. Strategin som utarbetades är tillämpbar i andra områden som är karaktäriserande av segregering och utanförskap.Studien har utförts genom tre metoder, varav två av dem har inneburit att involvera medborgarna i processen. Den första metoden innebar att undersöka hur elever på Rågsvedsskolan uppfattade området samt om de ville se några förbättringar i den fysiska miljön. Därefter följde en medborgardialog genom en fokusgrupp med vuxna boende i Rågsved angående hur den fysiska miljön skulle kunna förbättras. Slutligen undersöktes den socioekonomiska statusen i Rågsved genom en statistisk analys. Resultatet av studien påvisar att elever vid Rågsvedsskolan tror att området skulle kunna förbättras om åtgärder i den fysiska miljön ägde rum. Medborgardialogen påvisar att genom upprustning av allmänna platser som centrum skulle åtgärden bidra till att förbättra identiteten för Rågsved och leda till attitydförändring gentemot området. Den statistiska analysen kring den socioekonomiska statusen i Rågsved visar på att området har den lägsta socioekonomiska statusen bland de södra förorterna i Stockholm.Studien påvisar slutligen att det behövs ändrat fokus inom områdesförnyelse genom att satsa på identitetshöjande åtgärder såsom att rusta upp allmänna platser som centrum för att öka attraktiviteten av området. Det är även viktigt att satsa på att ge medborgare i segregerade stadsdelar en möjlighet att flytta till ett annat boende inom området vilket innebär en möjlighet till boendekarriär genom att möta de boendes efterfrågan på bostäder. / Rågsved is a suburb of Stockholm. It is located on the city’s south side and it was built in the 1950s. Rågsved’s population has lower socioeconomic status and it’s neighborhood has long been characterized as a segregated area. Rågsved’s residential areas and public spaces like those in many other segregated communities have problems and are in need of modernization and renovation. The purpose of the study is to examine how it is possible to increase the socioeconomic status of vulnerable areas. The goal of the study is to examine if area renewal through physical measures in the environment could be an appropriate strategy for increasing the socioeconomic status in segregated areas. The study focusses on the suburb Rågsved in Stockholm. The strategy formulated is applicable for other areas that are characterized by segregation and exclusion.The study was carried out using three methods, two of which involved meeting with citizens. The first method explores how students of Rågsved’s school perceive the area as well as the improvements in the physical environment they want to see. A public dialogue using a focus group with adults living in Rågsved also explored how the physical environment could be improved. Finally, the socio-economic status in Rågsved was examined by a statistical analysis. The results of the study indicate that students at the Rågsved School believe that the area could be improved if changes to the physical environment are undertaken. The public dialogue demonstrate that renovations to public spaces would help improve the identity of Rågsved and change attitudes towards the area. The statistical analysis regarding the socio-economic status in Rågsved shows that the area has the lowest socioeconomic status among the southern suburbs of Stockholm.The study finally demonstrated that renewal strategies should change focus and invest in identity-enhancing measures such as renovating public places in Rågsved’s centrum to increase the attractiveness of the area. It is also important to provide a variety of housing in segregated neighborhoods so that changes in demand can be met throughout residents’ life cycles.

Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.