Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om det i Stockholm fanns skillnader i fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status. Det var även av intresse att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet. Detta besvarades genom att utgå från följande frågeställningar: (1) Finns det skillnader i fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (2) Skiljer sig motivationen till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (3) Finns det samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet? Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med ungdomar i nionde klass. För att jämföra ungdomar med olika socioekonomisk status valdes två stadsdelsområden ut, de med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Ett selektivt urval resulterade i att en skola från respektive område tackade ja till att delta. Sammanlagt var det 91 elever som genomförde enkäten (Östermalm n=57 och Rinkeby-Kista n=34). Enkäten innefattade ett urval av befintliga frågor kring fysisk aktivitet samt en självskattningsskala om motivation till fysisk aktivitet. Från den insamlade datan togs deskriptiv statistik samt skillnads- och korrelationsanalyser fram. Resultat: Resultatet visade att ungdomarna från området med högre medelinkomst rapporterade att de ägnade signifikant mer tid åt träning än ungdomarna från området med lägre medelinkomst. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande träningsfrekvens eller vardagsmotion. Motivation till fysisk aktivitet skiljde sig signifikant mellan grupperna, deltagarna från Östermalm upplevde mer självbestämd motivation än deltagarna från RinkebyKista. Det fanns även starka samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet bland ungdomarna gällande den tid de ägnar åt träning och träningsfrekvens, för vardagsmotion var sambanden svaga.   Slutsats: Skillnader i fysisk aktivitet och motivation fanns mellan ungdomarna i de två områden med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Möjligen var motivationen en bidragande orsak till skillnaden i fysisk aktivitet då resultaten även visade på samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur eleverna ser på fysisk aktivitet och vilka förväntningar eleverna har på fritidshemmet utifrån socioekonomisk status. Att eleverna får göra sina tankar hörda, eftersom det inte finns många studier som har fokuserat på elevernas tankar om fysisk aktivitet. Genomförde fokussamtal med tjugo elever på ett fritidshem i södra Sverige, där det fanns olika socioekonomiska statusar bland elevernas familjer. Dessa elever valdes ut genom subjektivt- och bekvämlighets urval, eftersom forskaren har förkunskaper om vilka elever som tillhör vilken socioekonomisk status. Förkunskaper fanns även om att elevernas syn ser olika ut på fysisk aktivitet och det passade denna studie bra därför valdes dessa respondenter. Resultatet av elevernas tolkning av fysisk aktivitet är bland annat att ”springa” och ”röra sig i olika former som spela innebandy”. Studien kom fram till att det inte skiljer sig mycket mellan de olika socioekonomiska statusarna i denna kategori. Däremot när eleverna fick svara på vilka idrotter och fritidsaktiviteter som de går på skiljer det sig en hel del, några elever som tillhör lägre socioekonomiska status genomför ingen aktivitet alls på fritiden. Några elever har mellan tre till fyra olika aktiviteter per vecka, dessa elever tillhör högre socioekonomiska status. Elevernas förväntningar ser olika ut några elever ville ha mer fysiska aktiviteter i idrottssalen och andra ville ha mer ute som i skogen och på skolgården. Det har troligtvis en koppling till familjens socioekonomiska status, eftersom vårdnadshavares egna fysiska aktivitet påverkar hur eleverna tänker om fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället. Resultat Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande. Slutsats Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

A class where everyone is motivated to participate during the lesson of physical education is something unique and rare. Motivation is a huge part of the observation for a PE teacher when they grade students, especially in sports and health classes. The self-determination theory is a perspective of motivation that has indicated efficient work around the students to find the internal motivation for physical education. In this study I have been focusing on the different types of motivations that make the students encouraged and enthusiastic, more so, I have been studying to see if there is some sort of connection between the motivation and socioeconomic opportunity for every student and how that affects their performance in physical education classes. Since the trend is showing a decreased active lifestyle of a teenager during their leisure I also chose to concentrate on each student's intention with physical activity beyond high school. My research method was a questionnaire where I asked a couple of questions to 89 students of high school age to be able to get enough quantity and make some conclusions. The results indicated that introjected motivation was the most common reason students attend physical education classes, however, internal motivation seems to be another big reason. While I was doing the research and questionnaire I was also able to divide it into a different type of economic standings, and then relate it to how they were motivated and see if it differed in the socioeconomic. Moreover, how it fluctuated by different motivation types based on the self-determination theory. In conclusion from my research and survey, there was a small difference between the motivation in the economic statuses, the group with low status was the one with higher self-determination motivation. In general, students seem to have intentions to be very active and stay active after high school. The external motivation also seems to play a huge part as well, it is considered to be a more controlled motivation than what Ryan and Deci (2000) consider auspicious. My research can be used until a certain point by PE teachers to see what types of motivation that motivates their students, however, the study does not show that the student’s reason to participate differs by socioeconomics.

There are many risk factors for youth regarding the development of a criminal behaviour. The purpose of this study is to examine how youth from families with low socio-economic status have a bigger risk of becoming criminals because of their low socio-economical background. The study is mainly focusing on the risk factor; low socio-economics and risk factors that are related to low socio-economics such as housing conditions and school. It’s a literature study that is based on previous research that is going to be interpreted by two different criminological theories. To give the reader an overall picture we are going to examine other risk factors as well. The result of the study shows that low socio-economics is an undeniable risk factor for developing a criminal behavior. It also shows that the residential area and the structural organization in the residential area can have a huge impact on the youth living there. Many times the whole area is a low socio-economic area which previous studies show is a usual risk factor. Meanwhile the structural organization in a residential area can sometimes make a risk factor while in other areas, it can be a protective factor, depending on how the structural organisation looks. The result also shows that children and youth in schools in these low socio-economic areas, present lower grades than the ones in other neighbourhoods. School results play a big role in the development of a criminal behaviour - low results are a big risk factor while good results can be a protective factor.

Den här uppsatsen ämnar undersöka elevers preferenser vid val av högstadium och om dessa preferenser skiljer sig beroende på elevernas bostadsområdes socioekonomiska och etniska karakteristika. Uppsatsen är baserad på svar från en enkätstudie riktad till högstadieelever inom Uppsala kommun samt på en insamling av statistisk områdesdata. Tre skolor valde att medverka i enkäten, vilket genererade enkätsvar från 128 elever. Resultatet från enkätstudien visar på fyra dominerande preferenser i form av: “skolans utbildning”, “skolans rykte”, “vänner” samt “närhet till hem”. Däremot så skiljer det sig vilka preferenser eleverna värdesätter mest beroende på vilken skola de går på. Utifrån enkätsvaren och den insamlande statistiska datan genomfördes en statistisk analys där korrelation mellan preferenser och skolor, bostadsområdens socioekonomiska status samt etnicitet undersöktes. Utifrån den statistiska analysen går det att konstatera att det finns vissa samband mellan olika typer av bostadsområden och preferenserna i vår studie, men det är mellan preferenserna och skolor det går att utläsa tydligast samband.

Segregation är ett rumsligt begrepp. Utifrån detta handlar denna uppsats om hur segregationen i Södertälje kan appliceras på Geneta. Geneta har av Polismyndigheten fått benämningen som ”ett särskilt utsatt område”. Den tidigare forskningen som gjorts kring segregation är främst baserad på kvantitativa metoder. Jag ämnar i denna uppsats därav, med kvalitativa metoder angripa mitt ämne. Jag har valt en kvalitativt intervjubaserad empiriinsamling med fokus på att undersöka hur boende själva upplever sitt grannskap. Det har visats att samtliga boende inte instämmer med medias syn av området och tycker att polisens klassificering är felaktig. Detta är ett resultat som endast kunnat nås via just, kvalitativa metoder.  Intervjuerna identifierar tre huvudteman dessa var; En jämförelse med att bo i två socioekonomiskt segregerade bostadsområden. Det finns barriärer i form av preferenser att tala ett visst språk och rasism som kan upplevas som hinder i vardagen utanför Södertälje och att det fanns en variation kring inom Geneta då de olika bostadsformerna i området kan beaktas positivt eller negativt beroende på dess socioekonomiska status.

Syftet med kunskapsöversikten och frågeställningen är att titta på vilken påverkan hemmet och socioekonomisk status har på yngre barns läsutveckling. Olika faktorer i hemmet och skolan verkar ha inflytande på elevers språk och läskunnighet, både positiva och negativa.  Informationssökningen i arbetet sker på ett metodiskt sätt där databaserna ERIC och SwePub används. I kunskapsöversikten använder vi vetenskapliga källor varpå inställningen Peer Review och Refereegranskat finns som tydlig avgränsning. Anledningen till detta är att de källor som inte är vetenskapligt granskade, automatiskt ska sållas ut från sökningen. I arbetet används endast en artikel som inte är Peer Reviewed. Artikeln “Improving Reading Engagement in the Primary Classroom” skriven av Jewell. m.fl. (1998), är en forskningsrapport. Den är en del av en avhandling som är publicerad via ett universitet, och inte via en tidskrift. Därför är den inte Peer Reviewed. Däremot uppfyller den tillräckliga vetenskapliga kriterier, eftersom avhandlingar alltid är akademiskt granskade och kvalitetssäkrade.  Resultatet visar att föräldrars utbildningsnivå och inkomst påverkar elevers läsutveckling. Samtidigt som de socioekonomiska förutsättningarna alltmer blir avgörande för elevers lärande ökar även skolsegregationen, det vill säga klyftorna mellan olika skolor blir större. Resultatet visar även att hemmets läsmiljö både kan skapa positiva och negativa förutsättningar för läsutvecklingen. Resultaten har vi strukturerat enligt tre teman: socioekonomisk status och dess påverkan på elevers läsutveckling; sambandet mellan hemmets läsmiljö och socioekonomisk status samt attityder gentemot skola och läsning. Slutsatsen som dras är att samarbetet mellan hem, skola och lärare är viktig, och kan komma till att vara en avgörande faktor för en elevs läsutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till språkutveckling i socioekonomiskt svaga områden, där utbildnings- och inkomstnivån hos befolkningen är låg. Datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i områden som uppfyller dessa kriterier. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan genom en innehållsanalys bestående av; sortering, reducering och argumentering av materialet. Studien tar utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där språket ses som bärande för människans sätt att förstå omvärlden. Resultatet visar att förskollärarnas sätt att arbeta med språkutveckling påverkas av att förskolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område, då bland annat stora språkliga variationer och andra modersmål medför svårigheter för en jämlik utbildning. Undervisningen påverkas bland annat genom att barnen med sämre språk prioriteras på bekostnad av barnen med ett starkare språk. Främst lyfts föräldrarnas okunskap om språkutveckling som en avgörande faktor till barnens sämre förutsättningar till detta i hemmen. Förskollärarna förespråkar att förskolan och deras yrkesgrupp är särskilt viktiga i socioekonomiskt svaga områden, då de kan kompensera för de sämre förutsättningarna hemifrån. Språkets betydelse för såväl individen som samhället skildras i resultatet och relateras i diskussionen till teorin, även förskolans roll som en del i utbildningsväsendet och samhället lyfts fram. Avslutningsvis relateras studiens betydelse till förskollärarprofessionen och förslag på vidare forskning ges.